Om ditt barn visar tecken på att inte vilja gå till skolan är det viktigt att ingripa i ett tidigt skede och i samarbete med skolan hitta de rätta sätten att stöda ditt barn. Prata därför om frånvaron med låg tröskel.
Kom ihåg, du kan vara i kontakt med skolan också om utmaningarna att gå till skolan bara syns hemma hos er.
En ökande skolfrånvaro kan beskrivas som en process där problemen med skolgången oftast först märks i hemmet, då det för varje dag blir svårare för barnet att ta sig till skolan. Så småningom kan förseningarna bli till frånvaro från enskilda lektioner.
Barnet kan vara frånvarande från vissa lektioner eller vid vissa tider under skoldagen eller veckan. Ju mer sammanhängande frånvaron fortsätter desto mer ökar risken för att barnet uteblir från skolan. Samtidigt blir det allt svårare för barnet att återvända till skolan
Tidiga varningssignaler: • Klagomål eller invändningar mot att gå till skolan. • Dåligt humör eller raseriutbrott, särskilt på skolmorgnar. • Andra beteenden som tyder på motvilja att gå till skolan (till exempel långsam att stiga upp eller göra sig redo för skolan, låser in sig i badrummet). • Svårigheter att somna på kvällen före skoldagar. • Återkommande fysiska besvär (till exempel illamående, magont, huvudvärk, yrsel, trötthet) som försvinner eller avtar när barnet tillåts stanna hemma från skolan. • Barnet berättar ofta om dåliga upplevelser i skolan, mobbning, eller vara vara rädd för andra elever eller lärare. • Svag relation mellan barnet och lärare, barnet upplever att läraren inte är intresserad. • Ökade förseningar. • Frånvaro särskilt under vissa dagar då det till exempel är prov, föredrag eller ett särskilt ämne. • Olovlig frånvaro. • Ständig kontakt med föräldrarna eller ständig oro för föräldrarna under skoldagen. • Ångest- och paniksymtom. • Ökat antal besök hos skolhälsovårdaren eller annan elevvårdspersonal. |
Skolan reagerar på all typ av frånvaro och det tidiga ingripandet i frånvaro är ett sätt för skolan att stöda ditt barns skolgång. Det tidiga ingripandet är också för skolan ett sätt att förebygga fortsatt frånvaro.
Om ditt barns frånvaro ökar och personalen på skolan kontaktar dig eller bjuder in dig och ditt barn till ett möte, kan man lätt tolka det som kritik mot till exempel sitt föräldraskap. Försök att inte göra det utan se det som skolans sätt att erbjuda ett stöd och hjälp för ditt barn och din familj.
Vad som ökar risken för skolfrånvaro: • Rädslor, nervositet. • Psykisk ohälsa (ångest, depression). • Neuropsykiatriska utmaningar. • Andra aktiviteter som lockar utanför skolan (till exempel spela, sova, träffa kompisar). • Svårigheter i sociala relationer. • Mobbning. • Ensamhet. • Inlärningssvårigheter, för lite stöd för inlärning. • Ökande krav och förväntningar på prestation från sig själv, föräldrarna eller skolan. • Särbegåvning som gör att de normala skoluppgifterna inte känns tillräckligt utmanande. • Problem med skolans personal. • Traumatiska upplevelser i skolan, hemma eller någon annanstans. • Negativa erfarenheter i skolan. • Upplevelser av diskriminering i skolan. • Byte av skola eller skolstadium. • Överbelastning. • Fysiska symtom. • Förändringar i vardagen hemma eller i skolan. • Dålig relation mellan familjen och skolan. • Psykisk ohälsa hos föräldrarna. • Problem i familjen (till exempel konflikter, separation mellan föräldrarna, dödsfall i familjen). • Lågt engagemang hos föräldrarna och/eller bristande tillsyn av barnet. • Tidigare eller pågående trauma som påverkar barnet och/eller föräldrarna. • Våld inom familjen. • Olika krissituationer. • Längre eller mer omfattande frånvaro till exempel på grund av sjukdom, semesterresa, längre skollov eller hobby. |
Det är viktigt att ta reda på de verkliga orsakerna till frånvaro, både i skolan och i hemmet, i stället för att anta eller ”veta bättre” för barnets räkning. Frånvaro är alltid ett symtom på något. Först när man känner till orsakerna barnets frånvaro, kan rätt sorts stöd planeras för just ditt barn.
Om ditt barns frånvaro från skolan handlar om något annat än till exempel en förkylning eller en planerad semester är det oftast ett tecken på att allt inte står rätt till i barnets liv. Att förändra eller minska dessa faktorer kan förhindra att svårigheterna med att gå till skolan utvecklas eller består.
Om barnet till exempel har utmaningar med inlärningen och får alltför lite stöd kan det bidra till ökad risk för att utveckla problematisk skolfrånvaro. Om frånvaron ökar så tenderar problemen förvärras och bli mera komplexa. Ett tidigt stöd underlättar därför alltid för barnet.
Också om du diskuterar med ditt barn kan det vara svårt för barnet att sätta ord på orsakerna till frånvaron, men prova gärna de verktyg som vi erbjuder. I skolan har man också olika kartläggningsmetoder som kan vara till hjälp. Både kartläggningen och planeringen av stödåtgärderna sker i ett samarbete mellan barnet, vårdnadshavarna, lärare och elevvårdspersonal.
