Vänelevsverksamheten har funnits i över 40 år och används för att främja en trygg skolmiljö. Den är en av sju mobbningsförebyggande metoder som nu utvärderats av Nationella centret för utbildningsutvärdering.
I Kyrkslätt besöker alla blivande sjuor högstadiet i Winellska skolan våren då de ännu går i sjätte klass. De träffar sina blivande lärare, och lika viktigt, en del av sina blivande skolkamrater. På besöksdagen berättar väneleverna om skolan, ger en guidad tur i skolhuset och ordnar lekar så att de nya eleverna ska lära känna varandra.
Varje klass i sjuan får två vänelever, som jobbar parvis. När läsåret väl börjar fortsätter vänelevsverksamheten med fler lekar, disco och pizzakväll. På temadagar som vändagen och dagen för skolfreden ordnar väneleverna program.
– Vi kollar att ingen blir utanför, säger Vilhelm ”Ville” Westerlund.
– Det är roligt att se hur sjuorna lär känna varandra och får nya vänner, säger Emma Eriksson.
Båda går i dag i nionde klass i Winellska skolan och är vänelever andra året i rad.
Emma Eriksson säger att hon själv hade jättebra vänelever då hon började högstadiet.
– Jag ville ge de nya sjuorna samma positiva känsla som jag fick då.
Ville Westerlund var vänelev redan i lågstadiet.
– Jag ville vara vänelev också i högstadiet för att hjälpa andra.
Vänelevsverksamheten har utvecklats av Folkhälsan och är en kamratstödjande verksamhet som ”strävar till att alla elever i skolan ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet”.
Winellska skolans kurator Jessica Hellman och gymnastiklärare Tomas Ekman är två av skolans vänelevshandledare. De säger att vänelevsverksamheten är en del av skolans plan för social fostran och välmående i skolan där utgångspunkten är positiv pedagogik.
Många metoder mot mobbning
Mobbning lämnar djupa och långtgående spår i den människa som utsätts för det. Under årens lopp har det utvecklats otaliga material, metoder och program som jobbar förebyggande mot mobbning, eller som ger verktyg för att bearbeta konflikter som redan uppstått: Kiva-skola, Friends, Lions Quest, Papilio, Gutsy go, kamratmedling med mera.
Metoderna eller programmen utvecklas bland annat av föreningar, universitet och av olika samfund, en del kostar, de flesta är gratis.
Men hur fungerar metoderna egentligen? Vad gör att en modell upplevs som relevant? Och hur bra koll har egentligen elever, föräldrar och skolpersonal på hur den egna skolan jobbar mot mobbning?
För att få svar på de här frågorna gjorde NCU, Nationella centret för utbildningsutvärdering, en utvärdering 2022. I publikationen Utvärdering av metoder som förebygger mobbning och ökar välbefinnande och arbetsro (NCU, tiivistelmät 10:2022) utvärderas sju olika metoder (se faktarutan).
Utvärderingsexperten Niina Rumpu på NCU säger att utvärderingen inte handlar om att rangordna metoder och säga vilken som fungerar bäst för att motverka mobbning.
– Den visar att det finns många olika sätt att förebygga mobbning och att skolorna använder metoder på olika sätt.
Niina Rumpu säger att det givetvis kan förekomma mobbning i en skola trots att den använder modeller eller metoder för att förebygga mobbning.
– Det finns också mycket osynlig mobbning och mobbning som sker via sociala medier.
På enkäten svarade 187 grundskolor (skolans ledning och personal), drygt 12 000 elever och drygt 2 000 vårdnadshavare. Dessutom gjordes djupintervjuer via Teams i 15 skolor.
Vad gör att mobbningsförebyggande metoder fungerar eller inte gör det?
– Personalens engagemang är viktigt. Om det är på en enskild persons ansvar att metoden implementeras och används är förutsättningarna sämre. Då kanske varken barnen eller föräldrarna vet vad som gäller när mobbning uppdagas eller vilka riktlinjer skolan över huvud taget har då det gäller mobbning, säger Niina Rumpu.
För att en metod ska fungera krävs att hela personalen och skolans ledning stödjer metoden och förbinder sig att använda den. Det krävs också att man arbetar systematiskt för att upprätthålla metoden, också efter ivern i starten.
– Materialet som stödjer metoden ska också vara lätt att använda i skolans vardag, säger Niina Rumpu.
Väneleverna lär sig leda andra
Winellska skolan har jobbat med vänelevsverksamhet sedan 1982. Metoden är med andra ord väletablerad, den är en del av skolans elevvårdsarbete och stöds av skolans ledning. Vilken effekt just vänelevsverksamheten har som mobbningsförebyggande åtgärd är svårt att säga men allt som ökar elevernas trivsel i skolan är värdefullt, säger kuratorn Jessica Hellman.
– Det är klart att vi tror på verksamheten. Den grundar sig på värderingar, att människor trivs och mår bra. Vi sätter en massa arbetstid på verksamheten och allt vi gör, lekar och annan verksamhet, har ett syfte, säger hon.
Väneleverna är också extra öron och ögon i skolan. Ifall de ser mobbning, att någon blir utfryst eller något annat som oroar kan de berätta det för skolans personal.
– Men det är absolut inte deras ansvar att göra de vuxnas jobb, säger Jessica Hellman.
Förutom att väneleverna erbjuder sjuorna stöd får de en värdefull upplevelse själva.
– Jag har varit jätteblyg, men nu har jag lärt mig tala inför en grupp, att leda andra och att hålla lekar, säger Emma Eriksson.
– Jag var också blyg men har lärt mig leda grupper och hur man får andras uppmärksamhet, säger Ville Westerlund.
Text: Lina Laurent
Foto: Karl Vilhjálmsson
