En bra kommunikation mellan hemmet och skolan kan vara avgörande för hur det går för ditt barn. I Smedsby-Böle skola i Korsholm fungerar kommunikationsmentorn Hanna Åminne som ett stöd för sina kolleger.

– Hej Hanna! Får vi vara med på bild?
När eleverna i årskurs 3 ser att smågruppsläraren Hanna Åminne blir intervjuad vill alla vara med. Eleverna håller upp dörren och frågar artigt vad vi håller på med.
– En av skolans grundvärderingar är välmående och här är kommunikationen en avgörande del. Vi vill att eleverna ska få med sig rätt värderingar redan från början, säger Hanna Åminne.

Sedan två år tillbaka fungerar Hanna Åminne och skolans rektor Lena Sjöholm-Fahllund som kommunikationsmentorer. I uppdraget ingår att skapa en hållbar och fungerande kommunikation mellan skolan och hemmen, men också internt. Hanna Åminne är övertygad om att dialogen mellan skolan och hemmet är avgörande för att barnet ska kunna ta till sig undervisningen på bästa sätt och trivas i skolan.
– Allt handlar om hur vi bemöter varandra och hur vi lyckas skapa förtroende. Om föräldrarna känner sig delaktiga får de en tydligare bild av det som händer i skolan och en positivare upplevelse, säger hon.

På skolans webbplats kan man också läsa att alla föräldrar som vill är välkomna till skolan för att följa med en lektion eller en skoldag.

Coronan förändrade
Kommunikationen mellan lärare och föräldrar har förändrats en hel del under pandemin. Tidigare var Wilma och andra digitala kanaler ett komplement till klassträffar och föräldramöten, men under de senaste två åren med olika restriktioner har skolorna fått fundera på hur de ska nå ut.

Hanna Åminne gick sin mentorsutbildning strax innan pandemin och fick genast nytta av det hon lärt sig. Temat för utbildningen – som ordnades av av Centret för livslångt lärande i samarbete med Hem och Skola – var hållbar kommunikation och att mötas i samtalet. Deltagarna fick verktyg för att kunna ta upp olika frågor med föräldrarna.
– Alla lärare kommer någon gång att stå inför ett jobbigt samtal. Min övertygelse är att allt går att diskutera, bara man gör det på rätt sätt. Det är också bra att komma ihåg, och till och med säga det högt, att vi gör det här tillsammans för barnets bästa – hur obekvämt det än kan kännas.

Hanna Åminne berättar om ett svårt fall där föräldern efteråt tackade henne genom att säga att samtalet visade att hon som lärare på riktigt bryr sig om barnet.
– Det kändes bra att höra. Men visst finns det också gånger när vi inte nått fram till varandra.

I mentorskapet ingår att vara ett stöd för kollegorna. Hanna finns där som bollplank inför ett samtal och hon kan också vid behov vara med under mötet med föräldrarna.
– Vi har inte gjort någon invecklad byråkrati, utan oftast handlar det om att någon rycker mig i ärmen och så diskuterar vi över en kopp kaffe i lärarrummet. Jag är också mån om att följa upp samtalet och fråga hur det gick.

Den populära appen och kommunikationskanalen Wilma används också i Smedsby-Böle skola, men Hanna Åminne är lite tudelad till den. Hon säger att hon sett både bra och dåliga sidor av appen.
– Fördelen med Wilma är att det är ett snabbt och enkelt sätt att få kontakt, men jag anser att man måste vara väldigt försiktig med hur man använder kanalen. Varken föräldrar eller elever vill sitta och oroa sig för dagens anmärkningar. Dessutom är det lätt hänt att det sker missförstånd eller att man läser in saker som inte finns.

I Smedsby-Böle finns därför numera en tydlig policy: Wilma är endast till för information och positiva kommentarer. Alla former av anmärkningar och negativa kommentarer ska framföras per telefon.

Alternativa föräldramöten
Men kommunikation handlar inte bara om de tråkiga sakerna – tvärtom. Tillsammans med sina kollegor har Hanna Åminne också funderat kring alternativ för föräldramöten. I stället för stormöten där alla matas med information kan man välja att skicka viktig info via Wilma, klassvisa nyhetsbrev och infolappar, och i stället använda föräldramöten till att lära känna varandra och diskutera värdegrundsfrågor.

Åminne säger att de första träffarna är viktiga – här läggs grunden till en funge­rande kommunikation. Om lärarna och föräldrarna känner varandra är tröskeln att ta kontakt lägre.
– Man kan till exempel ordna grillkvällar eller ha olika samarbetsövningar. När det gäller att lära känna varandra finns det inget som slår fysiska möten.

Under pandemin har Smedsby-Böle skola, precis som alla andra, tvingats koncentrera sig på att få vardagen att gå ihop, men nu ser det ut som om det på nytt finns rum också för utbildningar, kurser och projekt.
– Kommunikationen är en viktig del av arbetet i skolan och jag uppmuntrar alla skolor att ta tag i det här. Det kan verka som självklara saker, men vi kan alla bli bättre på att kommunicera, säger Hanna Åminne.

Öppen kommunikation viktig
Petra Högnäs är sakkunnig på Hem och Skola och den som ansvarat för mentorutbildningen. Hon är glad att man i Smedsby-Böle skola har hittat ett fungerande sätt att göra föräldrar delaktiga.
– En öppen kommunikation mellan hemmet och skolan är grunden för all form av föräldraverksamhet. Samarbetet blir också lätta­re om man inom kollegiet har gemensamma uttalade förhållningssätt när det gäller samarbetet med föräldrarna och någon att vända sig till om man behöver få bolla eventuella utmaningar, säger hon.

Petra Högnäs säger att alla kan ha nytta av att fundera över hur vi kommunicerar, varför vi ordnar möten och om vi faktiskt når fram till målgruppen.
– Det är också bra att komma ihåg att information inte nödvändigtvis är samma som kommunikation.

Anteckna allt som händer i klassen för att ha en bra dokumentation.Planera mötet noggrant innan och försök skapa en bra stämning för att få igång ett naturligt samtal. Det är också din uppgift att styra samtalet.
Var ödmjuk och lyhörd. Det finns alltid två sidor av saker som hänt.
Lyft alltid först upp positiva saker, gärna till och med lite överdrivet, då blir det lättare att ta upp det svåra.
Källa: Hanna Åminne, kommunikationsmentor i Smedsby-Böle skola

Text: Sonja Finholm
Foto: Nelly Björkholm