Digitala läromedel och applikationer blir en allt mer självklar del av skolvardagen. Men i vissa ämnen, som i matematik, räknar till och med lärarna ofta med papper och penna.
Lektionerna ska precis börja i Kyrkslätts gymnasium och de studerande rör sig mot klassrummen. En handfull studerande har håltimme och blir kvar i skolans mysiga soffor. Vi ska prata om hur de upplever de digitala läromedlen som gäller på de flesta lektionerna.
Natalie Räsänen och Nicole Broman studerar båda i gymnasiet för andra året.
– När jag själv får göra uppgifter och konkret skriva anteckningar – då lär jag mig bäst, säger Natalie Räsänen.
– Jag lär mig bäst genom att läsa i en bok. Det är på något vis svårare att kolla på nätet. Det var lättare att studera när allt fanns i böckerna – vi kunde själva hitta allt. På nätet blir det lätt jobbigt, säger Nicole Broman.
I de flesta ämnen har eleverna inte haft någon möjlighet att välja mellan digitala och fysiska läromedel.
– Men till exempel i engelskan fick vi välja om vi ville ha en digital bok eller en vanlig bok. Några valde den vanliga boken, säger Natalie Räsänen.
Matteuträkningar på papper
Gymnasietvåan Axel Sjöstedt tycker att han lär sig ungefär lika bra nu när största delen av inlärningen sker via digitala plattformar.
I vilka ämnen märker du den största skillnaden om du jämför hur det var då ni hade enbart fysiska böcker med nuläget då det mesta är digitalt?
– I matematiken upplever jag den största skillnaden – där är det nog lättare att räkna på papper, säger Axel Sjöstedt.
Anna Pomoell undervisar alla årskurser i matematik, fysik och kemi:
– Jag tror inte att uträkningar med penna och papper någonsin kommer att försvinna helt i matematiken. Men det är viktigt att de studerande lär sig skriva svaren rent på datorn, gärna ganska snabbt, säger Anna Pomoell.
– Jag räknar själv också på papper när jag löser en svårare uppgift. Vissa studerande skulle ha nytta av fysiska läromedel, särskilt de som har utmaningar med inlärningen. Där kan du bläddra tillbaka och konkret se vilken helhet du ska lära dig. I det elektroniska läromedlet finns det inte lika tydligt en början och ett slut, säger Anna Pomoell.
Hon har noterat att de studerande som endast gör snabba uträkningar på dator i genomsnitt lär sig sämre än de som också räknar på papper.
– Det känns som att de som använder papper och penna, eller en liten whiteboard, gör ett mer grundligt jobb, säger Anna Pomoell.
Språkläraren Stina Boström-Vazquez kommer in i lärarrummet:
– När ni är klara med den där intervjun vill jag säga några saker som jag har reflekterat över.
Möjligheter som inte utnyttjas
Stina Boström-Vazquez slår sig ner och börjar med en hyllning till de digitala läromedlen i språkundervisningen.
– Det är helt fantastiskt! Du har möjlighet att lyssna på ljudfiler och träna själv på ditt uttal om du vill – möjligheterna är helt obegränsade.
Men, fortsätter hon:
– Tyvärr är det väldigt få studerande som verkligen optimerar nyttan av de digitala läromedlen. Inlärandet kunde bli ännu bättre om de skulle användas fullt ut. Just nu känns det som om vi sågar med en trubbig såg.
Problemet är tid; läromedelsförlagen erbjuder ofta lärarna en möjlighet att utbilda sig i att använda läromedlen, men lärarna har sällan tid med det vid sidan av undervisningen.
– Det är inte brist på intresse från lärarnas sida utan det är brist på tid. De flesta lärare får nöja sig med att snuttvis lära sig de olika läromedlen, säger Stina Boström-Vazquez.
Hon är aningen orolig:
– Det är på något sätt som om informationen inte riktigt skulle registreras när studerande läser en digital bok. När de ska skriva och återge vad de läst så finns kunskapen inte där.
– Jag undrar om kopplingen mellan hjärnan och handen ändå borde finnas? Jag har nu undantagsvis i tyskan och spanskan gått tillbaka till fysisk bok.
Det finns möjlighet att köpa licens för både digitala och fysiska böcker.
– Tyvärr är det ganska dyrt, men det här skulle vara det idealiska.
Ekonomin sätter gränser
Lärum, som är en del av FDUV, erbjuder stöd i inlärningen till elever som av olika orsaker behöver det, inklusive elever med läs- och skrivsvårigheter och personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum, understryker att huvudfrågan för skolorna och eleverna inte är de digitala läromedlen i sig.
– Det viktiga är att lära ut hur eleverna ska använda de olika digitala verktygen.
I och med läropliktsreformen som trädde i kraft 2021 är det gymnasierna och yrkesinstituten som köper läromedlen från förlagen. Förlaget Otava uppger att omkring 75 procent av de läromedel de sålt till de finlandssvenska gymnasierna under det senaste året varit digitala. Av de böcker Schildts & Söderströms sålde till finlandssvenska gymnasier förra läsåret var 95 procent i digital form (Svenska Yle 3. augusti 2022).
Under hösten har en livlig debatt pågått i medierna om hur kommunernas ansträngda ekonomi leder till att fysiska böcker ställs mot digitala läromedel. Många skolor har inte råd att köpa in både fysiska böcker och digitala läromedel. Det är olyckligt att digitalt material ställs mot fysiska böcker, anser Susanne Nygård.
– Det är verkligen synd att pengarna kommer emot här. Digitala läromedel passar inte alla elever. Det är olyckligt om utbudet av läromedel beror på vilken kommun du bor i. Skolan måste alltid kunna utgå från de läromedel som fungerar bäst för en specifik elev, säger Susanne Nygård.
Forskaren Linda Mannila, som arbetat med digitalisering och digital kompetens både i Finland och i Sverige menar att vi nu är mitt inne i ett brytningsskede.Vi kan ännu inte säga hur väl det går att lära sig med digitala läromedel.
– Det beror bland annat på den givna situationen, målsättningarna, lärarens, gruppens och den enskilda studerandes preferenser. Ibland fungerar de traditionella verktygen och arbetssätten bättre, ibland de digitala.
Linda Mannila tycker att vi går åt fel håll om vi bara ställer de fysiska böckerna och de digitala läromedlen mot varandra. Hon ger som exempel frågan om det är bättre att läsa ur en pappersbok eller digitalt.
– Det är en konstlad fråga, för då fokuserar vi enbart på text. Men i det digitala så finns det andra dimensioner: man kan se på simuleringar, videofilmer, bilder som kan förändras. Materialet kan anpassas för olika nivåer och man kan följa de studerandes arbete.
Forskningen pekar åt olika håll
Charlotta Hilli, universitetslektor och docent vid Åbo Akademi, har forskat i digitaliseringen via distansundervisningen.
– Det finns, särskilt lite äldre studier, som säger att inlärningen blir sämre om digitala verktyg används. Många av de färskare stu-dierna säger att det kan finnas många fördelar med att använda digitala resurser i undervisningen.
I många studier nämns att eleverna sagt att det är väldigt kul att jobba med olika applikationer eller program.
–Många studier pekar på att många elevers motivation kan öka när digitala verktyg används. Det är helt enkelt roligare – men det är inte självklart att det sker en bättre inlärning, säger Charlotta Hilli.
Text: Marcus Floman
Foto: Karl Vilhjálmsson
