Det som barn och unga framför allt behöver för att må psykiskt bra är tillitsfulla, nära relationer. När det brister i relationerna, till föräldrar eller kompisar, då mår de dåligt, säger barnneuropsykologen Åse Fagerlund.
Det är inte alltid helt lätt att känna igen symptomen på psykisk ohälsa hos barn. Symptomen kan se väldigt olika ut, och mycket beror på omständigheter och på barnets person, säger Åse Fagerlund, barnneuropsykolog och forskare vid Folkhälsan.
Det kan handla om kroppsliga symptom, som sömnsvårigheter, ätsvårigheter eller att magen inte fungerar. Eller så kan det vara lite mer svårgripbara symptom som ångest och depression eller aggressivitet.
Där är det viktigt att man som förälder känner sitt barn, och funderar på vad de här sakerna kan bero på. Det finns barn som trivs med att sitta ensamma på sitt rum i lugn och ro efter en stojig dag, och det finns barn som sitter där och har ångest, säger hon.
Börja med att prata
Det första man ska göra om man känner sig orolig som förälder är att prata med sitt barn, råder Fagerlund.
Fråga hur barnet mår, om det har hänt någonting. Berätta att du är orolig. Den öppna, ärliga dialogen är jätteviktig.
Ibland kan det vara svårt för barn att förklara hur de mår, säger Fagerlund. Det kan vara svårt för barn att sätta ord på sina känslor. De kan också känna skam över att de mobbas så de inte vågar berätta det för sina föräldrar.
Då kan man kontakta skolan, höra om de har lagt märke till någonting eller om de kan tala med barnet.
Ta kontakt och berätta att du är orolig för att ditt barn sitter ensamt hemma och inte umgås med vänner, eller för att ditt barn inte äter, eller för att ditt barn har blivit så utåtagerande och härjar och skriker.
Varje skola har ett elevvårdsteam som föräldrar kan ta kontakt med när de är oroliga. I elevvårdsteamet ingår ofta skolhälsovårdare, kurator, skolpsykolog, skolläkare och andra sakkunniga. Skolläkaren kan också ge remiss till barnpsykiatrin. I varje kommun finns dessutom familjerådgivningar där man kan söka hjälp, berättar Fagerlund.
Hur kan man då vara proaktiv och stöda psykisk hälsa i vardagen? Enligt Åse Fagerlund är en tillitsfull relation till barnen det allra viktigaste.
Det är viktigt att försöka stanna upp och möta sina barn varje dag. Det glömmer vi ibland i den här stressiga världen. Planera in en sådan stund varje dag, kanske vid middagen eller vid nattningen, där du tar in barnens värld, och finns där för dem.
Hon berättar att det finns forskning som visar att familjer där föräldrarna stannar upp och är närvarande med sina barn i fem minuter varje dag, där börjar barnen må bättre.
Det är inte mycket, fem minuter, säger hon.
Det gäller också att inte heller fastna i tjatet. Inom psykologin talar man bland annat om 5-1-modellen som går ut på att det måste finnas en balans på fem positiva interaktioner eller möten med barnet, per en negativ, säger Fagerlund.
I en god relation behöver de positiva interaktionerna dominera. Det som barn och unga framför allt behöver för att må psykiskt bra är tillitsfulla, nära relationer.
Pamela Friström, text
Anne D. Nielsen, bild
Tidningen Hem och Skola 1/2019
