Familjernas erfarenheter

I studien intervjuades 30 vårdnadshavare med olika språk- och kulturbakgrunder. Samtalen gav en värdefull inblick i hur samarbetet mellan hem och skola upplevs i praktiken och vilka utvecklingsbehov som finns.

Mottagande och familjers väg in i skolan

Många familjer beskriver mottagandet i skolan som vänligt och positivt, men upplevelserna varierar. Tidig kontakt och kontinuitet i lärarrelationer lyfts fram som särskilt viktiga för att skapa trygghet. Samtidigt uttrycker flera vårdnadshavare ett behov av tydligare och mer omfattande information om det finländska skolsystemet.

Flerspråkig kommunikation och fungerande dialog med vårdnadshavare upplevs som avgörande. Användningen av kontaktpersoner och kulturhandledare har i många fall varit mycket lyckad och bidragit till ökad förståelse och tillit.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

En permanent flerspråkig introduktionsmodell för vårdnadshavare, som inkluderar information om skolsystemet, möte med läraren, besök i barnets skola och stöd i användningen av Wilma.
Säkerställande av lärarkontinuitet samt tillräckliga resurser för förberedande undervisning och språkligt stöd.
Ökad användning av kulturhandledare och framtagande av flerspråkiga guider om skolsystemet och tillgängliga stödformer.
Smidigare övergångar från förberedande undervisning till ordinarie undervisning.
Starkare samarbete med organisationer som stödjer familjer och flerspråkiga elevers skolgång, till exempel Läksyhelppi.

Kultur, språk och tillhörighet

När skolor uppmärksammar olika högtider och traditioner samt arbetar med kulturmedveten pedagogik stärker det barnens identitet och känsla av tillhörighet. Samtidigt varierar praxis mellan skolor.

Religions- och kulturbundna behov, till exempel kopplade till vardag och måltider, upplevs inte alltid bli bemötta på ett jämlikt sätt. Här finns en tydlig potential att bättre ta tillvara kulturhandledares kompetens.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Att synliggöra kulturell mångfald i skolans vardag och involvera vårdnadshavare i verksamheten.
Att erbjuda personal utbildning i kultursensitivitet och traumamedvetenhet.
Att stärka resurserna för kulturhandledning och flerspråkigt stöd.
Att använda mer flerspråkigt, lättläst och visuellt material i undervisning och kommunikation.

Kommunikation – den största utmaningen

Kommunikationen mellan hem och skola framstår som den största utmaningen. Språkbarriärer, begränsad kännedom om skolsystemet och i vissa fall svaga läsfärdigheter gör kontakten svår.

Digitala verktyg som Wilma kan underlätta kommunikationen, men upplevs av många som svåra att använda. När kommunikation kompletteras med översättningar, lätt språk, tillförlitlig tolkning, kulturhandledare och möten ansikte mot ansikte förbättras dialogen avsevärt.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Introduktion i Wilma på flera språk samt lättlästa anvisningar och stöd i början.
Gemensamma principer för användning av tolk vid viktiga samtal.
En mångkanalig kommunikationsmodell där olika verktyg används parallellt.
Stärkt kompetens hos personal i lätt språk och tillgänglig kommunikation.
Mer dialogbaserade arbetssätt som bygger förtroende och jämlikhet.

Vårdnadshavares gemenskap och delaktighet

Många vårdnadshavare har få kontakter med varandra och efterfrågar fler informella möten som inte är beroende av språk. Föräldraföreningar upplevs ofta som avlägsna, och mångkulturell representation är ovanlig.

Det finns också ett tydligt önskemål om mer dialogbaserade föräldramöten och om föräldrateam på klassnivå som stärker gemenskapen.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Att etablera klassvisa föräldrateam med tydliga roller och regelbundna möten.
Att säkerställa språklig och kulturell representation i föräldraföreningar.
Att informera nya familjer om föräldraengagemang på flera språk.
Att planera språkoberoende gemenskapsaktiviteter och lågtröskelmöten.
Att utveckla kamratstöd där erfarna vårdnadshavare fungerar som stöd för nya familjer.
Att uppmuntra klassvisa föräldramöten med fokus på relationer och gemensamma arbetssätt.