Många önskar att kommunerna hade mera pengar till skolmaten, men det är inte alltid realistiskt. I stället kan man fundera på hur pengarna används.
Varje skoldag äter uppemot 900 000 barn och ungdomar en gratis lunch i de finländska skolorna. I medeltal kostar skollunchen 2,79 euro per elev och skoldag.
Kostnaden för skollunchen varierar stort mellan kommunerna. Billigast är en lunch i Vanda, 1,73 euro, och dyrast i Soini, 8,07 euro. Siffrorna anger situationen år 2017 och är de färskaste Utbildningsstyrelsen tillhandahåller. I summan beaktas förutom matråvaran även tillverkning samt personal- och transportkostnader. Matens andel är ungefär hälften av kostnaden.
Kostnaden säger ändå inte allt om matens kvalitet och lunchen som helhetsupplevelse.
– Många önskar att kommunerna hade mera pengar till skolmaten, men det är inte alltid realistiskt. I stället kan man fundera på hur pengarna används. Jag frågar mig hur ändamålsenligt det är att tillreda skolmat som ger ett stort svinn för att den inte äts upp, oberoende av vad den kostat, säger Elina Ovaskainen.
Ovaskainen arbetar som expert på hållbar konsumtion och mat vid Motiva, som erbjuder den offentliga förvaltningen och företag tjänster och lösningar för resurseffektiva och hållbara val.
– Kommunerna kan öka skollunchens kvalitet utan att de totala kostnaderna stiger. Ett sätt är att spela med billiga ”grötdagar” för att andra dagar ha råd med dyrare mat av bättre kvalitet.
Upphandling för ökad kvalitet
Lokala beslutsfattare har en nyckelroll i hurdan skolmat kommunen erbjuder, likaså de tjänstemän som ansvarar för planering och inköp.
– Min önskan är att de som talar och beslutar om skolmaten bekantar sig med verkligheten genom att besöka köken och skolorna. Också de som tillagar maten borde få bekanta sig med råvarornas ursprung, och vice versa kunde lokala livsmedelsproducenter besöka köken för att få en bättre uppfattning om realiteterna där, säger Ovaskainen.
Att kunna konkurrensutsätta är avgörande.
– Lagen om offentlig upphandling hindrar inte kommunerna att köpa in mera inhemska livsmedel, men inhemskt får inte vara ett kriterium vid konkurrensutsättningen, förklarar hon.
Däremot är det godtagbart att ställa kvalitetskriterier som är mätbara och förankrade i EU-lagstiftningen och den vägen gynna högklassiga inhemska produkter.
– För fläskkött kan kriteriet vara att det ska komma från gårdar som är med i kvalitetssystemet Sikava. Även en polsk svingård har i princip möjlighet att ansluta sig till Sikava, men i praktiken klarar gården sannolikt inte kraven.
Man kan även fokusera på livsmedelssäkerheten, till exempel kräva att bär kan användas utan upphettning, köttet komma från bevisligen salmonellafri produktion eller att gården bokför användningen av antibiotika och andra livsmedel. Exemplen är många och Motiva har gett ut guider till hjälp.
Skolmat 2.0
Ovaskainen är en av de sakkunniga som deltog i ett stort skolmatsseminarium som ordnades i december i Esbo. Anledningen var att det gått sjuttio år sedan gratis skolmat började serveras i hela landet.
Till en början var skolmåltiderna oftast enkla – soppor, välling eller gröt – och åts i klassrummen. I dag är skollunchen näringsmässigt mångsidig och pionjärerna strävar efter att utveckla skollunchen till en positiv helhetsupplevelse.
I sitt seminarietal lyfte jordbruksminister Jari Leppä fram möjligheten att utveckla skolmåltiden till ”skolmat 2.0”. Visionen omfattar ett hälsosamt mellanmål varje dag, att eleverna får påverka menyn och att matfostran är en integrerad del av undervisningen.
Inspirerande exempel från Sverige
Johan Andersson, koordinator och måltidsinspiratör vid Torsta Kunskapscentrum, inspirerade med exempel från Sverige.
– Det är inte svart och vitt med halvfabrikat, men är man kock vill man laga mat och inte stå och öppna påsar.
Andersson uppmuntrar därför skolköken i sin region att låta personalen laga mat från grunden och på så sätt få användning för sin yrkeskunskap och kreativitet. Målet är säker, näringsriktig, god mat som det känns inspirerande att tillverka och som avnjuts i en trivsam miljö.
Han säger att begreppen vi använder om maten påverkar hur den uppskattas. Till exempel använder han själv inte längre begrepp som storkök och skolmatsal utan skolrestaurang och offentlig gastronomi.
Seminariet Skolmat gör skillnad arrangerades av ELO-säätiö, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund och Finlands svenska Marthaförbund i samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet.
– Maten löser inte alla problem, men utan mat löser vi inga problem, sammanfattar undervisningsrådet Marjaana Manninen.
Hela seminariet kan ses på Youtube
Text: Anna Kujala
Bild: Pamela Friström
Tidningen Hem och Skola 1/2019
Hygienen ska vara i skick i ett skolkök, det är alldeles klart, förklarar hon. Men det är inget hinder för att ta med barnen i matlagningen. De gemensamma stunderna i köket är helt och hållet kökspersonalens initiativ. I Silva kök i Kimitoön bjuder kökspersonalen in daghemsbarn och skolelever till skolköket...
Kimberly Danielsson och Cajsa Kronström är aktiva i elevrådet i Övernäs skola Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade. Läraren Monica Johansson i Övernäs skola i Mariehamn har just avslutat en lektion i...
Nicke Wulff är rektor i Cygnaeus skola i Åbo En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer. Många föräldrar är oroliga över att barnen tillbringar för...
