När ditt barn ska gå ut grundskolan och står inför valet av andra stadiets studier har rektor Mikael ”Misha” Eriksson i Kyrkslätts gymnasium ett huvudsakligt råd: lyssna, fråga och delta.
– I ett nötskal tycker jag föräldrarnas uppgift är att vara intresserade och engagerade, säger Mikael Eriksson.
Med detta sagt påpekar Eriksson, som främst jobbade som studiehandledare före han blev rektor, att det sist och slutligen handlar om ungdomens eget val, och lite mer dramatiskt uttryckt – hens framtid. Det är en ny balansgång jämfört med åren i grundskolan.
– Då är det kanske viktigt att man inte överför sina egna krav och förväntningar på ungdomen, utan faktiskt försöker lyssna på vad hen tycker skulle vara roligt och intressant, och hjälper och stödjer i det här.
Han ser på sina studeranden som unga vuxna, och att det är en viktig självständighetsprocess de går igenom under gymnasietiden. Det betyder i praktiken att handleda när det behövs, men inte utgå ifrån att de inte klarar sig på egen hand.
Ett samtal vid matbordet
Det kan handla om ett klassiskt samtal vid matbordet, där man talar om vad man hört om de olika alternativen, vad som intresserar den blivande gymnasisten i fråga och om det finns idéer om vad hen vill göra i framtiden. Mikael Eriksson föreslår också att man tar ett lite längre perspektiv i samtalet, om vilken typ av utbildning som kunde bli aktuell efter tre till fyra år i gymnasiet.
– Det styr förstås i viss mån kursvalen. Om man gärna vill bli diplomingenjör är det fiffigt att läsa lång matematik och lång fysik.
Från och med i år antas en stor del av studenterna till universitet och yrkeshögskolor på basis av studentexamensbetyget. Antagning-poängen till inträde beror mycket på vilka studier man tänkte fortsätta med. Vissa studieplatser kan ha tröskelkriterier i ett specifikt ämne för att man ska komma in, men sedan räknas poäng utgående från resultatet i samtliga ämnen, men med olika betoning. Till exempel ger laudatur i biologi en högre poäng än motsvarande resultat i filosofi, om man tänker sig studier i farmaci efter gymnasiet.
Inga dörrar stängs för evigt
Samtidigt som man kan ha diskussioner om framtiden, kan det vara bra att påminna om att inga dörrar stängs för evigt då man gör kursval.
– Det är nog väldigt svårt att stänga dörrar eller måla in sig i något hörn med sina kursval. Det mesta brukar fixa sig med någon typ av komplettering, eller att man läser ifatt något i efterhand.
Mikael Eriksson säger att i början av gymnasietiden är det få ungdomar som vet vad de vill fortsätta med när de väl skrivit studenten. Av den orsaken tycker han det är klokast att följa ”sitt hjärtas röst”.
– Det är synd om stressfaktorn för våra ungdomar blir så stor att de inte kan läsa det som intresserar dem, för att de stirrar sig blinda på poäng. Det är inte det som gymnasietiden handlar om.
Enligt honom handlar det om att skaffa sig en allmänbildning och färdigheter som kan nyttjas i framtiden.
– Du ska pröva på en massa olika saker. In-nan du vet ordet av söker du dig någon helt annanstans när du går ut gymnasiet, än vad du hade tänkt dig när du kom in.
Men den upplevda stressen i gymnasiet beror inte bara på osäkerheten kring vilka val de studerande ska göra inför framtiden. En av de stora utmaningarna är att gymnasiestudier är markant annorlunda jämfört med grundskolan.
– Det är tidskrävande och materialen man arbetar med är mer omfattande. Tiden kan också upplevas hetsig. Många gymnasier arbetar med ett system med fem perioder, vilket betyder att allting byter med sju veckors mellanrum. Ny läseordning, nya kurser och nya ämnen.
Den snäva tidsramen och höga takten ställer krav på studieteknik, tidshantering och planering. Den biten kan man hjälpa till med hem-ifrån, speciellt om man märker att det inte riktigt håller. Bara det att den färska gymnasisten börjar använda en kalender är till stor hjälp för att strukturera upp studierna.
Gratis utbildning med utgifter
En sak som enligt Mikael Eriksson inte ofta kommer upp, men som man bra kunde påminna om är att även om själva studierna i and-ra stadiet inte kostar, så finns det ekonomiska aspekter. Enligt Mikael Eriksson uppskattas en hel gymnasieexamen kosta mellan två- till tretusen euro, där det bland annat ingår införskaffning av kursmaterial, men också teknik.
– Det som är nytt sedan några år tillbaka är att en bärbar dator är en förutsättning för gymnasiestudierna. Studentexamen är fullständigt digital sedan ett år tillbaka, och det kräver en bärbar dator som man vänjer sig med från förs-ta början. Man klarar sig bra med en ganska enkel modell, men det kan ändå vara lite av en ekonomisk smäll i början av studierna för en del familjer, säger Mikael Eriksson.
Tidningen Hem och Skola 1/2020. Christian Bertell, text och foto
