Psykisk hälsa ska in på skolschemat i Sverige. Det kräver en lång rad organisationer i en gemensam kampanj. Förebilden finns i Finland.

Siri Helle återkommer ofta till ordet ”självklart”. Hon är psykolog, författare och en regelbunden gäst i svenska tv-program. Hon är van att argumentera för sin sak och väldigt övertygande när hon förklarar varför psykisk hälsa måste in på skolschemat i Sverige.

– Det har snart gått tvåhundra år sedan vi satte fysisk hälsa på schemat i skolan. Psykisk hälsa är en lika viktig del av välbefinnandet så det är självklart att det ska in på schemat, säger Siri Helle på videolänk från Stockholm.
– Det är en förutsättning för lärande. Det gör det lättare att koncentrera sig på lektionerna och att samarbeta bättre i klassrummet. Det finns många vinster att hämta. Att ge unga undervisning i psykisk hälsa förebygger psykiska besvär och gör att man faktiskt får verktyg att må bättre, förklarar hon.

Frågan är på inget sätt ny i Sverige. Elevkårer, lärare och många ideella organisationer har länge jobbat för saken med bland annat namninsamlingar. Det som är nytt är den gemensamma mobiliseringen. Siri Helle har samlat de olika aktörerna under samma tak, som Unicef, Bris, Friends och många till.
– Det här är bland det bästa vi kan göra för psykisk hälsa i Sverige. Jag har jobbat som psykolog med behandling av psykisk ohälsa, men då med en person i taget. Det är betydligt mer kostnadseffektivt att förebygga på samhällsnivå, och att börja tidigt. Att ge kunskap i skolan har visat sig vara en av de mest kostnadseffektiva insatserna, och det är också därför WHO rekommenderar det.

Valår gav fart
Att initiativet tog rejäl fart just i år beror på att det varit valår i Sverige. Men trots webbplatsen psykiskhalsapaschemat.nu, de-battartiklar i de största svenska tidningarna och diskussioner i etermedier blev det hela aldrig någon valfråga.
– Det finns absolut momentum i den här frågan. Den har fått ett varmt mottagande, både i civilsamhället och många skolor, men det fattas fortfarande att politikerna sätter den högst upp på agendan, säger Helle.

Hur den svenska undervisningen i psykisk hälsa ska gå till rent konkret vill kampanjen inte ta ställning till. Målet är att få en utredning som tittar på den saken. Men blickarna sneglar österut. Också i den här frågan.
– Här är Finland en förebild. Finland är ju överlag en förebild för Sverige när det gäller skolfrågor, säger Helle och berättar att Finland är ett av mycket få länder i världen där ämnet hälsokunskap finns på schemat.
– Världen har en lång väg att gå när det gäller psykisk hälsa. Den har varit väldigt eftersatt. Det kan man se i sjukvården också. I många länders sjukvårdsbudget är det bara enstaka procent som går till psykisk hälsa. Men nu vänder det. Det är en trend som går i den riktningen där Finland gått före men fler följer, inklusive Sverige.

Hälsokunskap på schemat
På andra sidan Östersjön, i Borgå, finns Sara Smeds. Hon är lärare i hälsokunskap i Lyceiparkens skola och låter överraskad när hon får höra om den svenska kampanjen.
– Min första reaktion är ”oj!”. Det borde vara en självklarhet att tala om psykisk hälsa. Det är ju femtio procent av hälsan.

Sara Smeds uppskattar att ungefär en femtedel av lektionerna i hälsokunskap i högstadiet specifikt har rubriken psykisk hälsa, men indirekt är det något som kommer upp i ”lätt hälften” av innehållet.
– Skulle du fråga en elev skulle den inte uppfatta det som en så stor del, men handen på hjärtat har vi inte en enda lektion där vi inte berör psykisk hälsa.

Det låter som ett väldigt viktigt och inspirerande ämne …
– Det är det. Första lektionen på årskurs 7 brukar jag dra en historia om hur man ofta frågar sig hur mycket nytta man egentligen har av det man lär sig i grundskolan. Men hälsokunskap är det ämne där man verkligen lär sig för resten av livet. Det är ett otroligt viktigt ämne, säger Sara Smeds och berättar att eleverna är motiverade och intresserade.
– Det är ett väldigt tacksamt ämne i sig. Om eleverna tappar fokus är det väldigt lätt att få tillbaka det med exempel från verkliga livet.

Och vilken är din hälsning till Sverige?
– Bra att ni tar modell och tar efter, säger Sara Smeds i Borgå.

Ordet på nytt över till Stockholm.
– Finlands upplägg är definitivt en inspiration, men det är inte säkert att Sverige kommer kopiera den modellen, att vi skulle införa ett nytt ämne som hälsokunskap. Kanske blir det ett fristående moment som vi tidigare har haft med sexualundervisningen, eller så kommer det arbetas in som en dimension i flera ämnen. För tidigt att säga, säger Siri Helle och fortsätter.
– Alla vill ju knöka in allt möjligt i skolan, från privatekonomi till självkänsla, och jag förstår att skolan säger ”stopp, vi kan inte väga upp alla brister i samhället”. Men frågar du mig är det bara en tidsfråga. Psykisk hälsa behöver bli lika självklart som fysisk hälsa i skolan.

Text: Christoffer Herberts