Våren 2020 slungade coronapandemin in barnfamiljerna i en ny vardag då föräldrar uppmanades hålla sina barn hemma. Experterna kommer ändå med lugnande besked inför den osäkra hösten. I och med vårens erfarenheter är både småbarnspedagogiken och familjerna bättre förberedda för en andra våg.
Den 16 mars utlystes undantagstillstånd i Finland. I samband med det uppmanade myndigheterna familjer att hålla barnen hemma från skolor och daghem i de fall det var möjligt. Den exceptionella våren medförde stora variationer i hur dagvården på olika håll i landet, eller till och med inom samma kommun, såg ut.
– Visst var de lokala skillnaderna stora på våren. En del kommuner och daghem hade inte några barn alls på plats medan andra hade hög närvaroprocent, trots undantagstillståndet. Daghemmens förutsättningar att kunna ordna verksamhet på distans var också på olika nivåer, konstaterar Minna Lindberg, som är sakkunnig inom utbildningsfrågor vid Kommunförbundet.
Eftersom ingen vet hur epidemiläget i Finland kommer att utvecklas är det viktigt att också småbarnspedagogiken kan reagera lokalt ifall epidemiläget ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Lindberg menar ändå att utgångsläget inför hösten är klart bättre än på våren då coronapandemin slog till.
– Nu vet vi mer om viruset och är på många sätt klokare. På våren var situationen drastisk, nu ser vi mer lokalt på läget. Kommunerna har haft tid att jobba med beredskapsfrågorna och har kunnat förbereda sig för olika scenarier.
Flexibilitet behövs
Också inom småbarnspedagogiken blev man tvungen att snabbt anpassa sig till den nya situationen. Planer ändrades i hast och daghemmen var tvungna att lägga om innehållet i verksamheten. Lindberg påpekar att också hösten präglas av ovisshet.
– Nu behövs flexibilitet av alla, både daghemmen, föräldrarna och arbetsgivarna. Samhälleligt tänker jag att den stora lärdomen av coronavåren var att märka att det mesta ordnar sig. Människor anpassar sig ändå rätt bra till förändringar.
I många familjer oroar sig vårdnadshavarna för hur hösten och vardagen kommer att se ut och fungera då barn skickas hem från daghemmen vid minsta lilla förkylningssymtom. Som småbarnsförälder förstår Lindberg föräldrarnas frustration. Hon påminner ändå om att anordnarna av dagvård följer myndigheternas rekommendationer.
– Det är bra att anvisningarna är tydliga, alla familjer behandlas lika. Följderna blir ändå i praktiken olika för familjerna. Alla föräldrar har till exempel inte möjlighet att arbeta på distans.
Kontakt hjälpte föräldrar att orka
Ännu finns inte särskilt mycket forskning kring hur coronapandemin har påverkat de finländska barnen. Bland de undersökningar som redan har gjorts finns en utredning kring hur undantagstillståndet påverkade familjers vardag. De preliminära resultaten från Jyväskylä universitet visar att familjernas upplevelser är tudelade.
– En del familjer klarade våren bra och tyckte till och med att vardagen blev bättre då alla hölls hemma och föräldrarna slapp stress med tidtabeller och förflyttningar. Andra däremot tyckte att vardagen blev väldigt tung. Så var fallet speciellt om relationen mellan de vuxna var spänd, barnet har behov av extra stöd samt i familjer med bara en vuxen, säger Maarit Alasuutari, professor i småbarnspedagogik vid Jyväskylä universitet.
Några nationella anvisningar för hur småbarnspedagogiken skulle hålla kontakt med barnen och familjerna under undantagstillståndet gavs inte. Resultaten från enkätundersökningen tyder ändå på att det var vanligt med kontakt.
Om daghemmet eller förskolan höll kontakt med hemmen på flera olika sätt upplevdes kontakten som meningsfull och det fick föräldrarna att orka bättre i vardagen, visar undersökningen.
– Speciellt mathjälp, stöd med att schemalägga dagen och uppmaningen att ta kontakt med personalen vid behov verkar ha skyddat föräldrar från utmattning, säger Alasuutari.
Det fanns stora skillnader i hur mycket daghemmen kontaktade hemmen och erbjöd verksamhet på distans under våren.
En orsak är att småbarnspedagogikens roll och uppgift är annorlunda än skolans. Småbarnspedagogiken är avgiftsbelagd verksamhet. Om barnen är hemma en längre tid och daghemmen inte uppbär någon avgift har daghemmen inte någon skyldighet att erbjuda till exempel distansverksamhet.
– Småbarnspedagogiken är på sätt och vis en del av skolsystemet men har, med undantag av förskolan, inte skyldigheter på samma sätt som skolan har. Kanske erfarenheterna från coronapandemin leder till att vi måste fundera på småbarnspedagogikens ställning i skolsystemet som helhet, säger Alasuutari.
Text och bild: Jenni von Frenckell
Tidningen Hem och Skola 3/2020
