En dryg månad har gått sedan skolstarten och i vår familj har vi redan genomlidit två rundor av coronatest för lindrig halsont och snuva, med påföljande isolering i en vecka. Det är lika tufft varje gång att försöka jobba på distans med barnen hemma. Och tufft för barnen att inte få all den uppmärksamhet de skulle behöva. Men till skillnad från våren vet vi att veckan hemma bara är tillfällig, tills nästa flunsa bryter ut.
Vad har vi lärt oss från coronavåren? Mycket, inte minst att uppskatta det otroligt viktiga arbete som både lärare och småbarnspedagoger gör. Längtan tillbaka till tiden då allt var normalt finns ändå kvar. Men tänk om det här är det nya normala – något vi bara måste vänja oss vid?
Barn är otroligt anpassningsbara och många har rent av gillat att få jobba mera självständigt. Vi vuxna har ofta svårare för att acceptera förändringar. Det är ändå i de fysiska mötena som kreativiteten föds och det sociala samspelet utvecklas. Därför är det så otroligt värdefullt att ha den fysiska skolan öppen igen, liksom att åter få ge ut en fysisk tidning efter det senaste undantagsnumret.
Trots att det för många kan kännas som att corona kommer ut ur öronen har vi ändå valt att ägna detta nummer åt coronan, för hur vi än vrider och vänder på det är det här en tid som kommer gå till historien, året som gjorde oss mer anpassningsbara. Men som också påminde oss om vilken grundpelare grundskolan utgör för det jämlika, bildade välfärdssamhälle vi så gärna stoltserar med.
Jenny Jägerhorn, redaktör
redaktor@hemochskola.fi
Tidningen Hem och Skola 3/2020
