I klassrummet sitter arton femmor och väntar. Gula gungande pallar och sadelstolar med fjädring knarrar och rör sig i takt med eleverna. Stämningen är lätt förväntansfull, en aning rastlös. Det är dags för en lektion i spelkunskap.
När klockan blir 10 stiger Anni in i klassrummet i Åshöjdens grundskola i Helsingfors. Anni representerar Ehyt, föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, och det är hon som ska hålla lektionen. Ehyt besöker skolor som en del av projektet Spelkunskap och pratar om digitalt spelande.
Den röda tråden i lektionen utgörs av en frågesport med spelrelaterade frågor. En fråga dyker upp på skärmen i klassrummet: vilket är Finlands populäraste digitala spel? Svaret, patiens, ger upphov till en skrattsalva.
Det är för att alla vuxna spelar det. Gamla människor är beroende av gambling, skämtar en kille.
Koll på spelsymboler
Några snabba gallupar ger Anni en överblick av spelvanorna i just den här gruppen. Nästan alla elever spelar åtminstone ibland. De flesta spelar på telefonen, en del dessutom på Xbox, Playstation, dator eller spelplatta. Populära spel är Minecraft och Clash of Clans, Fortnite börjar tydligen vara passé.
Eleverna är insatta i spelvärlden. Barnen känner väl till innehållssymbolerna och har bra koll på vad till exempel en knytnäve, spindel, spruta och pratbubbla står för. Också åldersgränserna är bekanta.
– Det kan finnas saker i spelet som de vuxna inte vill att barn ska se, förklarar någon.
– Spelet kanske innehåller svordomar eller något skrämmande, vet en annan.
– Åldersgränser är inte regler utan rekommendationer, påpekar en kille.
Här avbryter Anni och förtydligar. Åldersgränserna finns till för att innehållet i en del spel kan vara skadligt för yngre personer.
– Det stämmer att åldersgränserna K12 och K16 är rekommendationer. K18-gränsen där-emot är stadgad i lagen. Det betyder att det är olagligt att köpa K18-spel åt minderåriga och att låta minderåriga spela dem, förklarar Anni.
På frågan om varför eleverna spelar finns ett enkelt svar: det är kul. Men barnen räknar upp många andra fördelar också. Man lär sig saker genom att spela, till exempel engelska eller historia. Man kan hålla kontakt med vänner som bor långt borta. Man lär sig att lösa knepiga problem. Och en del spel får spelarna att röra på sig mer.
Rektorn i Åshöjdens grundskola, Birgitta Ponthin, är glad över elevernas sunda inställning.
– Det gläder mig att eleverna vet jättemycket och känner till många av farorna. Vuxna är ofta rädda att barnen inte lär sig något av att spela men visst gör de det.
Ponthin anser att eleverna är rätt medvetna om spelandets utmaningar. Men en sak som vållar problem är användningen av bilder.
– Jag ser att det ofta brister i förståelsen hur man kan använda bilder. Eleverna har svårt att greppa allt man kan göra med bilder. De förstår inte att man kan fejka så mycket och hur lätt det är att sprida bilder, konstaterar Ponthin.
Socialt att spel
Eleverna berättar att de ofta spelar tillsammans med andra. Kompisar, syskon och kusiner nämns. Att spela med sina föräldrar är däremot inte så populärt. Här tar Anni föräldrarna i försvar.
– Visst är det kul om ni ibland ger också föräldrarna en chans, fast de inte är så bra på att spela eller lika snabba som ni.
Nackdelar då? De fysiska nackdelarna har barnen helt klart redan hört om hemma: spelande är dåligt för ögonen, man kan bli beroende, man blir stel i nacken och sömnen kan påverkas negativt. Men spelandet kan också leda till andra än fysiska problem.
– Om man spelar i bussen kan det gå så att man åker förbi sin hållplats.
– Om det inte går bra eller man förlorar kan man bli helt jättearg.
Och så har vi det här med att spela online.
– Det kan finnas pedofiler på nätet.
Anni uppmanar eleverna att tänka på vad man berättar om sig själv när man spelar online med okända människor. Samma princip gäller sociala medier. Också där kan finnas människor som utger sig för att vara andra än de egentligen är. Dessutom samlar både sociala medier och vissa spel in information om sina användare. Eller som en tjej uttrycker saken:
– Man säljer sin själ till dem.
Hellre some än spel
Siri Stenius, Gemma Hagman och Kia Saarinen tycker att lektionen i spelkunskap var rolig och nyttig. Gemma blev förvånad över att patiens är så populärt. Själv föredrar hon andra spel.
– Jag spelar ofta spel som är trendiga. Att spela tillsammans med andra är kul, då spelar vi Minecraft, Fortnite eller fotbollsspel. Jag gillar spel där man lär sig hur man ska överleva.
Siri och Kia spelar ibland men föredrar sociala medier framför spelande.
– Jag använder Whatsapp, Youtube, Tiktok och Snapchat. Jag har några spel också men jag spelar bara ibland om jag vill hålla mig sysselsatt, konstaterar Kia.
Tidningen Hem och Skola 1/2020. Jenni von Frenckell, text • Marcus Rosenlund, foto
