I Åbo har köerna till ungdomspsykiatrin länge varit oroväckande långa. För att förkorta vårdtiden har Åbo stad anställt tio psykiatriska sjuk-skötare som arbetar där ungdomarna finns – i skolorna.
Våren 2018 hade remisserna till ungdomspsykiatrin i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ökat illavarslande, de var nästan dubbelt fler än året innan. ‒ Situationen var allvarlig, och vi började fundera på om det saknades någonting i servicen, berättar Terhi Sui, avdelningsskö-tare i studerandehälsovården på Åbo stad. ‒ Vi beslöt att det kunde vara värt ett försök att föra specialhälsovården närmare ungdomarna, och anställa psykiatriska sjuk-skötare som arbetar där ungdomarna finns: i skolorna. Sedan dess har Åbo stad rekryterat tio psykiatriska sjukskötare som jobbar i stadens högstadier, gymnasier och yrkesinstitut. Psykiatriska sjukskötaren Kirsi Niemi som arbetar i S:t Olofsskolan, Katedralskolan och Axxell inledde sitt arbete i januari och delar sin arbetstid ungefär jämnt mellan skolorna. ‒ Jag har erfarenhet av ungdomspsykiatrisk sjukvård på sluten avdelning, och har i det arbetet sett att det finns ett behov av att tidigare ingripa och hjälpa utsatta ungdomar före problemen eskalerar. Det är beundransvärt att Åbo stad valt att göra en så pass stor satsning på ungdomars välmående, säger Niemi.
Illamående inget att skoja om I S:t Olofsskolan är Lydia Brenner, Filip Schauman, Rozhan Mahmoudi och Lou Antfolk glada över beskedet att de svenskspråkiga eleverna fått en egen psykiatrisk sjukskötare. Samtidigt efterlyser de tydligare information om hur och var eleverna kan söka hjälp.
Lydia Brenner, Lou Antfolk, Filip Shauman och Rozan Mahmoudi är elever i S:t Olofsskolan i Åbo.
‒ Kuratorn och skolpsykologen känns ganska avlägsna. De presenterade sig för oss på sjuan och uppmanade oss att ta kontakt om vi behövde hjälp. Men vi ser dem inte särskilt ofta i skolan, och det är lite oklart vilka dagar de är här, och de är ofta ganska upptagna. Hur blir det med den nya psykiatrisk sjukskötaren, säger Filip Schauman som går i nian. ‒ Det gäller också att våga ta steget och prata med en vuxen. Det kan vara en tröskel för många, säger han. Enligt eleverna talas det ibland om illamående, stress och depression bland kamraterna, men det är inte alltid lätt att veta vad som är allvar. ‒ Jag tycker åtminstone att skolstressen är någonting som alla pratar om. Att det är uppgifter och deadliner, och många som stressar över det. Och det är inte alltid lärarna som kräver mycket av eleverna, utan eleverna själva som känner att de behöver prestera, säger Lydia Brenner som går i nian. ‒ Utöver det finns det mycket socialt tryck att man måste vara lika som alla andra, säger Lou Antfolk i sjuan. Rozhan Mahmoudi som också går i sjuan berättar att det har blivit lite av en trend bland ungdomar att säga att de är deprime-rade, fast det kanske inte stämmer. ‒ Det finns till exempel de som skriver på sociala medier att de är deprimerade för att få uppmärksamhet. Det är ingen bra sak att göra för att få uppmärksamhet, tycker jag. Det kan göra det svårare för personer som mår dåligt på riktigt att våga berätta om det.
