På väggen i klassrummet i Ytternäs skola i Mariehamn hänger bilder av hinkar som är på väg att fyllas med många droppar. På dem har eleverna skrivit saker som får dem att må bra. ”Jag får vara med” står det på en droppe.
Anna Donning är lärare i klassen och en av deltagarna i projektet för att öka välbefinnandet i skolorna.
– Mycket bra, säger hon om projektet.
Katarina Halme-Wiklund, specialsakkunnig vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering, har lagt upp ramarna för projektet.
– Undersökningar visar att barn och unga mår sämre. De är allt mer stressade och depression märks i allt yngre åldrar. Hittills har man mest fokuserat på problemen och satt in stödåtgärder när de uppstått. Nu vill vi i stället satsa på barnens styrkor och på så sätt ge dem förutsättningar att må bra på lång sikt, säger Katarina Halme-Wiklund.
Projektet är ambitiöst upplagt och de som anmält sig till utbildningen – närmare 30 personer – blir borta från sitt ordinarie arbete under närstudiedagarna. Det i sin tur ställer sina krav på skolorna eftersom vikarier ska ordnas.
Tvekade inte
Från Ytternäs skola i Mariehamn, med årskurserna 1–6, deltar klasslärarna Anna Donning och Tiina Forsström i utbildningen. De ingår i ett team med sex andra deltagande lärare från stadens två övriga grundskolor och teamet ska göra upp en plan för det fortsatta arbetet.
– Idén med det är att vi följer samma plan så att det inte skiljer mellan skolorna i Mariehamn. Tanken är också att det ska finnas mindre välbefinnande-grupper i varje skola, säger Anna Donning som inte tvekade att anmäla sig när hon fick höra om den här satsningen.
– Jag har tidigare gått på en kurs i positiv psykologi med Åse Fagerlund och den var otroligt bra.
I den arbetsplan som teamen ska göra ska det tydligt framgå vad man tar upp i de olika årskurserna.
– I årskurs ett kan vi till exempel lyfta fram styrkor. I vår skola har vi lärare valt ut tio styrkor att arbeta med, bland dem ”modig”, ”ärlig”,” förlåtande” och ”samarbetar bra”. Vi har läst böcker och tittat på bilder och diskuterat vilka styrkor som syns i berättelserna. Det handlar om att medvetandegöra och fokusera på det som fungerar. Om det exempelvis uppstår en konflikt i klassen kan vi lyfta styrkorna när vi försöker reda ut den, säger Anna Donning.
De tio styrkorna finns numera nedskrivna på planscher som hänger på väggen i klassrummet. Här hänger också bilder av hinkar som är på väg att fyllas av droppar. På dropparna har eleverna skrivit saker som får dem att må bra.
– Välbefinnande ska genomsyra hela vår skolvardag. Det ska bli ett sätt att tänka och vara på. Men vi behöver inte börja helt från noll. Vi gör en hel del bra saker redan men nu blir arbetet mer strukturerat, säger hon.
Hemmen med
Tiina Forsström säger att föräldrar och vårdnadshavare givetvis ska involveras i arbetet.
– Vi har förberett ett material som vi ska presentera på föräldramöten. Tanken är att frågorna ska diskuteras mer systematiskt och aktivt. Föräldrarna ska själva fundera mer på vad som är viktigt för att deras barn ska må bra i skolan, säger hon och tillägger:
– Det är viktigt att alla är med. Det är lättare som elev att ta till sig kunskap om man mår bra, men det är också lättare att lära ut och lättare att stödja sitt barn om även vi lärare och föräldrar mår bra.
Mer strukturerat
Ida Fyrqvist är föreståndare för Näfsby skola, en skola på den åländska landsbygden med 118 elever i årskurserna 1–6. Hon tvekade inte heller att anmäla sig när tillfället kom:
– Välbefinnande är en av mina hjärtefrågor och i mitt ledarskap vill jag stärka skolan inifrån.
Nu får vi hjälp att titta mer analytiskt och kritiskt på det som vi redan gör och sedan förfina och förbättra. Arbetet blir mer strukturerat och alla blir involverade. Men alla skolenheter är unika och allt fungerar inte på samma sätt. Därför är det bra att vi som en mindre skola ska göra vår egen plan, säger hon och fortsätter:
– Det här är inte ett arbete som vi börjar nu och avslutar om ett år. Det måste pågå hela tiden och det är mitt ansvar att se till att vi håller oss till planen och inte hoppar på nästa snabbtåg som kommer rusande.
Ida Fyrqvist betonar också föräldrarnas roll:
– Vi ska involvera dem ännu mer och stärka samarbetet med dem.
På Åland har ett projekt för att öka välbefinnandet i skolorna dragits i gång. Huvudman är utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering och satsningen kostar cirka 200 000 euro.
Intresserade skolledare och lärare har fått anmäla sig till projektet, som är frivilligt. I det första skedet deltar de i en utbildning, som består av närstudiedagar under fyra tillfällen. Det första tillfället hölls i maj, det sista hålls i början av 2023. Utbildningen har fokus på positiv psykologi och leds av filosofie doktor Åse Fagerlund. Hon leder en grupp som forskar i metoder att stärka välbefinnandet hos barn, unga och vuxna vid Folkhälsans forskningscentrum.
Deltagarna ska bilda team med andra intresserade i sin skola eller sitt distrikt och göra upp konkreta arbetsplaner som anpassas efter förutsättningarna i den egna skolan eller distriktet. Hemmen ska också involveras i arbetet.
Text: Helena Forsgård
Foto: Kjell Söderlund
