Om ditt barn visar tecken på att inte vilja gå till skolan är det viktigt att du stöttar ditt barn tidigt.
En första viktig poäng: Godkänn inte frånvaro som lovlig frånvaro om du inte är säker på orsaken till frånvaron, till exempel om ditt barn säger Jag är sjuk men du misstänker att det handlar om att undvika att gå till skolan på grund av ångest eller obehag.
Det här kan kännas tungt som förälder men att låta ditt barn undvika skolan troligen bara förvärrar barnets eventuella ångest inför skolan.
Människor som känner ångest tenderar att vilja undvika situationer som gör att de känner mer ångest (i detta fall inför skolan eller något som sker i skolan). Vi vet dock att undvikande i själva verket förvärrar ångesten på lång sikt.
I stället är den bästa strategin mot ångest att gradvis konfrontera sin rädsla med lämpligt stöd, också om det känns skrämmande. Här kan skolans elevvårdspersonal hjälpa och stöda dig och ditt barn.
Förutom att kontakta skolan gällande din oro kan du också: • Prata om skola och studier i en positiv ton. Låt inte eventuella egna tidigare negativa erfarenheter av skolan påverka hur du pratar om skolan till ditt barn. • Var glad och visa att du tycker att skolan är viktig. • Ta upp frågan med skolans personal så tidigt som möjligt. • Var vänlig, men bestämd. Uppmuntra ditt barn att gå till skolan och vara närvarande. • Låt ditt barn veta att hen förväntas vara i skolan regelbundet och att det är viktigt för barnets psykiska hälsa och välbefinnande. Vid behov bör du stötta ditt barn för att stärka barnets relationer med vänner och lärare på skolan. • Stöd ditt barns skolgång, till exempel med läxor och prov. • Tänk på att ditt barns ångest och/eller rädsla kan öka av att hen undviker saker som orsakar rädsla. • Som vårdnadshavare kan du med ditt eget agerande stärka barnets tro på sig själv och på sin förmåga att hantera svåra känslor. • Också om det kan kännas svårt på morgonen ska ditt barn komma till skolan, antingen försenat eller till en viss överenskommen lektion. • När ditt barn är borta från skolan (till exempel på grund av sjukdom) ska du stödja barnets återgång till skolan. • Upprätthåll regelbundna dagliga rutiner. Hjälp ditt barn att få tillräckligt med sömn på nätterna. Det här kan också innebära att begränsa skärmtiden. • Lär dig identifiera belönande situationer som får ditt barn att stanna hemma och sträva efter att minimera dessa. Får ditt barn genom att stanna hemma, sova längre på morgonen eller spela spel? Får barnet din fulla uppmärksamhet? • Även om ditt barn inte går till skolan ska du hålla fast vid vardagsrytmen och dagliga rutiner: väckning på morgonen, regelbundna måltider, skoluppgifter och läxor ska göras under dagen. • Försök att involvera ditt barn så mycket som möjligt i besluten och planeringen angående stödet för att öka skolnärvaron. • Var konsekvent och systematisk när du belönar ditt barn. • Om du upplever det svårt att samarbeta med barnets lärare eller inte känner förtroende för läraren, kan du också kontakta skolans elevvårdspersonal, skolans speciallärare eller någon annan du känner förtroende för. Det finns även aktörer utanför skolan samt inom tredje sektorn, som det går att vända sig till. • Om ditt barn upplever mobbning i skolan har du rätt att kräva att skolan också tar itu med mobbningen när övriga stödåtgärder för ditt barn planeras och ditt barn ska återvända till skolan. • Skapa förtroende för ditt barn att problemen går att lösa. • Be om hjälp i tid och ge inte upp! |
Skolfrånvaro kan leda till problem i barns och ungas inlärning och skolgång, och kan ha negativa konsekvenser både på kort sikt och lång sikt.
Oavsett orsak innebär frånvaro från skolan att barnet går miste om undervisning, handledning och övning i sociala färdigheter. Särskilt för barn med behov av stöd för lärande eller skolgång kan även kortare frånvaro leda till kunskapsluckor. Övning i sociala färdigheter är också en central del av skolgången och perioder av frånvaro kan leda till exempel till svårigheter i vänskapsrelationer eller att barnet känner att hen blir utanför.
Problematisk skolfrånvaro är också belastande för hela familjen. Det är normalt att situationen gör föräldrarna oroliga, rädda, arga, stressade eller besvikna.
Också syskon berörs av situationen och kan oroa sig. Det är lätt att syskon blir mer osynliga och hamnar i skymundan när mycket av uppmärksamheten riktas mot barnet som kämpar med att närvara i skolan. Vardagsrutiner kan behöva ändras och justeras, vilket påverkar hela familjen.
Mycket av samtalen inom familjen kretsar lätt kring skolgången. I förlängningen kan detta leda till att relationerna inom familjen blir påfrestande och konflikter uppstår.
Om frånvaron fortsätter och blir väldigt svår kan skolgången äventyras, vilket i sin tur ökar risken för avbruten skolgång. Följderna av det kan synas i vuxenlivet till exempel som problem med att hitta arbete eller psykisk ohälsa.
Skolfrånvaro är också ett allvarligt samhällsproblem och berör därför inte bara det enskilda barnet, familjen och skolan. De senaste åren har problematiken lyfts fram allt mera, lagen om grundläggande utbildning och läroplanen har uppdaterats för tydligare riktlinjer för utbildningsanordnare samt skolans och elevvårdens personal har handlingsplaner enligt vilka de arbetar. Därför kan man idag bättre bemöta utmaningar vid skolfrånvaro och stöda barn och deras familjer.
För dig som förälder är det bra att känna till att du och ditt barn har rätt till hjälp och stöd om ni upplever utmaningar i ditt barns skolgång.
Vem du kan kontakta
Om du känner oro för ditt barns skolgång ska du med låg tröskel kontakta skolans personal eller elevvårdspersonal (skolhälsovårdare, kurator eller skolpsykolog). Du kan också kontakta välfärdsområdets barn- och ungdomsmottagning.
Det finns få behandlingsmetoder som har fokus specifikt på skolfrånvaro, men till exempel behandling för ångestsymtom kan hjälpa barnet att närvara i skolan.
