Många önskar att kommunerna hade mera pengar till skolmaten, men det är inte alltid realistiskt. I stället kan man fundera på hur pengarna används.
Varje skoldag äter uppemot 900 000 barn och ungdomar en gratis lunch i de finländska skolorna. I medeltal kostar skollunchen 2,79 euro per elev och skoldag.
Kostnaden för skollunchen varierar stort mellan kommunerna. Billigast är en lunch i Vanda, 1,73 euro, och dyrast i Soini, 8,07 euro. Siffrorna anger situationen år 2017 och är de färskaste Utbildningsstyrelsen tillhandahåller. I summan beaktas förutom matråvaran även tillverkning samt personal- och transportkostnader. Matens andel är ungefär hälften av kostnaden.
Kostnaden säger ändå inte allt om matens kvalitet och lunchen som helhetsupplevelse.
– Många önskar att kommunerna hade mera pengar till skolmaten, men det är inte alltid realistiskt. I stället kan man fundera på hur pengarna används. Jag frågar mig hur ändamålsenligt det är att tillreda skolmat som ger ett stort svinn för att den inte äts upp, oberoende av vad den kostat, säger Elina Ovaskainen.
Ovaskainen arbetar som expert på hållbar konsumtion och mat vid Motiva, som erbjuder den offentliga förvaltningen och företag tjänster och lösningar för resurseffektiva och hållbara val.
– Kommunerna kan öka skollunchens kvalitet utan att de totala kostnaderna stiger. Ett sätt är att spela med billiga ”grötdagar” för att andra dagar ha råd med dyrare mat av bättre kvalitet.
Upphandling för ökad kvalitet
Lokala beslutsfattare har en nyckelroll i hurdan skolmat kommunen erbjuder, likaså de tjänstemän som ansvarar för planering och inköp.
– Min önskan är att de som talar och beslutar om skolmaten bekantar sig med verkligheten genom att besöka köken och skolorna. Också de som tillagar maten borde få bekanta sig med råvarornas ursprung, och vice versa kunde lokala livsmedelsproducenter besöka köken för att få en bättre uppfattning om realiteterna där, säger Ovaskainen.
Att kunna konkurrensutsätta är avgörande.
– Lagen om offentlig upphandling hindrar inte kommunerna att köpa in mera inhemska livsmedel, men inhemskt får inte vara ett kriterium vid konkurrensutsättningen, förklarar hon.
Däremot är det godtagbart att ställa kvalitetskriterier som är mätbara och förankrade i EU-lagstiftningen och den vägen gynna högklassiga inhemska produkter.
– För fläskkött kan kriteriet vara att det ska komma från gårdar som är med i kvalitetssystemet Sikava. Även en polsk svingård har i princip möjlighet att ansluta sig till Sikava, men i praktiken klarar gården sannolikt inte kraven.
Man kan även fokusera på livsmedelssäkerheten, till exempel kräva att bär kan användas utan upphettning, köttet komma från bevisligen salmonellafri produktion eller att gården bokför användningen av antibiotika och andra livsmedel. Exemplen är många och Motiva har gett ut guider till hjälp.
Skolmat 2.0
Ovaskainen är en av de sakkunniga som deltog i ett stort skolmatsseminarium som ordnades i december i Esbo. Anledningen var att det gått sjuttio år sedan gratis skolmat började serveras i hela landet.
Till en början var skolmåltiderna oftast enkla – soppor, välling eller gröt – och åts i klassrummen. I dag är skollunchen näringsmässigt mångsidig och pionjärerna strävar efter att utveckla skollunchen till en positiv helhetsupplevelse.
I sitt seminarietal lyfte jordbruksminister Jari Leppä fram möjligheten att utveckla skolmåltiden till ”skolmat 2.0”. Visionen omfattar ett hälsosamt mellanmål varje dag, att eleverna får påverka menyn och att matfostran är en integrerad del av undervisningen.
Inspirerande exempel från Sverige
Johan Andersson, koordinator och måltidsinspiratör vid Torsta Kunskapscentrum, inspirerade med exempel från Sverige.
– Det är inte svart och vitt med halvfabrikat, men är man kock vill man laga mat och inte stå och öppna påsar.
Andersson uppmuntrar därför skolköken i sin region att låta personalen laga mat från grunden och på så sätt få användning för sin yrkeskunskap och kreativitet. Målet är säker, näringsriktig, god mat som det känns inspirerande att tillverka och som avnjuts i en trivsam miljö.
