Ett tionde skolår kan ge mycket – mognad, självförtroende, tid att tänka och hitta sig själv. Bli bättre rustad inför sitt yrkesval, helt enkelt.
Eddie Nyman var varken skoltrött eller hade svaga betyg, men han kände att han behövde ett mellanår efter nian. Framför allt för att hinna fundera på vad han vill.
– Min mamma, som själv är lärare, tyckte att Base Camp var en bra idé. Och nu inser jag att det här kommer att vara ett av de bästa åren i mitt liv, säger han.
Linjen Base Camp vid folkhögskolan Kvarnen i Kronoby fungerar som ett tionde skolår. Här finns de rejält skoltrötta, de högpresterande eleverna som vill ha ett mellanår och de som inte riktigt vet vad de vill göra – med andra ord en brokig skara som bara på några månader lyckats skapa en fin sammanhållning. Det som Eddie Nyman och hans kompisar uppskattar är framför allt gemenskapen, men också de annorlunda skoldagarna och möjligheten att få jobba med sig själva – på ett helt annat sätt än de hittills gjort.
Eddie och några till är Jakobstadsbor. På klassen finns också elever från Pedersöre, Larsmo, Nykarleby, Karleby och Kronoby.
– Vi brukar varje läsår ha enstaka elever från andra håll i Svenskfinland eller från Åland, och ibland någon helt utifrån, men just i år råkar alla vara från trakten, säger Kristoffer Sandbacka.
Det är han som tillsammans med Barbro Sandvik är ansvarig för utbildningen. De är ett radarpar som jobbat länge ihop och vars rykte spridit sig bland studiehandledarna i regionen.
– De brukar säga att eleverna som kommer från Base Camp har en helt annan ryggsäck med sig än de som kommer direkt från grundskolan. Jag ser det som ett bra betyg på att vi lyckas med våra målsättningar, att vi kan ge ungdomarna en bra grund att stå på inför deras kommande yrkesval, säger Barbro Sandvik, som startade linjen 1997.
Ett av de återkommande inslagen på schemat är dramakursen som utmynnar i en pjäs som visas för allmänheten. Just nu är man mitt uppe i repetitionerna och när vi är på plats har det precis klarnat vem som ska spela vilka roller.
Nästa steg är att börja öva in replikerna. Kristoffer Sandbacka delar ut manusen. Det fnissas och knuffas, men snart är eleverna redo att ställa sig på scenen.
– Vi jobbar mycket med att våga stiga ut ur sin egen bekvämlighetszon och funderar på vad som händer när man lyckas eller misslyckas, säger Barbro Sandvik.
På rasten innan har Barbro pratat med en av flickorna som ska sjunga solo och som upplever att det gick dåligt under en övning, och nu vågar hon inte sjunga fler gånger.
– Mitt råd till henne var att ta tag i sången nu genast. Annars blir det lätt som en snöboll som man rullar och rullar tills den blir ohanterligt stor. Det här gäller också andra saker. Vår uppgift är att ge dem verktyg så att de kan hantera både med- och motgångar.
Pjäsen eleverna övar in handlar om ett gäng tuffa mopedkillar och deras roll i kompiskretsen. En verklighet som ungdomarna enkelt kan leva sig in i. Inte minst Eddie Nyman som har ett stort bandage runt tummen efter att han skadat fingret när han mekade med sin egen moped.
– Det som jag gillar med Base Camp är att allt är mera avslappnat, men ändå lär vi oss en massa saker. Jag har framför allt lärt mig att inte stressa över skolarbetet. Dessutom är lärarna engagerade och finns där för oss på ett helt annat sätt.
Hans klasskompis Josefine Barkar håller med:
– Här behöver man inte heller sitta 70 minuter i ett sträck vid skolbänken, utan vi gör en massa annorlunda saker på lektionerna. Åtminstone för mig fungerar det bättre. Jag mår mycket bättre nu än i högstadiet.
