Också den bästa skolan kan vara ojämlik. Petra Högnäs och Linda Björkgård arbetar med bättre kommunikation och större delaktighet.
Finland har en av världens bästa skolor. Men även forskning som Pisa-undersökningen visar på ökad polarisering. Bäst gäller inte alla.
Projektet Varje förälder vill öka hemmens delaktighet i skolan. Enligt projektledare Petra Högnäs är ett sätt att påverka kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar. Tala bättre, tala tydligare. I projektet har man också samarbetet med daghem och småbarnsföräldrar.
Förbundet Hem och Skola har i några års tid haft ett kansli i Österbotten. Det är här som Petra Högnäs och kollegan Linda Björkgård arbetat upp ramarna för projektet. Det som gjorts har sedan förts ut till andra regioner.
När du läser den här tidningen söker förbundet ny finansiering för projektet Varje förälder hos Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA.
– Konkurrensen är säkert hård för det är många som behöver söka stöd, antagligen flera än före coronaåret, säger Högnäs.
Föräldrar är olika
Rektor Fredrik Kullberg vid Övermalax skola säger att kursen till kommunikationsmentor som arrangerats inom ramen för projektet Varje förälder gett mycket vägkost.
Övermalax skola är en grundskola med klasserna 1–6. I den går runt hundra elever.
Enligt läroplanen ska skolan erbjuda föräldrarna att vara delaktiga. Skolan ska också hålla föräldrarna uppdaterade om elevens skolframgång.
– Våra lärare har redan en tät kontakt med föräldrarna. Nu har vi gjort upp en kommunikationsmatris för att göra kommunikationen mer systematisk. Det arbetet pågår i vilket fall som helst och är en del av en större helhet för att göra skolan mera familjevänlig, säger Fredrik Kullberg.
Föräldrar är olika. En del är väldigt engagerade i skolan och är ofta i kontakt med skolan, medan andra är mera osynliga.
– Så ska det förstås få vara, säger Fredrik Kullberg. Här i vår skola vet vi inte riktigt hur bra vi når ut. Jag kan ibland tycka att kommunikationen känns enkelriktad. Utmaningen är att hitta en bra balans.
Petra Högnäs berättar att många skolor och kommuner har velat vara med. En samarbetsform är att skapa nätverk. Andra slags konkreta resultat har nåtts exempelvis i Närpes där fyra av fem elever i en skolklass kan ha invandrarbakgrund.
Föräldraföreningar och klassföräldrar ska återspegla hur det ser ut i en klass.
– Är det många barn med annat språk och annan kultur i klassen så ska det synas också i föräldrarepresentationen. Sådant är inte alltid självklart, säger hon.
På föräldramöten möter man bra upp.
– Också under våra träffar är de här föräldrarna väldigt engagerade. De är absolut inte ointresserade av sina barn. Det kan ändå vara svårt att förstå närvaron i mera frivilliga aktiviteter då man kanske inte fått det förklarat för sig.
I föräldrabarometern som gjorts på tolv andra språk förutom finska och svenska framkommer tydligt att föräldrarna med annan språk- och kulturbakgrund har precis samma förhoppningar som vilken som helst annan förälder har.
– Vi hoppas att föräldraföreningarna är en sorts brobyggare in i samhället, säger Petra Högnäs.
Text: Tommy Pohjola
Tidningen Hem och Skola 2/2021