Hoppfulla resultat Enligt Kirsi Niemi spelar det ingen roll vem eleverna tar kontakt med. ‒ Det viktigaste är att de tar kontakt med någon vuxen som känns trygg, sedan är det de vuxnas uppgift att se till att de får bästa möjliga hjälp. Formellt är det meningen att kontakten till den psykiatriska sjukskötaren går via skolhälsovårdaren som skriver en remiss. Den psykiatriska sjukskötaren jobbar nära skolhälsovårdaren men också med hela elevvården, berättar Terhi Sui. Konkret går Kirsi Niemis arbete främst ut på att ge samtalshjälp. Att prata med eleverna och hjälpa dem att hitta sätt att hantera och bearbeta stress över skolgång, ångest eller svårigheter i kamratrelationer och hemförhållanden. ‒ Målet är att tidigt fånga upp de ungdomar som mår dåligt, säger hon. De första psykiatriska sjukskötarna inledde sitt arbete i Åboskolorna i april 2019. Enligt Terhi Sui är det fortfarande för tidigt att dra långtgående slutsatser om effekterna av satsningen, men resultaten ser mycket lovande ut. Hittills har skolornas psykiatriska sjukskötare hjälpt närmare 400 elever. Antalet remisser till ungdomspsykiatrin har minskat med 30 procent jämfört med förra hösten. Sjukskötarna är anställda till årets slut. Sedan utvärderas verksamheten. Terhi Sui hoppas att arrangemanget blir permanent. ‒ Det verkar finnas ett verkligt behov i skolorna av att kunna söka hjälp med låg tröskel. Jag ser det som ett jätteviktigt arbete.
Fakta
Uppskattningsvis 20–25 procent av tonåringarna lider av av psykisk ohälsa i någon form. Tonåren präglas av snabb fysisk, mental och social utveckling. Tillfälliga humörsvängningar och starka känsloreaktioner är alldeles normala. Symptom som kan tyda på en psykisk störning är att tonåringen är nedstämd över en längre period, ofta skolkar, inte orkar med skolarbetet, drar sig undan och isolerar sig från familj och vänner, bråkar eller är aggressiv. Källa: THL
Tidningen Hem och Skola 1/2020. Pamela Friström, text och foto
Du som är förälder till ett barn i årskurs 1 eller 7 kommer i dagarna att få en hälsning på posten från projektet Varje förälder. Den exceptionella våren 2020 medförde att inplanerade möten och träffar med föräldrar inte alltid kunde genomföras. På detta sätt vill vi ändå påminna om att...
Kommunikationen med vårdnadshavare Ligger samarbete mellan hem och skola dig nära om hjärtat?Vill du förmedla det positiva arbete som görs i skolan till hemmen?Vill du utveckla en familjevänlig verksamhetskultur i din kommun?Då kan du vara den kommunikationsmentor som behövs i din kommun! CLL:s projekt Hållbar kommunikation ordnar en utbildning för...
27.8.2019 Idag vill jag lyfta fram ett tema, som har behandlats de senaste veckorna i olika medier. Nämligen skolornas läroplan och nya lärmiljöer. Det diskuteras om hur ändamålsenliga nya lärmiljöer är och hur den bakomliggande pedagogiken tillämpas i olika skolor. En del föräldrar är bekymrade för om barnet alls lär...
21.8.2019 De flesta känner säkert igen känslan av att ju äldre man blir, desto mer sällan får man uppleva något för första gången. Jag hade glädjen att ha en sådan upplevelse förra veckan när barnet började på första klassen i skolan. I flera veckor hade släkt och vänner frågat barnet...
16.8.2019 För alla läsare som inte kan vietnamesiska, kan jag berätta att rubriken för detta blogginlägg är ”Skolan i Finland”. Det handlade det om i onsdagskväll, när ett rum i Närpes stadshus fylldes med diskussioner, funderingar, frågor och skratt. Det var fråga om föräldrastödsgruppen för vietnamesiska föräldrar som startades inom...
7.8.2019 Att börja skolan medför en spännande förändring i vardagen, både för barnet och för föräldrarna. Det kan kännas förväntansfullt och roligt, men för någon också nervöst och lite skrämmande att gå till skolan. Det finns mycket föräldrar kan göra för att hjälpa barnet att få en så bra skolstart...
3.6 2019 Eleverna har fått sina betyg och äntligen är sommarlovet här! Under de senaste veckorna har man kunnat läsa om vem som fått de bästa vitsorden och vilka skolor som har rankats bäst. Tyvärr finns det ändå alltid de elever som aldrig får någon utmärkelse för god skolframgång. I...
