Tillbaka

Många ställer väldigt höga krav på sig själva

Emma Ahlroos är oroad över den ökande stressen i skolan.


Jag tycker vi borde få mera hjälp i skolan med hur man hanterar skolarbete, i hur vi ska planera vår tid och vad vi ska prioritera. Det är jätteviktigt, säger 16-åriga Emma Ahlroos. I januari skrev hon en insändare om stressen i skolan.

Emma Ahlroos går på nian i Norsens grundskola i Helsingfors och niorna har en hel del att hålla reda på under våren. Hon önskar dels att mera hjälp skulle erbjudas från skolans sida, men också att det skulle bli mera normalt att be om hjälp som elev.
– Vi har så mycket att göra, speciellt då man ska söka till gymnasium eller yrkesskola, och när många vill ha sommarjobb. Det skulle vara bra att veta hur vi ska balansera allting.
Emma tycker också att det är viktigt att uppmärksamma att allt fler ungdomar känner sig deprimerade, vilket kan ha långtgående konsekvenser om det inte uppmärksammas i tid.
– Det kan påverka skolarbetet och människorna omkring. Man borde visa att det finns stöd, att det är naturligt att be om hjälp. Det skulle vara bra att diskutera också det i skolan. Själv söker Emma till humanekologiska linjen på Tölö gymnasium i första hand och till allmänna linjen i samma gymnasium i andra hand.


Skrev insändare
I januari skrev hon en insändare till Hufvudstadsbladet med rubriken Ungdomen mer stressad över skolan än tidigare (18.1.2019). I den uttrycker hon sin oro över den ökande stressen i skolvärlden. Hon citerar en undersökning gjord på Helsingfors universitet, enligt vilken 18 procent av gymnasieeleverna upplever utmattning och 45 procent känner sig stressade. Ahlroos påpekar att den här stressen kan leda till vidare komplikationer, med kroppsliga, kognitiva och psykiska följder.
Jag kände väl att någonting måste göras och att det här är något som behövs tas upp, säger Emma.


Det är mars månad på nian, hur ser skoldagarna ut just nu?
Det är en massa arbeten, vi har prov varje vecka och också inlämningsuppgifter för att söka in till gymnasiet. Jag själv är med i många av skolans organisationer så jag hinner inte alltid till lektionerna, så det är mycket att hålla på med varje dag.
Men trots att hon har fullt upp för det mesta så skrev Emma egentligen inte insändaren på basen av egna erfarenheter utan utgående från vad hon såg omkring sig.

Vad upplever du att ökar stressnivån?
Elever ställer höga krav på sig själva. De känner att de alltid måste göra sitt bästa, annars klarar de sig inte.

Varifrån kommer kraven?
De kommer säkert hemifrån i vissa avseenden och från dem själva i andra, många upplever att de måste konkurrera. Det beror nog mycket på individen.
Emma spekulerar i att det som folk i hennes ålder ser, till exempel via sociala medier, Youtube-kanaler och internet överlag, är mest framgångsrika människor som klarar av fantastiska saker.
Såklart känner ungdomar då att de måste också klara av det här, de måste vara bättre.

Mera ansvar på individen
En annan sak som förändrats de senaste åren är läroplanen, som sätter allt mera ansvar på just individen. Som det råkar sig har Emma Ahlroos talat om det med sin kompis dagen innan.
Vi har ingen aning om vad den här nya läroplanen egentligen är och på vilka grunder vi blir bedömda. Idén att man ska sätta mål för sig själv fungerar inte, eftersom man inte vet vad det innebär och hur man ska göra.
I princip tycker Emma om idén att individen har mera ansvar, men handledningen är bristfällig. Dels har lärarna ont om tid, dels vet inte ens de alltid vad den nya läroplanen innebär i praktiken.
Om det skulle vara tydligt vad målen är i vissa ämnen, så skulle man kunna prioritera det istället för att vara stressad av alla uppgifter och alla prov. Då tror jag också att man skulle veta vad det är man arbetar för och varför. Det skulle sänka stressnivån, säger Emma.
Hon har även ett annat förslag, som hon också nämnde i insändaren: inför mera presentationer och inlämningsuppgifter istället för att ha så många prov.
Det är något jag tänkt på under min skolgång. Proven är ett stort problem för många. Människor kommer ihåg saker på olika sätt, olika snabbt och olika mycket. Prov tar upp hur mycket du kommer ihåg för stunden, och det är många som glömmer allt efter provet. Om vi istället skulle ha presentationer eller inlämningsuppgifter så skulle processen att lära sig bli helt annorlunda.

Text och foto: Christian Bertell

Tidningen Hem och Skola 2/2019