Ovissheten inför höstens coronaläge tynger både elever och lärare. Men alla kan redan vårens läxa: tvätta händerna, håll distans och var flexibel. Och nästan alla är väldigt glada över att få vara fysiskt tillbaka i skolan efter den tunga distansvåren.
Solen skiner och Grundskolan Norsens gård i Helsingfors står tom, så när som på ett par elever som sitter och väntar på mig. Vi hälsar och slår ihop armbågarna i stället för att skaka hand. Eftersom inga utomstående får gå in i skolbyggnaden frågar jag nyfiket hur det ser ut där inne. Vad har förändrats efter att epidemin började?
– Inte så mycket. Den största skillnaden är att man måste sitta med sin egen klass när man äter och att man ska tvätta händerna hela tiden, men det är ju en bra sak att göra annars också. Vi håller också våra raster på den våningen vi haft lektion, så att klasserna inte blandas så mycket, säger åttondeklassaren Eira Nordman.
Våren var svår
Alla klasser får inte heller gå ut på rast samtidigt. Vem som får vara på gården är schemalagt och under lektionerna sitter eleverna så utspritt som klassrummet tillåter. Eftersom vädret har varit bra under läsårets första vecka har vissa lektioner skett utomhus, i parken bredvid skolan. Eleverna försäkrar mig om att stämningen i skolan är helt normal.
– Det är roligt att vara tillbaka i skolan. Alla är på gott humör och vi försöker tvätta händerna och följa reglerna, säger Hugo Dahlberg, som också går i åttan.
Han är ändå lite orolig över coronan.
– Om det börjar sprida sig är det ju ganska stor risk att få det, säger Hugo Dahlberg.
Båda två tycker att våren var jobbig. Det var inte lätt att vänja sig vid att jobba hemifrån.
– I början hade jag svårt med att jag fastnade framför Netflix på telefonen, men det blev bättre mot slutet, säger Hugo Dahlberg.
Det var inte alltid lätt att hitta motivationen på våren.
– Det tog mig en halv timme att börja jobba och när man hade en halv timme på sig att jobba så gick det ju inte så bra, säger Eira Nordman med ett skratt.
– Å andra sidan kunde jag göra uppgifterna när det passade mig, till exempel så att jag gjorde matte på dagen och bildkonstuppgifterna på kvällen när jag var trött, fortsätter hon.
När eleverna saknade sina kompisar och klassrummet kunde de bota saknaden digitalt.
– Jag hade ibland facetime öppet med kompisarna på lektionerna, vi kommunicerade den vägen. Och så brukade vi spela spel över nätet efter skolan, säger Hugo Dahlberg.
”Online hela tiden”
Johanna Syrjä, som är lärare i franska och finska på Norsens grundskola, säger att det var svårt att hitta ett sätt att jobba som gav både elever och lärare en lämplig arbetsbörda.
– Det kom respons från eleverna att lärarna gav väldigt mycket inlämningsuppgifter. De var enkla att ge, men tog tid att både göra och rätta. Därför måste vi tänka om och bygga upp lektionerna på ett annat sätt.
Dessutom kände många lärare sig pressade till att vara tillgängliga hela tiden.
– Det kändes som att man var online hela tiden och att man också måste vara det, säger Johanna Syrjä.
Det blev inte lättare under de två sista veckorna, när eleverna kom tillbaka till skolan.
– Det var tunga veckor eftersom reglerna då var så strikta. Klasserna fick inte blandas och det var uppdelat så att vi hade en lärare per klass, säger hon.
Den läraren undervisade sedan i alla ämnen utgående från paket som ämneslärarna hade satt ihop. Johanna Syrjä tycker ändå att det var viktigt att få eleverna tillbaka till skolan och låta dem träffas.
– Jag tycker att det var bra att vi hade skola. För niorna var det bra att få en avslutning, fast det inte var en traditionell skolavslutning, säger Syrjä.
De barn som har föräldrar som hjälper klarar ju sig, men de som har det osäkert hemma har det svårare, säger Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen.
Skolan mer än vitsord
En annan viktig anledning till att skolorna öppnades var att de elever som av en eller annan orsak har det svårt hemma kunde fångas upp och få stöd.
– De barn som har föräldrar som hjälper klarar ju sig, men de som har det osäkert hemma har det svårare, säger Kurt Torsell, direktör för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen.
– Eftersom kontaktundervisningen är så viktig i sådana här fall fick skolorna plocka in elever som de ansåg vara i utsatt läge tidigare på våren, innan skolorna öppnades för alla.
Enligt utredningar verkar det som att planen lyckades och att väldigt få inte har återvänt till skolan.
– Det verkar också som att eleverna i medeltal har presterat bättre i sina ämnen, men skolan är ju mycket mer än så, till exempel ska man lära sig sociala kunskaper och samarbete, säger Kurt Torsell.
I Grundskolan Norsen sköttes det här med ett team som hade i uppgift att söka upp elever.
– Vi hade en grupp i skolan som kontaktade elever som var svåra att få kontakt med. Vissa elever behöver att någon ringer. Det var hårt arbete, men det var nyttigt, säger Johanna Syrjä.
Ovissheten tynger
Kurt Torsell tycker att det jobbigaste med förberedelserna för hösten har varit ovissheten.
– Om vi skulle ha ett slutdatum på pandemin, ett datum då vi får ett vaccin skulle det vara lättare att ställa in sig på det. Nu måste vi leva med osäkerheten och det är tungt för lärare och elever, säger Kurt Torsell.
I det nuvarande läget kan det hända att enskilda klasser och deras lärare sätts i karantän, eller att man när som helst kan tvingas övergå till distansundervisning på obestämd tid.
– Nu handlar det om ihärdighet. Det gäller att orka fortsätta tvätta händer och nysa i armvecket, säger Kurt Torsell.
En sak som många varit oroliga över är ifall bedömningen av eleverna är rättvis. Timaktiviteten är ett av kriterierna för bedömning, och det är svårt att visa upp ifall undervisningen består av inlämningsuppgifter på nätet.
– Enligt en färsk undersökning som Helsingfors universitet hade gjort har en del skolor gjort en intern överenskommelse om att sänka ambitionsnivån litet, men vi har inte sett några stora skillnader i vitsord jämfört med normalt. Det är ändå svårt att övervaka, säger Kurt Torsell.
Johanna Syrjä säger att det svåraste var att ge rättvisa vitsord till niondeklassarna, som söker in till andra stadiet med det vitsordet.
– Till sjuorna och åttorna sa vi att deras vitsord kan höjas lättare än vanligt när skolan kommer igång igen, men niornas bedömning var viktig och samtidigt svår att göra.
Och åtminstone bland åttondeklassarna verkar det inte skapa så stora bekymmer.
– Jag tror att läraren ser att om du är aktiv på timmen och lämnar in läxorna i tid så får man det vitsord man förtjänar, säger Hugo Dahlberg.
Text och foto: Björn Udd
Tidningen Hem och Skola 3/2020