I framtidens skola flyter undervisning och uppfostran samman En skola som hjälper varje barn att hitta sin passion, sin kreativitet och sina styrkor. En skola som lär barnen att leva med teknologi på ett ansvarsfullt sätt. Det är utbildningsexpert Pasi Sahlbergs vision av framtidens skola Finländska Pasi Sahlberg är sedan...
16.4.2019 Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, citerades nyligen i en artikel, där han bland annat sa ”andras barn är lika viktiga som våra egna”. Det här blev vi nyfikna på, så vi bokade in en intervju med honom för att få veta mera...
11.4 2019 Det är ju inget fel på deras hjärnor, de är precis likadana som hos andra barn, säger Johan Segerfeldt, rektor vid Kista International School i Stockholm, som jag har nöjet att besöka. Skolan har ca 400 elever, samtliga med invandrarbakgrund. Skolan grundades för nio år sedan av en...
5.4.2019 Denna vecka ordnade vi i Vasa en nätverksträff, dit vi bjöd in personer från de skolor, daghem och föreningar som är piloter i projektet Varje förälder. Eftermiddagens tema var kommunikation och den leddes av Nina Dahl-Tallgren, teaterpedagog vid Wasa teater. Det var lite spännande i början när ingen av...
25.3.2019 Hur motiverande är det att komma till möten, där man inte känner till ämnet ifråga och upplever att man inte har något att bidra med? Bloggens rubrik är ett citat från en dansk förälder, i en färsk publikation av danska undervisningsministeriet. De har skrivit en handbok för att stöda...
18.3.2019 Idag gästbloggar vår verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Micaela har lång erfarenhet av att utveckla samarbete mellan hem och skola. Här delar hon med sig av en berättelse om ledarens syn på föräldrar i skolan. "Det var en gång en skoldirektör i en kommun i Svenskfinland som lediganslog ett rektorsjobb för...
Många önskar att kommunerna hade mera pengar till skolmaten, men det är inte alltid realistiskt. I stället kan man fundera på hur pengarna används. Lunchdags i Svenska skolan i Hyvinge Varje skoldag äter uppemot 900 000 barn och ungdomar en gratis lunch i de finländska skolorna. I medeltal kostar skollunchen...
28.02.2019 En kall vinterkväll har vi stämt träff med en föräldraförening. Föreningen har kommit med i projektet Varje förälder som pilotförening och vill satsa på att nå fler föräldrar. I styrelsen sitter föräldrar, elever och lärare. De tycker alla att uppdraget de fått är viktigt; föräldraföreningarnas syfte är ju bland...
22.2.2019 Som fostrare hör man ofta uppmaningen att ta fasta i barnets goda uppförande istället för att fästa sig vid det barnet gör fel. Vi människor tenderar ändå ha lättare för att ingripa i oönskat beteendet och det är kanske inte så enkelt att utan hjälp ändra på sitt eget...
10.2.2019 Förra veckan körde vi gång arbetet i en av våra pilotskolor. I Cronhjelmskolan i Larsmo jobbar man redan aktivt för ett gott samarbetet med hemmen. Nu har skolan kommit med i projektet för att ytterligare fokusera på samverkan med föräldrarna. Efter en inledande föreläsning med temat Föräldrar som resurs...
28.1.2019 I slutet av förra veckan hade vi i projektet Varje förälder möjligheten att ta del av det mångsidiga programmet som utbildningsevenemanget Educa -mässan erbjöd. När jag ser tillbaka på mässan vill jag lyfta fram några intressanta plock enligt min rubrik. Framtid. Någon klok framtidsforskare sa en gång att utvecklingen...
31.12.2018 Förändringar som har med skola och dagis att göra brukar ofta upplevas som ganska stela och långsamma, men när man ser tillbaka på det gånga året, märker man att mycket faktiskt har hänt. Här följer några saker som varit på tapeten år 2018. Början av året var ännu ganska...
Kimberly Danielsson och Cajsa Kronström är aktiva i elevrådet i Övernäs skola Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade. Läraren Monica Johansson i Övernäs skola i Mariehamn har just avslutat en lektion i...
Nicke Wulff är rektor i Cygnaeus skola i Åbo En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer. Många föräldrar är oroliga över att barnen tillbringar för...