Precis som gymnasiestudier, innebär även studier på en yrkesläroanstalt mera ansvar för den studerande jämfört med grundskolan.
– Det är också den stora utmaningen för oss som jobbar med det. Föräldrar med en yrkesutbildning från tjugo år tillbaka kan ha en viss bild av hur det är, men mycket inom dagens yrkesutbildning ser annorlunda ut, säger Anna-Lotta Östvall-Åstrand.
I snart tjugo år har hon jobbat som studiehandledare på Yrkesakademin i Österbotten (YA) och dess föregångare, närmare bestämt i Vasa.
En personlig plan
På YA har alla studeranden en ansvarig handledare och tillsammans med handledaren gör man upp en så kallad personlig utvecklingsplan för kunnande. Den uppdateras under studiernas gång utgående från val, intresse och erfarenhet.
– Det är därför schemat kan se olika ut för olika studerande i en och samma grupp, säger Anna-Lotta.
YA har fasta verksamhetspunkter också i Närpes, Pedersöre och Jakobstad. Upptagningsområdet är stort och gäller främst Svensk-österbotten, men en del studerande kommer också från Åland, Nyland och Åboland.
– Föräldrarollen som ett gemensamt ansvar blir mycket mindre här, säger Anna-Lotta.
Det finns till exempel ingen föräldraförening inom skolan, även om försök gjorts för att skapa sådan verksamhet. Det beror dels på att de studerandes föräldrar bor så utspritt över ett stort område och dels på att det är naturligt att släppa på tyglarna ju äldre barnet blir.
– Det är helt nya klasskamrater som din ungdom kan få, och man kanske flyttar hem-ifrån på grund av lång skolväg, vilket betyder att man bor på internat. Ibland är man den enda i en grupp som kommer från en viss ort och det finns mycket som kan upplevas som jobbigt med tanke på omständigheterna, säger Anna-Lotta.
Intresse och lyhördhet
Men visst kan man som förälder ändå stödja sitt barn, även om studierna sker långt borta. Att visa intresse för sitt barns yrkesval och skola är givet, att ge sitt stöd för de val som görs, men också vara lyhörd för hur det går. På YA kan man kombinera sina yrkesstudier med gymnasiestudier, så kallade kombistudier, och erhålla dubbelexamen.
Det är en krävande studieväg, och den passar inte alla.
– Om man under studiernas gång märker att man valt fel bransch diskuterar vi med den studerande om andra alternativ. Det är inte ett val för resten av livet som man gör då man går i nian. Att byta bransch är ingen katastrof, säger Anna-Lotta.
Utbildning i arbetslivet
En annan sak som kan kännas överraskande är att studerande vid yrkesläroanstalter relativt snabbt ska ut i arbetslivet under studietiden. Men det betyder inte att man ”ska kunna allt”, utan att man utbildar sig i ett företag för att lära sig.
– Utbildning i arbetslivet, eller UA, är väldigt varierande och beror mycket på branschen i fråga. En del branscher kan ha UA ett par dagar i veckan under hela studietiden, medan andra branscher börjar med det först under andra året. Tidpunkten när man inleder utbildning i arbetslivet kan variera beroende på den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet, säger Anna-Lotta.
Också inom yrkesutbildningen får man räkna med en del kostnader, även om själva utbildningen, lunchen och till och med internatet är gratis. Varje bransch har olika krav, och till exempel på kockutbildningen ska man skaffa sig ett personligt knivset och arbetskläder.
Tidningen Hem och Skola 1/2020 Christian Bertell, text
Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning under våren 2020 sker under tiden 18.2–10.3.
Eventuella inträdesprov ordnas i april–maj.
Information om antagningsresultatet kommer tidigast 11.6. Om du har angett din e-postadress i din ansökan, får du antagningsresultatet också i din e-post.
Studieplatsen ska tas emot senast 25.6.
