Marthaförbundets projekt Giftfritt dagis ska hjälpa daghem i Svenskfinland att lära sig plastbanta och rensa bort leksaker och köksredskap som kan innehålla skadliga ämnen. Under hösten ordnas fortbildningar runtom i Svenskfinland.
Plastleksaker, plastmuggar och plasttallrikar…Vi är så vana vid mängden plast att många av oss inte ens reflekterar över hur all plast påverkar oss. Att en del plaster avger skadliga ämnen är ett faktum som börjat bli känt först under senare år. Därför vill Marthaförbundet med projektet Giftfritt dagis hjälpa daghem i Svenskfinland rensa bort plast och minska på de ämnen i omgivningen som kan vara skadliga för oss. Projektet som inleddes ifjol riktar sig främst till privata daghem. Men fortbildningar ordnas också för kommunala dag-hem, kommunala beslutsfattare och allmänheten. – Vi vill nå ut till alla och ordnar också allmänna fortbildningar. I höst ordnar vi också öppna digitala fortbildningar där också kommunalt anställda och politiker gärna får delta, säger Cecilia Nyman, som är doktor i biologi och kemikaliesakkunnig på Marthaförbundet. Under besöken på daghemmen går projektanställda på Marthaförbundet igenom både med personalen och med föräldrarna vad man ska se upp med bland gamla leksaker, hobbymaterial, serviser, städkemikalier och inredning samt vilka alternativ som är säkrare. Barnen får i sin tur experimentera med att göra modellera och fingerfärg med naturliga råvaror utan gift. – Barnen får öva fingerfärdigheter med produkter från köket, till exempel spenat, gurkmeja, paprikapulver och olja. De får också lära sig hur man gör en smoothie eller fröknäcke.
Problem i framtiden Plast är ett förhållandevis nytt material för allmänheten och har använts i stor skala bara de senaste decennierna. Först under senare år har forskningsresultat börja droppa in kring hur kemikalierna påverkar oss. En del ämnen kan vara allergiframkallande och hormonstörande. Vissa ämnen påverkar oss genast, medan andra kan vara skadliga på sikt. – Det är en lite tyst pågående grej som kanske inte märks genast utan som kan orsaka problem först om 10–20 år, säger Cecilia Nyman. Barn är särskilt utsatta eftersom de fortfarande utvecklas och deras små kroppar inte klarar av att rensa ut de skadliga ämnena lika effektivt som vuxnas kroppar. – Barn har tunnare hud som lättare upptar ämnen. De rör sig också mycket vid golvhöjd där det kan finnas damm som binder skadliga ämnen, som flamskyddsmedel. I Sverige startades ett liknande initiativ, Operation giftfri förskola, av Naturskyddsföreningen redan 2013. I dag jobbar 75 procent av landets kommunala förskolor och flera privata förskolor med konceptet. Utifrån analyser i de svenska daghemmen har den svenska Kemikalieinspektionen funnit att förskolan har högre halter av farliga ämnen än andra inomhusmiljöer. – Det kan bero på att byggnaden är äldre, på golvmaterialet eller att äldre leksaker som kanske inte längre är tillåtna lättare blir kvar och inte rensas bort i samma takt som hemma, säger Cecilia Nyman. Ett annat problem är gamla möbler och sängkläder. – Det kan finnas kvar sovkuddar och madrasser från 70- och 80-talet. Eller så kan personalen kanske inte ens kan säga hur gamla de är. Problemet är att de kan innehålla flamskyddsmedel eller andra skadliga ämnen som i dag är förbjudna.
Cecilia Nyman är kemikaliesakkunnig på Marthaförbundet.
Byt ut sådant du är osäker på Nyman rekommenderar att man byter ut starka, parfymerade och allergiframkallande rengöringsmedel och leksaker som saknar CE-märkning, eller som man helt enkelt är osäker på vad de innehåller. Hon uppmanar också till att byta ut all plast som är mjuk, fet, kladdig och illaluktande, eftersom den släpper kemikalier. – Ju mer mjukgörande ftalater leksaken har, desto större risk. Undvik plasttryck på kläder och leksaker med mjuk PVC- och PU-plast. Också träleksaker äldre än 2013 rekommenderar hon att man byter ut eftersom lacket eller målfärgen kan innehålla bly. – Vätskefyllda leksaker innehåller ofta mineralolja och kan orsaka en kemisk lunginflammation om barnet får i sig av det. Vi vet också väldigt lite om hur nylon och plastbaserade maskeradkläder påverkar oss. Forskning visar att vi får i oss lika mycket plast som ett bank-kort i veckan. Gammal avlagd elektronik som mobiltelefoner eller kameror ska man inte alls låta barnen leka med. – De kan innehålla tungmetaller och cancerframkallande ämnen. Barnen ska inte heller leka med nycklar.
