Var är pappa? I det andra avsnittet av Hem och Skolas podcast Vårdnadshavarens förklaring diskuteras pappors engagemang i skolfrågor.
Vem ringer läraren eller kuratorn i första hand i frågor som berör barnet? Är papporna i minoritet i föräldraföreningarna? Vem hjälper med läxorna? Bland annat de här frågorna diskuteras av poddens gäster Anders Adlercreutz, fembarnspappa, riksdagsledamot och ordförande i Förbundet Hem och Skola och av Jan Hellgren, trebarnspappa och forskare vid Nationella centret för utbildningsutvärdering. Med är också Claus Jerker Lindroos, ordförande i Kullo skolas Hem och Skola-förening.
Vi bad barn- och ungdomsforskaren Harry Lunabba lyssna på podden. Lunabba är universitetslektor i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan och känd för sin forskning om pojkar. Han gillade samtalet i podcasten.
– Det var en bra, viktig och nyanserad diskussion. Det fanns också intressanta iakttagelser, till exempel att det oftast är en manlig person som hjälper med matteläxan. Eller att det oftast är mamman som kontaktas i frågor som gäller skola och välfärd. Jag har också upplevt det.
När Harry Lunabba jobbade som socialarbetare fick han ofta påminna sig själv om att inte i första hand alltid kontakta mamman för att diskutera ett barns ärenden.
– Det går att ändra på normen men det kräver medvetna val.
Harry Lunabba tycker det är viktigt att man kopplar samman maskulinitet och en konstruktiv syn på skolan.
– Jag tror inte att det är ett problem för Anders Adlercreutz, men för någon som jobbar på ett bygge eller i en bilverkstad kan det vara det – det beror på förväntningarna, säger Harry Lunabba.
Enligt Harry Lunabba är föräldrarnas engagemang i skolan i högre grad en klassfråga än en könsfråga.
– Och det har mer att göra med socioekonomi, polarisering och fattigdom. Det handlar om att det finns vuxenresurser över huvud taget, inte om det är pappa eller mamma som engagerar sig.
Bygger på föräldraengagemang
Diskussionen om hur mycket föräldrar engagerar sig i skolan kopplas ofta ihop med hur mycket föräldrarna stödjer eller engagerar sig i barnets skolgång. I podcasten lyfter gästerna fram att det finns många olika sätt att stödja sitt barn, sätt som inte syns för utomstående.
Harry Lunabba är kritisk till att föräldraengagemang är en viktig del i det finländska skolsystemet. Han säger att barn som inte har tillgång till två föräldrar och barn med särskilda behov är sårbara.
– Det finns stöd och resurser att få, men det kräver ofta självgående föräldrar som engagerar sig och står på sig.
Oro för pojkars dåliga skolframgång, vilket har sitt ursprung bland annat i Pisa-resultaten, är något Harry Lunabba ofta stöter på. Han vill ändå att man ska slopa den kategoriska generaliseringen och nyansera bilden av pojkarna.
– De flesta pojkar klarar sig bra i skolan. De som klarar sig sämre gör det oftast i modersmålet. Pojkar uppmuntras inte att eftersträva toppresultat och så är man inte så bra på att integrera dem som inte klarar sig.
Finns det en koppling mellan pappors engagemang och pojkars skolgång?
– Det finns fortfarande en diskurs om att bildning och skola inte är viktigt för pojkar. Till exempel om vi tänker på förhållningssättet till skolarbete där pojkar som är duktiga i skolan kallas ”pinko” och ”hikari”. Ifall pappa-engagemanget är fientligt eller likgiltigt till skolan så är det absolut något att bekymra sig över.
Text: Lina Laurent
Tidningen Hem och Skola 1/2021
