Sibbo kommun går in för att öka både elevernas och skolpersonalens trivsel i skolan. Temat för läsåret, ”Trevligt att du kom till skolan!” är samtidigt ett försök att minska antalet frånvarotimmar.
– Jag deltog i ett webbinarium som handlade om knepiga situationer med elever, hur man ska bemöta barn och unga med utmanande beteende, säger servicechef Anne Salmela.
Hur ska man bemöta en elev som inte varit i skolan på länge? Hur ska man bemöta en elev som ställt till det på rasten? Hur ska man bemöta en elev som inte läst sin läxa? Svaret på alla frågor var Trevligt att du kom till skolan, trevligt att ha dig i vår skola.
Också Sibbo har tampats med skolfrånvaro. En växande utmaning är att den så kallade problematiska frånvaron klättrar nedåt i ålder. När kraven under årskurs tre blir större, ser man en ökning i icke hälsorelaterad frånvaro.
– De bakomliggande orsakerna till den problematiska frånvaron varierar väldigt mycket, säger Anne Salmela, servicechef, stöd för lärande och välmående i Sibbo.
Oavsett orsaken och längden på frånvaron är det första mötet efter frånvaron ofta svårt för eleven. Det höjer ytterligare tröskeln för eleven att ta sig till skolan.
Att bli sedd och hörd
– Även om det här är ett tema för läsåret 2023–2024 hoppas vi att det ska vara början på en attitydförändring. Det handlar inte bara om en förändring i relationen mellan eleverna och skolpersonalen, utan också om hur eleverna behandlar varandra och hur personalen i skolan fungerar tillsammans. Målet är att alla ska trivas bättre i skolan. Vi tror att mycket handlar om att vi alla vill bli sedda och hörda, säger Riikka Strandström, undervisningschef för den finskspråkiga sidan i Sibbo
Inför läsårets start har skolorna fått i uppgift att ta med temat i elevhälsoplanen. Personalen ska ta ställning till hur vuxna i skolan bemöter eleverna, hur de hälsar, hur de frågar hur eleverna mår och hur de inleder lektionerna.
– Eleverna ska fundera på samma frågor. När eleverna pratar om hur de vill bli bemötta inverkar det kanske på hur eleverna interagerar sinsemellan och hur de agerar med vuxna i skolan, säger Strandström.
– Tanken är inte att alla ska gå omkring och upprepa att det är trevligt att du kom till skolan. Det är attityden och handlingarna som är förändringen. Vi hoppas att temat ska nöta in sig och bli en del av hur alla beter sig i skolan.
– De flesta av oss har en viss lärare vi minns med speciell värme, säger Salmela. Den läraren bemötte oss oftast på ett bra sätt. De flesta, både elever och skolpersonal, är bra på att bemöta andra. Målet är nu att få ännu fler att trivas i skolan.
Ett stöd också för hemmet
Salmela och Strandström ser temaåret som en möjlighet att dels komma åt frånvaron, dels att stärka kontakten och dialogen med hemmen.
– Vi har en rätt stark tradition i vårt land att göra våra barn och unga självständiga tidigt. Ända upp till förskoleåldern är samarbetet mellan hemmet och daghemmet ganska tätt, men när barnet börjar skolan minskar ofta kontakten, säger Strandström.
För att stärka kontakten till hemmen kommer temat Trevligt att du kom till skolan! att presenteras för vårdnadshavare på bland annat föräldramöten. Utmaningen är att ordna sådana föräldraträffar som så många som möjligt vill och kan delta i.
– I en del fall där eleven inte kommer till skolan eller mår dåligt i skolan kan både eleven och familjen ha behov av stöd. Vi hoppas att satsningen på välmående i skolan och ökad kontakt med hemmen ska öka trivseln i skolan och bidra till att familjer med utmaningar mår bättre.
Personalens välmående
– Lika mycket som vi hoppas att eleverna ska börja trivas bättre i skolan hoppas vi att personalens välmående på arbetsplatsen ska öka. Vi vuxna behöver också reflektera över hur vi kan bidra till att stämningen på arbetsplatsen är så positiv som möjlig, säger Strandström.
– Det skulle vara roligt om det här spred sig till idrottsföreningar, andra arbetsplatser, ställen där människor är i kontakt med varandra, säger Salmela och Strandström.
Text: Micaela Röman
Foto: Erika Lindström
