En klar majoritet av föräldrarna litar på att studerande på andra stadiet klarar sig och föräldrarna upplever sin relation till den unga som god. Det visar resultaten från den senaste Föräldrabarometern 2026.
Föräldrarna beskriver de unga som ansvarstagande och empatiska, och ser deras vänskapsrelationer och fritidsintressen som viktiga resurser.
– Hela 95 procent av de svarande tror att den unga kommer att klara sig i livet, och nästan alla upplever att relationen mellan förälder och ung fungerar bra. Samtidigt upplever de att samarbetet mellan hem och läroanstalt minskar märkbart när den unga fortsätter till andra stadiet, säger Micaela Romantschuk som är verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola.
Föräldrarna förhåller sig positivt till läroanstalterna och 96 procent av de svarande uppskattar det arbete som läroanstalterna och lärarna gör.
– Det är verkligen glädjande att föräldrarna ställer sig positivt till skolan och lärarna, för det har stor betydelse för de unga. Att föräldrarna har ett starkt förtroende för skolan och lärarna är något vi alldeles för sällan hör talas om i media, säger Romantschuk.
Kommunikationen behöver förbättras
Många föräldrar upplever ändå att kommunikationen från läroanstalterna är otillräcklig. Bara 59 procent av de svarande upplever att de får tillräckligt med information om strukturen på den ungas studier, och en del föräldrar uppger att de måste förlita sig på vad den unga berättar. Endast 51 procent av de svarande anser att det finns tillräckligt med personlig kontakt mellan föräldrar och lärare.
Föräldrarna önskar mer information om den ungas studier och bättre möjligheter att stödja sitt barn i vardagen. Generellt sett ser föräldrarna positivt på att de unga får öva sig i att ta ansvar och bli självständiga, men många anser att ansvaret för studierna övergår till de unga för snabbt.
– Också om studerande på andra stadiet klarar sig bra så behöver och uppskattar många stödet från sina föräldrar. Många föräldrar vill hjälpa sina unga i studierna men de vet inte hur. Här kan skolorna hjälpa föräldrarna och ge dem tips om hur de kan stödja den ungas studier, kommenterar verksamhetsledare Pauliina Lehtinen på Suomen Vanhempainliitto.
Föräldrar vill lära känna varandra
Också gemenskapen bland föräldrarna försvagas på andra stadiet. En stor del känner inte de övriga föräldrarna i den ungas studiegrupp. Många föräldrar upplever en viss ensamhet och skulle gärna lära känna andra föräldrar. Man efterlyser möjligheter att träffa andra föräldrar och den ungas lärare, exempelvis vid föräldramöten.
Så här kommenterade en förälder till en ungdom på ett yrkesinstitut:
– Jag tycker att det skulle vara viktigt att det arrangerades något slags föräldramöte där man fick bekanta sig med studieplatsen och lärarna och fick mer detaljerad information om studierna. Branschen är mig främmande. Nu studerar mitt barn och gör val helt självständigt i skolan, och själv förstår jag ingenting av det.
Av de svarande känner 62 procent inte alls de övriga föräldrarna i den ungas studiegrupp, och bara 2 procent anser att föräldrarna i studiegruppen agerar tillsammans.
– Föräldrarnas erfarenheter och orosmoment varierar mellan gymnasium och yrkesinstitut. Att identifiera och belysa den här variationen är centralt när vi bygger upp ett fungerande samarbete mellan hem och läroanstalt, säger Micaela Romantschuk.
Föräldrabarometern genomfördes av Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto. Nästan 4 500 föräldrar till elever i andra stadiet svarade på enkäten. Föräldrabarometern genomförs årligen och riktar sig till föräldrar med barn inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet.