Han säger att begreppen vi använder om maten påverkar hur den uppskattas. Till exempel använder han själv inte längre begrepp som storkök och skolmatsal utan skolrestaurang och offentlig gastronomi.
Seminariet Skolmat gör skillnad arrangerades av ELO-säätiö, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund och Finlands svenska Marthaförbund i samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet.
– Maten löser inte alla problem, men utan mat löser vi inga problem, sammanfattar undervisningsrådet Marjaana Manninen.
Hela seminariet kan ses på Youtube
Text: Anna Kujala
Bild: Pamela Friström
Tidningen Hem och Skola 1/2019
I framtidens skola flyter undervisning och uppfostran samman En skola som hjälper varje barn att hitta sin passion, sin kreativitet och sina styrkor. En skola som lär barnen att leva med teknologi på ett ansvarsfullt sätt. Det är utbildningsexpert Pasi Sahlbergs vision av framtidens skola Finländska Pasi Sahlberg är sedan...
16.4.2019 Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, citerades nyligen i en artikel, där han bland annat sa ”andras barn är lika viktiga som våra egna”. Det här blev vi nyfikna på, så vi bokade in en intervju med honom för att få veta mera...
11.4 2019 Det är ju inget fel på deras hjärnor, de är precis likadana som hos andra barn, säger Johan Segerfeldt, rektor vid Kista International School i Stockholm, som jag har nöjet att besöka. Skolan har ca 400 elever, samtliga med invandrarbakgrund. Skolan grundades för nio år sedan av en...
5.4.2019 Denna vecka ordnade vi i Vasa en nätverksträff, dit vi bjöd in personer från de skolor, daghem och föreningar som är piloter i projektet Varje förälder. Eftermiddagens tema var kommunikation och den leddes av Nina Dahl-Tallgren, teaterpedagog vid Wasa teater. Det var lite spännande i början när ingen av...
25.3.2019 Hur motiverande är det att komma till möten, där man inte känner till ämnet ifråga och upplever att man inte har något att bidra med? Bloggens rubrik är ett citat från en dansk förälder, i en färsk publikation av danska undervisningsministeriet. De har skrivit en handbok för att stöda...
18.3.2019 Idag gästbloggar vår verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Micaela har lång erfarenhet av att utveckla samarbete mellan hem och skola. Här delar hon med sig av en berättelse om ledarens syn på föräldrar i skolan. "Det var en gång en skoldirektör i en kommun i Svenskfinland som lediganslog ett rektorsjobb för...
28.02.2019 En kall vinterkväll har vi stämt träff med en föräldraförening. Föreningen har kommit med i projektet Varje förälder som pilotförening och vill satsa på att nå fler föräldrar. I styrelsen sitter föräldrar, elever och lärare. De tycker alla att uppdraget de fått är viktigt; föräldraföreningarnas syfte är ju bland...
22.2.2019 Som fostrare hör man ofta uppmaningen att ta fasta i barnets goda uppförande istället för att fästa sig vid det barnet gör fel. Vi människor tenderar ändå ha lättare för att ingripa i oönskat beteendet och det är kanske inte så enkelt att utan hjälp ändra på sitt eget...
10.2.2019 Förra veckan körde vi gång arbetet i en av våra pilotskolor. I Cronhjelmskolan i Larsmo jobbar man redan aktivt för ett gott samarbetet med hemmen. Nu har skolan kommit med i projektet för att ytterligare fokusera på samverkan med föräldrarna. Efter en inledande föreläsning med temat Föräldrar som resurs...
28.1.2019 I slutet av förra veckan hade vi i projektet Varje förälder möjligheten att ta del av det mångsidiga programmet som utbildningsevenemanget Educa -mässan erbjöd. När jag ser tillbaka på mässan vill jag lyfta fram några intressanta plock enligt min rubrik. Framtid. Någon klok framtidsforskare sa en gång att utvecklingen...
31.12.2018 Förändringar som har med skola och dagis att göra brukar ofta upplevas som ganska stela och långsamma, men när man ser tillbaka på det gånga året, märker man att mycket faktiskt har hänt. Här följer några saker som varit på tapeten år 2018. Början av året var ännu ganska...
Kimberly Danielsson och Cajsa Kronström är aktiva i elevrådet i Övernäs skola Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade. Läraren Monica Johansson i Övernäs skola i Mariehamn har just avslutat en lektion i...
Nicke Wulff är rektor i Cygnaeus skola i Åbo En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer. Många föräldrar är oroliga över att barnen tillbringar för...
