”Det är roligt att vara tillsammans”

Parkour, matlagning, cirkus, bollspel, kanin­skötsel. När barnen själva får välja vilken klubb de vill delta i är det ingen hejd på fantasin – och det bästa av allt är att många idéer går att förverkliga.

Det råder ett glatt kaos i hembygdsgården i Pojo, Raseborg. 4H-klubben är i full gång och ett tjugotal ungdomar i årskurs 3 till 6 har samlats för att tillbringa ett par måndagstimmar tillsammans.

– Programmet varierar från gång till gång. Vi har bland annat djur, natur, pyssel och matlagning på programmet eller som idag disco och lek här inne, säger verksamhetsledaren Peik Grönholm.

– Som så ofta i byskolor har barnen här en fin gemenskap och gillar att vara tillsammans. De tycker mycket om brädspel, något som de inte sysslar med hemma och gamla traditionella lekar som Kyrkråtta och Bollen i ringen, säger klubbledaren Jenny Herrmans.

I köket fixar ett gäng flickor mellanmålet, rör ihop dippsås, skalar morötter och gurka och poppar popkorn. Elis Ekholm har äran att koka korv.

– Det är roligt att vara tillsammans, intygar de.

– Det bästa är när vi ett par gånger per år får åka till Peiks gård och sköta om hans djur, hästar, åsnor och kaniner, säger Tilda Nyholm.

Inne i festsalen spelar Ida Johansson piano. Hon går på sjuan i högstadiet, men hänger gärna med i klubben med sina kompisar Emilia Berlin och Josefine Lahtinen.

Snart kommer discot igång och barnen tävla rom vem som gör den bästa koreografin. Både Max Knape och Emilia Berlin är hejare på att göra ”mask”.

Det märks att de här barnen känner varand­ra väl och är närmast självgående. Idéer poppar upp, får godkänt eller avfärdas och man hinner med många rolliga lekar under eftermiddagen. Som avslutning ordnar barnen en limbotävling.

På elevernas villkor

I Raseborg finns det 60 klubbar enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet sedan början av hösten.

 – Vi gjorde ett gott grundarbete i fjol. Ele­verna fick fylla i en blankett om vad de ville syssla med och vi och tog kontakt med olika föreningar och arrangörer, så nu har vi ett fint nätverk av klubbar. Staden sökte medel för att kunna starta 216 klubbar och lyckades få pengar för en fjärdedel, vilket är mera än medeltalet, säger Isak Vilander, som är koordinator för verksamheten i staden.

Det är de enskilda föreningarna som har skaffat fram ledarna och det har inte varit något större problem.

– Alla som velat har fått komma med. En del klubbar har blivit väldigt populära och då har vi delat in eleverna i två grupper, säger Isak Vilander.

Tanken med modellen är att man gärna blandar svensk- och finskspråkiga elever i klubbarna.

– Tyvärr har vi inte lyckats så bra med det eftersom skolorna är på olika håll och coronan har också begränsat det. Det skulle vara bra att kunna blanda finska och svenska. Det är ju så man lär  sig ett nytt språk allra bäst. Men  e-klubben i Karis  är blandad och i Svartå­ har man också en gemensam klubb, säger Isak Vilander.

I de flesta klubbar deltar lika mycket flickor och pojkar, men e-sportklubben i Karis består till 90 procent av pojkar, medan det är mest flickor som är med i djurklubben.

Han säger att man ännu har lite pengar kvar för att starta nya klubbar på våren.

– Det var meningen att erbjuda mellanmål till eleverna före klubben, men det har vi slopat. Det blir onödigt arbetsdrygt att få det att fungera i praktiken och för föräldrarna är det ingen stor sak att skicka med ett mellanmål med barnen.

Mera tid åt familjen

I Hangö deltar cirka 50 barn från åtta skolor i de olika hobbyerna.

– Alla fick inte plats under hösten, så nu har vi en ny ansökningsrunda för vårterminen för de klubbar som fortsätter och för nya klubbar, säger Sarah Nylund, som koordinerar verksamheten i staden.

– Vi har kommit bra igång. Bildkonst och bollspel är populärast. Tyvärr kunde vi inte starta en parkourklubb, för vi hittade ingen ledare för den.

Enligt henne är också föräldrarna mycket nöjda med hobbyverksamheten. Det ger familjerna mera tid att vara tillsammans på kvällarna.

– Dessutom skall alla ha rätt till en hobby oberoende av ekonomiska förutsättningar.

Sarah Nylund hoppas att verksamheten kan utvidgas nästa år.

– Vi har fått många nya idéer under det här första året och har haft webb-möten med andra för att utbyta tankar och erfarenheter, säger hon.

Text: Tua Ranninen, foto: Lina Enlund

Tidningen Hem och Skola 4/2021