Att Eddie, Josefine och deras kompisar nu är redo att stå på scenen är ett resultat av detta. Barbro Sandvik säger att hennes upp-gift som lärare är att göra sig överflödig.
– Jag är så stolt över dem. Överlag har unga i dag svårt att hantera motgångar. Jag ser också en allt tydligare uppdelning i de som blivit bortskämda och de som är övergivna. Vårt mål är att alla efter det här året ska landa någonstans i mitten, i en sund självinsikt, och klara sig på egna ben.
Under sina många år i skolvärlden har Barbro Sandvik varit med om en hel del förändringar. Den senaste i raden, den utvidgade läroplikten, är hon tudelad till:
– När lagen trädde i kraft skapades en märklig stress både bland föräldrar och i högstadierna att alla plötsligt snabbt skulle slussas vidare till en yrkesutbildning. Under ett par år upplevde vi därför en liten nedgång i antalet sökande, men redan nu ser vi att intresset inför nästa år verkar öka.
Hon påpekar att ett tionde skolår inte är bort från en yrkesutbildning eller något annat, tvärtom.
– Många 15-åringar är helt enkelt inte mogna för ett yrkesval. Om du ens är minsta fundersam så rekommenderar jag ett mellanår.
Vad har du med din erfarenhet för hälsning till de som planerar vårt skolsystem?
– Jag kan ibland tycka att årskurs nio är alldeles för teoretisk. Vi lär oss massor, det är inte minst våra goda Pisa-resultat en bra mätare på, och det ska vi inte pruta på, men jag tycker också att vi saknar en del av de färdigheter som många av ungdomarna ganska snabbt kommer att möta i arbetslivet – som till exempel samarbetsförmåga, att våga prata inför publik, att se andra och att själv våga ta plats. Ett förslag kunde vara att införa ett frivilligt tionde skolår i grundskolan där de två sista åren fokuserar både på teoretiska ämnen, precis som i dag, och på andra typer av mera praktiska färdigheter. På det sättet skulle eleverna vara betydligt bättre rustade för nästa steg i livet.
Text: Sonja Finholm
Foto: Eva-Stina Kjellman
Fyra frågor till Ann-May Pitkäkangas, rektor för utbildningstjänster på yrkesskolan Optima i Jakobstad.
Hur har syns den utvidgade läroplikten hos er?
– Samarbetet med vårdnadshavare, kommuner, grundläggande utbildning, myndigheter och den uppsökande verksamhet har blivit ännu viktigare. Dessutom har vi ökade kostnader för studiematerial, men annars har vi inte sett några stora förändringar. Vi har redan tidigare lyckats bra med genomströmningen i utbildningen. Största delen av de som avlägger en examen hos oss gör det inom ramen för beviljad studierättstid. Individuella studiearrangemang som stöder individens behov och utveckling är fortsättningsvis viktiga, precis som handledning och uppföljning av elevernas studieframgångar.
Hur ser det ut med antalet sökande?
– Vi har ungefär samma antal förstahandssökande per nybörjarplats som tidigare år. Antalet sökande är också relaterat till antalet nior i vårt upptagningsområde.
Vilka utbildningar söker niorna till?
– Vi har överlag många sökande till de tekniska branscherna. I den gemensamma ansökan är maskin- och produktionsteknik, logistik, fordonsmekaniker, el- och automationsmontör och VVS-montör våra mest populära utbildningar. De flesta som söker in till våra utbildningar gör det via kontinuerlig ansökan, och merparten av dessa omfattas inte av den utvidgade läroplikten.
Vad har ni för alternativ för ett tionde skolår?
– Vi erbjuder en så kallad Hux-utbildning, som en förberedande utbildning för examensutbildning. Hux är numera en kombination av de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, det vill säga påbyggnadsundervisningen i den grundläggande utbildningen, utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning och utbildningen som handleder för yrkesutbildning. Studerande som går en Hux-utbildning hos oss kan förutom att förbättra sina studiefärdigheter för att klara av en yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, även höja sina vitsord från den grundläggande utbildningen.