Hur ser kemikaliesituationen då ut på daghemmen i Svenskfinland? Varierande, säger Cecilia Nyman. – Situationen påverkas av ekonomiska resurser och personalens kunskap i ämnet, de som är intresserade kanske redan har rensat ut en del plast. När plast kommer i kontakt med värme och sura eller feta livsmedel läcker skadliga ämnen ut i maten. – Vi tipsar också om att rostfritt stål är ett bättre alternativ än plastbestick. Det är förstås en kostnadsfråga, därför har vi inom projektet också en liten budget med vilken vi kan stödja de daghem som vill byta ut till exempel köksredskap i plast mot ett hälsosammare alternativ.
– Man kan börja med att städa bort mjuka plastleksaker, äldre lackade träleksaker och gammal elektronik. Jag uppmanar också till att lägga in sakerna i lådor och skåp, och att torka damm ofta, speciellt runt elektronik.
Vad ska föräldrarna tänka på därhemma? – Man kan börja med att städa bort mjuka plastleksaker, äldre lackade träleksaker och gammal elektronik. Jag uppmanar också till att lägga in sakerna i lådor och skåp, och att torka damm ofta, speciellt runt elektronik. I sig är dammet inte farligt, men det innehåller också ftalater, mjukgörare tillsatta i plast, från målarfärg på väggar och golvmaterial, mikroplaster och flamskyddsmedel från elektronik och möbler. – Det är naturligt för yngre barn att tugga och suga på samt utforska leksaker med munnen, därför är det viktigt att dessa är säkra. Stoppningen i äldre gosedjur kan också innehålla flamskyddsmedel. Cecilia Nyman påminner ändå om att lösningarna är fler än problemen, och att man med små medel kan uppnå mycket. – Vi börjar från smått och går mot det större. Det som är mest i användning rekommenderar vi att byts ut mot ett alternativ som är bättre både för barnen, personalen och för miljön.
Text: Jenny Jägerhorn Foto: Karin Lindroos Tidningen Hem och Skola 3/2020
Börjar ditt barn i småbarnspedagogiken nu i augusti? Hem och Skola har en broschyr som handlar om hur du som förälder kan förbereda dig inför allt det nya. I broschyren presenteras hur daghemmen idag samverkar med föräldrar. Broschyren har skrivits i samarbete med Suomen Vanhempainliitto och den finns förutom på...
Hur ska barnet lära sig att sova inne när dagis börjar? Och vem ansvarar för potträningen? Även om det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnets fostran sker det i samarbete med dagispersonalen. Alexandra Blomqvist arbetar vid Haikobrinkens daghem i Borgå. Det är få som inte minns känslan av att...
14.4.2020. Hem och Skolas frågor besvaras av Mia Heikkilä som är biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi. Hur tycker du att personalen på daghemmet skall hålla kontakten med barnen som nu vårdas i hemmet?Här tänker jag att det beror på vilken relation man byggt upp före coronakrisen utbröt, och...
28.1.2020 Senaste lördag hade jag möjligheten att lyssna på en paneldiskussion som behandlade Dagisbarometern 2019. I Dagisbarometern har nästan 10 000 föräldrar till dagisbarn gett sina åsikter angående delaktighet och samarbetet mellan hemmet och daghemmet. I panelen lyfte olika experter fram sina tankar och åsikter om det som föräldrarna hade...
Dagisbarometern 2019 Från information till äkta delaktighetFörbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto gjorde tillsammans den första Dagisbarometern någonsin. Undersökningen genomfördes som en webbenkät 10.9–6.10.2019. Föräldrarna till sammanlagt 9 932 barn som går på daghem och är under förskoleåldern besvarade enkäten. Målet med Dagisbarometern var att bilda en uppfattning om...
