Ett stelbent system som jämför äpplen och päron, och som inte tar hänsyn till verkligheten. Så beskriver Stefan Winiger skolans frånvarotrappa.
I slutet av förra läsåret bad dotterns lärare att få tala med Stefan Winiger.
– Hon var uppenbart besvärad och sa att det är dags för ett samtal. Vår dotter hade tydligen nått den frånvaronivå som gör att det lyser rött i systemet. Själv kände jag mig också olustig, och tyckte att det rent ut sagt var obehagligt. Speciellt eftersom jag vet att frånvaron i det här fallet var befogad, och dessutom till stor del beviljad av skolan.
Stefans dotter idrottar och hade fått tillstånd att vara borta under veckans dubbeltimme i gymnastik, eftersom den krockade med hennes träning. Dessutom hade hon varit förkyld ett antal gånger under läsåret – precis som många av sina klasskamrater.
– Då i pandemitider var vi dessutom extra noggranna med att inte skicka våra barn till skolan ens med minsta symptom.
Men när antalet timmar överskred gränsen i systemet var läraren tvungen att ta kontakt, för att sedan göra en notering om att hon pratat med en förälder.
Nytt system
Frånvarotrappan är ett nytt nationellt uppföljningssystem som utarbetats av Undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen och kommunerna. Bakgrunden är den ökande skolfrånvaron. Uppskattningsvis 4 000 högstadieelever är regelbundet borta från skolan, och otillåten frånvaro är det problem som oroar skolorna mest, enligt en utredning från Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Tanken med frånvarotrappan är att ha ett system som är lika för alla, där skolor och lärare följer samma principer för när och hur man ska ingripa. Verksamhetsmodellen beskrivs som ett verktyg för att skolor lättare ska kunna identifiera och hjälpa elever med regelbunden närvaro och få dem att återgå till studierna. En första utvärdering kommer att publiceras under våren.
Så långt allt väl. Stefan Winiger uppskattar att man försöker lösa ett allvarligt problem, men det han reagerar på är att frånvarotrappan inte tar hänsyn till vilken typ av frånvaro det handlar om. Att systemet helt enkelt är för fyrkantigt.
– Om vårdnadshavaren har anmält barnet sjukt enstaka dagar eller om barnet till exempel hamnar på sjukhus, då är det inte problematisk frånvaro. Inte heller om skolan har beviljat ledighet. Men allt antecknas i samma system, det är där problemet ligger.
Stefan Winiger befarar att systemet därmed skapar onödig oro hos föräldrarna och extraarbete för lärarna, plus att det äventyrar förtroendet mellan skolan och hemmen.
– Betyder det här också att man nu ska tänka om och börja skicka sina barn till skolan med snoret hängande, bara för att undvika noteringar i Wilma, undrar han.
Han upplever också att kommunikationen inte är uppbyggande, utan snarare hotfull, och att det alldeles för snabbt talas om olika stödåtgärder.
”Orealistiska gränser”
Nu i efterhand säger Stefan Winiger att han funderat mycket på hur det kunde bli så fel. Han har fem barn och säger att han under åren sett en hel del förkylningar och magsjukor, men aldrig tidigare blivit ifrågasatt som förälder på grund av skolfrånvaro.
Dottern går i dag i en annan skola, och där upplever han att systemet hanteras mycket bättre.
– Gränserna är också problematiska. På min arbetsplats är den genomsnittliga sjukfrånvaron tio dagar per år. Det betyder att många av oss skulle nå upp till gränserna ganska snabbt. Det första trappsteget på 30 timmar är helt orealistiskt.
Fotnot: Dotterns skola nämns inte vid namn eftersom kritiken gäller själva trappstegsmodellen.
Text: Sonja Finholm
Foto: Karl Vilhjálmsson
Niclas Rönnholm, chef för den grundläggande utbildningen på svenska i Helsingfors, säger att frånvarotrappan fått ett gott mottagande av personalen i skolan, eleverna och vårdnadshavarna.
– Målet med uppföljningen av frånvaro kan alla säkert omfatta, en enhetlig modell bidrar till en rättvis och likvärdig behandling av frånvaro i alla våra skolor, säger Niclas Rönnholm.
Frånvarotrappan började användas i Helsingfors år 2019 och målet är att bättre kunna följa med skolelevers frånvaro. Man har sedan dess vidareutvecklat modellen och bland annat tagit fram en handbok som stöd för skolorna i staden. I den nationella modellen gäller att då en elevs frånvaro är över 30 timmar tar skolan kontakt med vårdnadshavare. Om frånvaron överstiger 70 timmar har skolans personal en skyldighet att göra en orosanmälan till barnskyddet.
Också sådan frånvaro som vårdnadshavarna har godkänt och meddelat skolan räknas med i elevernas frånvarotimmar. Skolpersonalen har möjlighet att ta ställning till olika orsaker av frånvaro, men att göra en skillnad mellan normal och problematisk frånvaro är svårt, säger Rönnholm:
– Det här är ett tema vi diskuterade på fortbildningsdagen vi ordnade för personalen i våra skolor i höstas. Gränsdragningen mellan frånvaro av olika slag är svår, men stor frånvaro av alla slag är problematisk. I första hand ska eleven delta i undervisningen. Frånvaro är ett undantag, och bör inte förekomma regelbundet och i stora mängder.
Text: Micaela Röman
Under pandemin vande vi oss med att stanna hemma vid minsta lilla förkylningssymptom. Men vad är det som gäller nu? När kan man skicka sitt barn till skolan?
Så här svarar Katarina Näs, allmänläkare i Jakobstad och förälder till tre pojkar:
När ska barnet stanna hemma från skolan?
– I början av en förkylning är det bra att stanna hemma någon dag. Dels är man extra trött och dels kan man på så sätt minska smittspridningen. Vid feber ska barnet alltid stanna hemma och det är också bra att vila någon dag efteråt om barnet är tröttare än vanligt.
Hur många dagar ska man stanna hemma?
– Man ska stanna hemma tills man är feberfri och tills orken har återvänt. Vid lindriga förkylningar med endast snuva kan det räcka med en eller två dagar. Då snuvan har minskat så att man inte behöver nysa eller snyta sig hela tiden är det helt okej att återvända till skolan.
Vilka symptom behöver man vara mer försiktig med?
– Vid symptom på magsjuka är det viktigt att stanna hemma för att undvika smittspridning. En bra grundregel är att magsjuka inte längre smittar då diarrén är över. Hos barn med förkylningar är det vanligt med ögoninflammation. Inflammationen orsakas av samma virus som själva förkylningen och i sådana fall minskar inte smittspridningen med antibiotikadroppar. Här gäller samma regler för skolgång som vid förkylningar.
Text: Sonja Finholm
