Den tuffa uppväxten i Helsingfors är orsaken till att Jasmine Kelekay i dag bor i USA. Hon valde bort den finlandssvenska kretsen och Finland för att slippa rasismen och utanförskapet. Nu forskar hon i rasism och kriminologi.
När jag träffar Jasmine Kelekay på ett kafé i Helsingfors är hon på ett kort besök i sin förra hemstad, en stad hon inte saknar nämnvärt. Jasmine är sedan flera år tillbaka bosatt i USA. Doktorandstudierna i sociologi har fört henne till Kalifornien.
– Om jag är nöjd? Jag tror att jag valde rätt. Jag har utvecklats på ett bra sätt. Det hade inte varit möjligt här i Finland.
Jasmine Kelekay forskar i rasism och kriminologi och jobbar som bäst på sin avhandling. Fokus i hennes forskning ligger på hur rasifiering förknippas med kriminalisering, genom bland annat rasprofilering.
– Jag studerar människor med afrikansk bakgrund i Sverige och USA och hur de bemöts av rättsväsendet och institutioner. Det handlar inte bara om den enskilda individen utan om strukturell rasism som ett större fenomen, beskriver hon.
Att Jasmine hamnat där hon är i dag beror delvis på slumpen. Men hon tror att också hennes undermedvetna har påverkat de val hon gjort i livet.
– När jag började studera var kriminologi inget självklart val. Men nu i efterskott har jag förstått att mina egna erfarenheter har styrt mig.
Mobbning och utanförskap
Finlandssvenska Jasmine växte upp i östra Helsingfors. Hennes barndom präglades av mobbning, rasism och utanförskap. I skolan i Nordsjö kände hon sig utpekad och stämplad av både lärare och elever.
– Jag ville bara smälta in men var ju extremt synlig. Jag mobbades för att jag luktade, för att jag är en apa, för att jag kastar spjut. När jag kallades neger bortförklarade lärarna det hela, beskriver Jasmine.
Till slut valde hon att byta skola för att slippa problemen. Nordsjö byttes mot den internationella skolan på Brändö. Där fanns den mångfald som Jasmine hade saknat. Hon hittade vänner som liknade henne och slapp mobbningen. Samtidigt stod hon inför en ny kulturchock.
– I den nya skolan var jag den enda finlandssvenska eleven. Många av klasskamraterna var diplomatbarn eller vita finländare som hade bott utomlands. En finlandssvensk tjej från en arbetarklassfamilj stack ut där också, säger Jasmine.
Universitetsstudier i USA
Efter grundskolan valde Jasmine att fortsätta i ett vuxengymnasium. Skolan hade många invandrare och Jasmine kände sig socialt hemma. Men i gymnasiet mötte hon en ny slags rasism, den mot nyanlända invandrare.
– Handledaren hade svårt att tänka sig att någon som ser ut som jag vill studera vid universitetet. Killarna skulle bli mekaniker och tjejerna närvårdare. Jag blev så provocerad att jag gick gymnasiet på två år istället för tre, bara för att visa handledaren, minns Jasmine.
Jasmine var trött på rasismen hon ständigt mötte i sin vardag. Hon ville inte stanna kvar i Finland där hon kände sig hatad. Hon började kartlägga brittiska och amerikanska universitet som beviljade stipendier till utländska studeranden. Slutligen fick Jasmine ett stipendium till Connecticut College i New London.
– Så dit åkte jag. I USA möttes jag snabbt av frågor om vad jag vill göra efter studierna. Jag hade ingen aning. Jag hade ju liksom redan uppnått mitt mål i och med att jag hade fått en studieplats där, berättar Jasmine.
Efter kandidatexamen 2015 sökte sig Jasmine vidare till forskarstudier och blev antagen till doktorandprogrammet vid University of California där hon studerar som bäst. Under coronapandemin är hon i Finland, men genast då det är tryggt och möjligt kommer hon att resa tillbaka till USA.
Undervisa barn i rasism
Det är nästan 20 år sedan Jasmine själv gick i grundskolan i Finland. Mycket i samhället har förändrats men rasismen hänger envist kvar, också i Svenskfinland. Jasmine tror att problemet delvis ligger i att människor inte ser rasism som ett strukturellt och kulturellt problem.
– Kulturen ändras inte om ingen ser att rasism är ett kulturellt problem. Rasismen behöver motarbetas aktivt, den kommer inte att försvinna av sig själv.
Mycket i samhället har förändrats men rasismen hänger envist kvar, också i Svenskfinland.
Jasmine önskar att skolor satsar på att motarbeta rasism. Hon påminner om att barnen behöver undervisas i rasism, det är inget de automatiskt känner till.
– Rasism och förebyggande av rasism är något som bör tas upp i lärarutbildningen. Lärarens kompetens och beredskap har en stor betydelse. Mobbning med rasistiska motiv kan orsaka stor skada för den utsatta personen, säger Jasmine.
Hon uppmanar också föräldrar att söka information och prata med sina barn.
– Prata om saker rakt ut och lär barnen konkreta ord och uttryck. Om ämnet etnicitet och rasifiering känns svårt kan man ta stöd av till exempel filmer och böcker. Det handlar om att skapa en ny kultur och vi är alla en del av förändringen.
Fotnot: På Yle Arenan finns ett avsnitt av det granskande programmet Spotlight, Invandrarelever ute i kylan, som bland annat tar upp rasism i den finlandssvenska skolan.
Profil
Namn: Jasmine Kelekay.
Ålder: 27.
Familj: Uppvuxen i en stor, mångkulturell familj med en finlandssvensk mamma, en pappa från Etiopien, en styvpappa från Kurdistan och många syskon.
Bakgrund: Född i Esbo, växte upp i östra Helsingfors.
Bor: I Kalifornien i USA.
Gör: Studerar sociologi vid University of California.
Framtidsdröm: ”Att samhället blir så jämställt att jag får hitta ett annat jobb i stället.”
Tidningen Hem och Skola 2/2020. Text: Jenni von Frenckell • Foto: Marcus Rosenlund