Bästa ordförande/sekreterare,Här kommer samlad information från Förbundet Hem och Skola som kan vara till nytta och inspiration för föreningsverksamheten under det nya läsåret. Dela gärna med dig informationen i föreningsbrevenSyftet med föreningsbrevet är att ta upp aktuella frågor som gynnar föreningsverksamheten och de enskilda föräldrarna i er förening. TIPS: Ta...
Dagis börjar, välkommen! 14.8 Då ett barn börjar på dagis är det en stor omställning för barnet och påverkar hela familjens vardag. Hur kan man som förälder förbereda sig på det här och vad är bra att veta på förhand? Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto har tillsammans utarbetat...
Förbundet Hem och Skola gjorde en stagdeändring som ledde till att vi år 2014 kunde välkomna våra första föräldraföreningar på dagis som medlemmar. Idag har vi 60 medlemsföreningar som verkar i daghem, en del av dem är "kombiföreningar" som har både skolbarns- och dagisbarnsföräldrar i samma förening.
25.5 2019 Det var en norrman, en svensk, en dansk, en islänning och en finne... Vad hände sedan? Ofta blir det en lyckad kombination av det hela och vi hittar snabbt gemensamma frågor som förenar oss. Det var min och mina kollegers omedelbara reaktion efter att dörren stängdes efter en...
9.5.2019 Institutionen för hälsa och välfärd kom nyligen ut med en rapport som baserar sig på enkät till småbarnsföräldrar från 2018. I enkäten ställdes frågor om familjernas välmående och här är lite av det som kom fram bland österbottniska föräldrar. Föräldrar nöjda med sina liv Det visade sig att cirka...
Genussensitiv småbarnspedagogik behövs för att göra vardagen mera jämställd för barn på dagis. Det handlar inte om att göra om någon, utan om att bredda och lägga till, säger daghemsföreståndare Amelie Lund Ute är det blåsigt och grått men uppe på andra våningen på Smedsgatan 19 i Helsingfors är stämningen...
Vill ert daghem få nya idéer för att fördjupa högläsningen? Daghem i Svenskfinland kan ansöka om paket med ett urval nya svenskspråkiga barnböcker och tillhörande pedagogiskt stödmaterial. 200 bokpaket sänds ut i början av hösten. För vem: Privata och kommunala daghem, ej familjedagvårdare eller språkbadsdaghem Ansökningstid: 15.4-15.5 2019 Elektronisk ansökan:...
5.4.2019 Denna vecka ordnade vi i Vasa en nätverksträff, dit vi bjöd in personer från de skolor, daghem och föreningar som är piloter i projektet Varje förälder. Eftermiddagens tema var kommunikation och den leddes av Nina Dahl-Tallgren, teaterpedagog vid Wasa teater. Det var lite spännande i början när ingen av...
1.4.2019 De senaste veckorna har vi fått besöka flera dagis som på olika sätt vill involvera föräldrarna i lärandet och skapa större gemenskap i föräldragrupperna. Vid ett dagis, med stort upptagningsområde och över hundra barn, hade föräldrarna efterlyst fler tillfällen att få lära känna andra föräldrar, att träffas på ett...
Hygienen ska vara i skick i ett skolkök, det är alldeles klart, förklarar hon. Men det är inget hinder för att ta med barnen i matlagningen. De gemensamma stunderna i köket är helt och hållet kökspersonalens initiativ. I Silva kök i Kimitoön bjuder kökspersonalen in daghemsbarn och skolelever till skolköket...
31.12.2018 Förändringar som har med skola och dagis att göra brukar ofta upplevas som ganska stela och långsamma, men när man ser tillbaka på det gånga året, märker man att mycket faktiskt har hänt. Här följer några saker som varit på tapeten år 2018. Början av året var ännu ganska...
Samarbetet mellan daghem och församling förnyas Tallberga daghem och Borgå svenska domkyrkoförsamling jobbar tillsammans för modernare åskådningsfostran på daghemmet. Förnyelsen bottnar i den nya lagen om småbarnspedagogik. Målet är att inkludera alla barn i verksamheten, oberoende av tro. På Tallberga daghem i Borgå sitter 13 barn på bänkar och väntar....