De professionellas erfarenheter

Totalt intervjuades 20 yrkesverksamma, däribland lärare, rektorer, kulturhandledare, forskare samt personer som arbetar i projekt och organisationer med fokus på skolor och flerspråkiga vårdnadshavare. Intervjuerna gav en bred bild av hur samarbetet mellan hem och skola fungerar i praktiken, vilka utmaningar som finns och vilka arbetssätt som visat sig fungera väl.

Skolans verksamhetskultur som grund för flerspråkigt samarbete

Ett återkommande budskap är att skolans verksamhetskultur spelar en avgörande roll för hur flerspråkigt samarbete mellan hem och skola lyckas. Praxis behöver regelbundet granskas och utvecklas ur ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv.

Utvecklingsarbetet kan inte vila på enskilda lärare. För att lyckas krävs gemensamma diskussioner, samsyn kring arbetssätt och ett tydligt kollegialt stöd. Samarbetet med flerspråkiga familjer behöver vara inkluderande, behovsbaserat och förankrat i skolans vardag.

Förtroende byggs genom öppenhet och personliga möten. Många skolor har utvecklat sin verksamhetskultur genom pedagogiska caféer för personalen, fortbildning, språkmedvetenhets- och mångkulturella team samt genom att aktivt beakta flerspråkighet vid rekrytering.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Att etablera gemensamma och jämlika principer på kommun- och skolnivå för mottagande av flerspråkiga familjer.
Att integrera organisationers och kulturhandledares kompetens i skolans strukturer.
Att erbjuda lärare fortbildning i språkmedvetenhet, interkulturell förståelse och samarbete med hemmen.
Att inrätta team i flerspråkiga skolor med ansvar för frågor kring flerspråkighet och föräldrasamverkan.
Att utveckla flerspråkigt mentorskap som stöd för familjer i början av skolgången.
Att på nationell nivå skapa en central rådgivningstjänst där nya familjer kan få information om utbildningssystemet, stödformer och rättigheter på sitt eget språk.

Praxis i skolvardagen

Intervjuerna visar att tydlig och tidig information till nya familjer är avgörande. Det gäller både hur den finländska skolan fungerar, skolans arbetssätt och vad samarbetet mellan hem och skola innebär – inklusive vilka förväntningar som finns på vårdnadshavare.

Vardagliga möten har stor betydelse. När tröskeln är låg för att komma till skolan och ställa frågor stärks relationerna. Många skolor har också prövat nya former för föräldramöten, till exempel tematiska möten, språkgruppsspecifika träffar, arbete i smågrupper eller möten där kulturhandledare och samarbetspartners deltar.

Utflykter, gemensamma spelkvällar, verkstäder och andra aktiviteter där språket inte står i centrum upplevs som särskilt effektiva för att stärka gemenskapen och sänka tröskeln till skolan.

Utvecklingsbehov som identifierats:

Att erbjuda flerspråkig introduktion för alla nya familjer om skolans praxis, stödtjänster, kommunikation och vårdnadshavarnas roll.
Att utveckla mer verksamhetsinriktade och deltagande former för föräldramöten.
Att skapa språkoberoende evenemang som gör det lättare för vårdnadshavare att ta kontakt med skolan.
Att uppmärksamma och sprida goda exempel genom incitamentsmodeller och kollegialt lärande.

Kommunikation – den största utmaningen

Kommunikation lyfts tydligt fram som den största utmaningen i flerspråkigt samarbete. Wilma når inte alla vårdnadshavare, särskilt när läs- och skrivkunnigheten är låg.

Skolor har därför utvecklat olika lösningar: personliga kontakter, meddelanden via elevens väska, visuellt material, korta översättningar, videor och röstmeddelanden på modersmål, översättningsverktyg och lätt språk. Tolkar används i allt större utsträckning, även när vårdnadshavare själva uppger att de klarar sig på engelska.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Att kartlägga vårdnadshavares kommunikationsbehov tidigt under läsåret.
Att erbjuda introduktion och stöd i Wilma på flera språk.
Att utveckla Wilmas användarvänlighet ur flerspråkiga vårdnadshavares perspektiv.
Att införa en tydlig mångkanalig kommunikationsmodell.
Att ta fram nationella riktlinjer för tolkning och tillgänglig kommunikation samt säkerställa kvaliteten på tolktjänster.
Att stärka personalens kompetens i lätt språk och tillgänglighet.

Interkulturell förståelse och bemötande

Kulturella skillnader påverkar relationen mellan hem och skola, även om vårdnadshavare sällan ifrågasätter den finländska skolan. Därför är det viktigt att tydliggöra läroplanen och dess bindande karaktär samt att föra en öppen dialog om skolans arbetssätt.

I utmanande situationer har tidiga, personliga möten visat sig särskilt effektiva. Flerspråkiga handledare och kulturhandledare fungerar som viktiga brobyggare. Att synliggöra och värdesätta familjernas kulturer i skolvardagen stärker både relationer och tillhörighet.

Samtidigt lyfts vikten av både finska och modersmålet fram i dialogen med vårdnadshavare, liksom behovet av att bryta förutfattade meningar om elever med invandrarbakgrund.

Utvecklingsbehov som identifierats:

Regelbunden utbildning i kulturmedvetenhet och bemötande av mångfald.
Ökad synlighet av olika kulturer i skolans vardag.
Fördjupat samarbete med kulturhandledare i fostrans- och vardagssituationer.
Utveckling av samtalsmodeller för dialog om värderingar och förväntningar.
Inrättande av en nationell kulturhandledningsenhet som stöd för skolor och kommuner.

Regionalt samarbete och projekt som stöd

Intervjuerna visar att skolornas egna resurser inte alltid räcker till. Kommuner och städer spelar därför en viktig roll genom att erbjuda tolktjänster, handledare, översättningsstöd och flerspråkigt material.

Särskilt goda erfarenheter har gjorts av kommunala projekt som stödjer flerspråkigt samarbete, inte minst inom den förberedande undervisningen. Samarbetet med organisationer har också varit avgörande för att skapa trygga och inkluderande mottaganden för familjer.

Utvecklingsbehov som lyfts fram:

Att stärka kommunernas stöd till skolor i det flerspråkiga arbetet.
Att ta tillvara fungerande modeller från den förberedande undervisningen.
Att långsiktigt integrera organisationers kompetens i skolans arbete med familjer.