Representation i barnlitteraturen lyfter fram diversitet och lär barnen att det också finns annorlunda familjer och barn samt olika omständigheter.
Normkreativa barnböcker spelar också en viktig roll i att stärka barns självkänsla. Samhällspedagogen och språkvetaren Tove Nylund menar att varje barn behöver se sig själv positivt representerad i barnböcker för att få sin självkänsla stärkt.
– Jag har tänkt mycket på vad som händer med ett barn som aldrig får spegla sig i böcker utan ständigt bara läser om andra. Det är som att det barnets verklighet inte riktigt räknas, den uppfattas lätt som lite sämre, menar Nylund.
Nylund är för tillfället föräldraledig med sitt tredje barn. Annars jobbar hon vid skolbiblioteket Ebban med att främja läsning. Sedan maj 2018 administrerar hon också Instagramkontot Normkreativa barnböcker. Engagemanget för kontot bottnar i Nylunds eget intresse för normkritik.
– Jag läser väldigt mycket tillsammans med mina egna barn. Den vägen började jag upptäcka det här med normbrytande barnböcker. Mitt Instagramkonto kombinerar två för mig viktiga intressen, beskriver hon.
Visar också annat än normen
Nylund har valt att nischa sitt konto på böcker som normaliserar olikheter. Hon ser ett behov av att lyfta fram sådana böcker och responsen hon fått har varit enbart positiv. För att göra det lättare att hitta rätt i djungeln av böcker använder hon sig av hashtaggar.
– Genom till exempel hashtaggarna #barnbokmedensamståendepappa, #barnbokmeddowns och #barnbokombruntbarn kan man hitta barnböcker som stärker barnets identitet, förklarar Nylund.
I korthet är en normbrytande barnbok en bok som visar annat än vår norm som den är i dag. Huvudkaraktären kan vara icke vit, funktionsvariationer får synas, olika familjekonstellationer synliggörs, polisen behöver inte vara en man och papporna kan vara hemma med barnen.
– Många föräldrar med regnbågsfamilj eller bruna barn vill att barnen ska kunna känna igen sig själva och sin egen verklighet i böcker. Poängen med böckerna är att de bryter normen utan att de gör en grej av det, poängterar Nylund.
– Det är fint att märka att barn tycker att det är helt normalt till exempel med olika slags familjer och hudfärger. Hemma läste vi en bok om en flicka med grav funktionsnedsättning. Den öppnade för värdefulla diskussioner med min son. Om vi ser ett barn med funktionsnedsättning så vet han nu att hen är ett vanligt barn, precis som han själv.
”Granska bokhyllan kritiskt”
Tove Nylund anser att föräldrar, lärare och daghemspersonal tillsammans har en plikt att normalisera olika sorters barn och bakgrunder. Det krävs ett aktivt jobb av barnens vuxna för att hitta böcker som utmanar stereotyper och lyfter fram diversitet.
Nylund hoppas att man via daghem och skolor kunde sprida kunskapen om normkreativ barnlitteratur. Det är viktigt att varje barn i gruppen hittar böcker där hen kan känna igen sig. Hon tipsar personalen i daghem och skolor att noggrant gå igenom bokhyllornas innehåll, samt att fundera på hurudana barn det går i just den skolan eller det daghemmet.
– Ett konkret sätt är att räkna hur många av böckerna som handlar om vita barn och hur många som handlar om bruna barn. Hurudana familjekonstellationer innehåller skolans eller daghemmets litteratur? Finns där till exempel familjer med två mammor eller två pappor?
Instagramkontot Normkreativa barnböcker har nu kring 1 700 följare. Under årens lopp har Nylund hunnit sprida normkreativ läsglädje med över 200 olika boktips. Kring 75 procent av hennes följare finns i Sverige, resten i Finland. Men hur väljer Nylund ut de bästa böckerna som hon vill tipsa om?
– Jag måste nog själv tycka att boken är bra. Dessutom måste den innehålla något riktigt ovanligt normbryt. Så att sådana barn som aldrig känner igen sig i vanliga barnböcker kan spegla sig själva i just den berättelsen.
Tove Nylunds konto hittas på Instragram.com/normkreativa_barnbocker. Kontot syns även för dem som inte själva har Instagram.
Text: Jenni von Frenckell
Foto: Pamela Friström
Tidningen Hem och Skola 4/2020
