Det bor en skribent i oss alla. Det säger skrivpedagogen Annette Kronholm-Cederberg. För vissa kommer det naturligt, medan andra måste kämpa för att hitta glädjen i skrivandet. – Min målsättning är att få alla med på tåget.
Det skrivs alldeles för lite i den grundläggande utbildningen. Modersmålsläraren Annette Kronholm-Cederberg har längtat efter att få jobba med skrivande på ett bredare plan – och nu har det blivit verklighet. Under de tre kommande åren ska hon jobba som finlandssvensk skrivpedagog och hjälpa lärare och skolor att hitta hållbara rutiner för skrivandet. Vara en inspiratör, helt enkelt.
– Många tror att skrivande bara handlar om modersmål, men skriftspråket är grunden i alla ämnen. Det handlar om att kunna läsa och förstå, och att uttrycka sig. Ta till exempel en textuppgift i matematik eller en slöjdritning, båda är baserade på skriftspråk.
Konsten att skriva har blivit allt viktigare. I dag behövs den skrivna texten i de flesta sammanhang och yrken. Oavsett vad du jobbar med behöver du kunna formulera ett mejl, eller kanske lägga ut information på företagets webbplats eller sociala medier. Skrivkonsten är a och o för att vi ska vara fullvärdiga samhällsmedborgare och kunna ta del av viktig information. Många elever blir också chockade över mängden skrivande de ställs inför i gymnasiet.
– För att fostra ett skrivande barn behövs inte bara modersmålslärare, utan en hel lärarkår. Det kollegiala lärandet är avgörande för att lyckas. Mitt mål är att alla lärare i den grundläggande utbildningen ska vara skrivlärare, att vi ska tala om skrivande i alla klassrum, oavsett ämne.
Annette Kronholm-Cederberg är projektledare för projektet Skrivande skola. Hon kommer att jobba med skrivpedagogik i sju utvalda skolor runt om i Svenskfinland. Det här betyder att hon kommer att handleda cirka 300 lärare, och indirekt 2 200 elever i årskurserna 7–9. Tanken är att deltagarna sin tur ska bli modellskolor för andra skolor i regionen. Dessutom ska hon bygga upp en kunskapsbank med tips och råd som alla lärare kan använda sig av, och göra punktinsatser som enskilda föreläsningar och inspirationsdagar.
– Jag har redan startat en Facebookgrupp, och har planer på en Youtubekanal med korta instruktions- och informationsvideor för att höja skrivkompetensen. Det kan vara allt från hur du som lärare kan prata om särskrivningar eller förklara styckeindelningar till tips på olika skrivövningar.
Under många år har de finländska skolorna satsat på läsningen, men nu är det dags att lyfta fram skrivandet. De båda kompetenserna hänger förstås också ihop:
– För att kunna bli en god skribent måste du läsa mycket. Och framför allt förstå och kunna tolka det du läser. Det handlar om att förstå olika typer av texter, och att veta hur man förväntas skriva i olika sammanhang. Att använda talspråk kan till exempel vara helt okej när du chattar med dina kompisar, men inte om du skriver ett Wilmameddelande eller en arbetsansökan.
Att Annette Kronholm-Cederberg nu kan titulera sig finlandssvensk skrivpedagog är ett naturligt steg. Hon har studerat svenska, jobbat som modersmålslärare och har senare även doktorerat. Hon har också varit med och infört genretänkandet i sin egen skola Topeliusgymnasiet, och tagit fram instruktionsboken Kodknäckaren som satt gymnasiet på kartan i hela Svenskfinland. Efter att skolan systematiskt började jobba med skrivkompetens har resultaten förbättrats – i dag ligger Topeliusgymnasiet i topp i de nationella jämförelserna.
Skrev själv ”bara” ett M
Trots sin breda erfarenhet har skrivandet inte alltid varit självklart för henne. Precis som många andra barn skrev hon dagbok och hade brevvänner, men skrivandet i skolan förknippades ofta med press och självkritik. I studenten skrev hon ”bara” ett M.
– Det var först som 30-åring som jag började våga kalla mig skribent.
Här har vi också en sak som hon vill fokusera på – att ta bort prestationsångesten och självkritiken och i stället hjälpa eleverna att knäcka textkoderna och hitta glädjen i skrivandet. Här har läraren en otroligt viktig roll, menar hon:
– Vissa elever behöver hjälp med att hitta fokus och komma igång, medan andra behöver slappna av och lita på sin förmåga. Vi ska inte vara rädda för att ställa krav, men vi måste också låta dem få friheten att skriva det de tycker om. Allt skrivande handlar om att hitta sin egen berättelse och genre. Det kan vara allt från en novell i engelska till en labbrapport i kemi.
Annette Kronholm-Cederberg säger att den sanna skrivglädjen uppstår när man får skriva om något man själv brinner för. För hennes egen del handlar det ofta om minoritetsfrågor och utanförskap.
– Jag går igång på orättvisor. Det tänder skribenten i mig.
Text och foto: Sonja Finholm
Tidningen Hem och Skola 3/2020
