Skolor ska jobba mer systematiskt för att förebygga, följa upp och ingripa vid skolfrånvaro. Det fastställs av en färsk lagändring och av ändrade läroplansgrunder för den grundläggande utbildningen.
En ny verksamhetsmodell behövs eftersom problematisk skolfrånvaro upplevs som ett växande problem. I Finland finns över 4 000 barn i årskurserna 7–9 vars frånvaro kräver specialarrangemang i skolan.
I grunden strävar ändringen efter att skapa skolmiljöer där eleverna trivs, vill engagera sig och känner sig trygga – faktorer som kan bidra till att förebygga skolfrånvaro. För eleverna ska ändringarna också synas som hjälp och stöd i situationer där skolfrånvaron blir problematisk.
För vårdnadshavarna ska ändringarna synas som tydliga spelregler för frånvaro samt vetskap om hur barnets skola agerar vid frånvaro. För lärarna ska ändringarna bland annat synas som en tydligare ansvarsfördelning, klara direktiv för hur frånvaro statistikförs och vetskap om när och hur elevvårdens mångprofessionella team träder in i bilden.
Behövs tydligare statistik
I förra numret av Hem och Skola, 2/2023, skrev vi om frånvarotrappan och intervjuade en förälder som var kritisk till hur frånvarotrappan använts i hans dotters skola. Frånvarotrappan beskrevs som ”ett nytt nationellt uppföljningssystem som utarbetats av Undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen och kommunerna”.
– Riktigt så är det ändå inte, säger undervisningsråd Christine Söderek vid Utbildningsstyrelsen.
Frånvarotrappan utvecklades i tiden av huvudstadsregionens kommuner som en del av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Den illustreras ofta som en grafisk bild som visar vilka åtgärder som träder in vid en viss mängd frånvaro.
Nytt för i år är att utbildningsanordnare ska se över, och vid behov uppdatera, sina verksamhetsmodeller för skolfrånvaro. Ändringen bottnar i den uppdaterade lagen om grundläggande utbildning (26§). Enligt den ska utbildningsanordnare ”förebygga frånvaro hos elever som deltar i den grundläggande utbildningen samt systematiskt följa och ingripa i frånvaron”.
Varför behövs då en ny verksamhetsmodell? I en utvärdering av NCU (Nationella centret för utbildningsutvärdering) kom det fram att kommunerna och utbildningsanordnarna visserligen redan har verksamhetsmodeller för hur man jobbar med frånvaro, men de förebyggande åtgärderna var otydligt dokumenterade. Det var också otydligt för hur modellerna förankrats i skolgemenskapen, säger Christine Söderek.
– Sedan fanns en stor variation i tröskelgränserna för när man skrider till åtgärder vid frånvaro. Det fanns inte heller enhetlig praxis för hur man statistikför frånvaro.
Bristande statistik nationellt och lokalt gör att det är svårt att se hur utbrett fenomenet med problematisk skolfrånvaro är och var det behövs mer resurser och förebyggande åtgärder.
Viktigt att ingripa tidigt
I samband med NCU:s utvärdering startade Undervisnings- och kulturministeriet ett pilotprojekt (SKY-projektet) kring skolfrånvaro och skolengagemang. Över 500 skolor med elever i årskurs 5–9 deltog och skolorna och kommunerna som medverkade har nu uppdaterade handlingsplaner för hur man ska jobba med skolfrånvaro.
En sammanslutning som medverkade i pilotprojektet består av kommunerna Jakobstad, Karleby, Kronoby, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre.
– I de här kommunerna har vi mångårig erfarenhet av olika utvecklingsprojekt och vi såg skolfrånvaro som ett växande problem”, säger projektkoordinator Kiti Lindén.
De sex kommunernas nya verksamhetsmodell finns nerskriven i Handlingsplan vid skolfrånvaro, som används i samtliga svenska och finska skolor. Handlingsplanens främsta budskap är att ”varje skoldag är viktig”.
– Vi ska ingripa i ett tidigt skede och om det är oroväckande skolfrånvaro ta reda på de bakomliggande orsakerna till varför eleven är borta. Då kan vi vidta de rätta stödåtgärderna, säger Kiti Lindén.
I handlingsplanen finns även gränsvärden. Vid ett visst antal frånvarotimmar går ett automatiskt meddelande via Wilma till eleven (i åk 7–9), vårdnadshavarna och klassföreståndaren och vid vissa gränsvärden kopplas elevvården in.
– Vi har också velat skilja mellan oroväckande och icke-oroväckande frånvaro. Icke-oroväckande är på förhand anhållna lov eller sammanhängande sjukfrånvaro.
Enligt Kiti Lindén har den nya handlingsplanen tagits väl emot även om några vårdnadshavare undrat om man inte får vara sjuk längre.
– Det är klart att man får vara sjuk, men även sjukfrånvaro och på förhand anhållna lov kan orsaka utmaningar i elevens inlärning och skolgång. Därför är det viktigt att all typ av frånvaro uppmärksammas. Ju mera regelbunden och långvarig elevens frånvaro blir, desto svårare kan det bli för eleven att återgå till en regelbunden skolgång. När vi ingriper i ett tidigt skede får eleven rätt stöd i rätt tid och då växer problemen sig inte större.
Text: Lina Laurent
Foto: Eva-Stina Kjellman
