Intresset för språkstudier bland unga i Finland har minskat betydligt och koncentrerats till allt färre språk de senaste 20 åren. Allt fler läser bara engelska, utöver det obligatoriska andra inhemska språket. Det räcker inte, säger experter.
I Finland ingår två obligatoriska språk i den grundläggande utbildningen. De är i regel engelska och det andra inhemska språket. Bara en dryg fjärdedel av eleverna väljer ytterligare valfria främmande språk. Tyskan och franskan är de största förlorarna.
Hur blev det så?
– Det handlar inte bara om ett minskat intresse för språk. Kommunernas skyldigheter att tillhandahålla språkundervisning har avvecklats, timfördelningen i den nya läroplanen främjar inte språkstudier och det råder en föreställning om att engelskan räcker. Och så handlar det om nedskärningar och pengar, förklarar Outi Vilkuna, fransklärare och ordförande för Språklärarförbundet i Finland (Sukol).
De senaste ändringarna i språkundervisningen gjordes 2020 då det obligatoriska A1-språket tidigarelades till årskurs ett.
– Det var ett jättefint initiativ vi språklärare tog emot med öppna armar. Målet var att föra in en större mångfald av språk och locka fler att välja andra språk än engelskan som A1-språk. Men reformen förverkligades inte fullt ut och kommunerna förpliktades inte att erbjuda flera språk. Många kommuner gör det i dag enkelt för sig och erbjuder enbart engelska i ettan – kanske med samma tanke i bakhuvudet att engelskan räcker, säger Vilkuna.
I de svenskspråkiga skolorna i Finland läser en majoritet av eleverna finska som A1-språk.
Arbetsmarknaden behöver språk
– Språkkunskapernas betydelse har ökat i takt med att Finland har blivit allt mer internationellt. Den engelska dominansen är olycklig i den bemärkelsen att engelskan ensam inte räcker till. Alla språk är efterfrågade på arbetsmarknaden. Det är inte bara språkkunskaperna som räknas, utan också en öppenhet för nya lärdomar, språk och kulturer, säger Outi Vilkuna.
– Att behärska ett språk är inte bara förmågan att förstå ord eller att rada dem i rätt ordning. Jag brukar ofta säga att språkstudier är att studera kommunikation, och det innefattar en bredd av kommunikationsfärdigheter som kulturell och historisk förståelse. Sånt kan inte Google Translate eller någon app översätta.
För unga som drömmer om studier eller arbete utomlands skulle det löna sig att rikta lite mer uppmärksamhet också utanför den engelskspråkiga världen, framhåller Vilkuna.
– Brexit ledde till exempel till att studieplatser, utbyte och praktik i Storbritannien inte är lika lättillgängliga som tidigare. Många andra europeiska länder erbjuder möjligheter till mycket högklassiga studier, forskning och arbete för dem som kan språken.
Språkinlärning är hjärngymnastik
Men varför lönar det sig att börja tidigt?
– Det har gjorts mycket forskning kring det här. Det finns teorier som hävdar att barndomen är en så kallad känslig eller kritisk period då barn ungefär fram till 12 års ålder är särskilt mottagliga för språkinlärning. Sen finns det forskning från tvåspråkiga regioner i till exempel Kanada och i gränsområden i Europa där flera språk hör till skolvardagen som visar att tidiga språkstudier utvecklar vår tankeförmåga, våra kognitiva färdigheter, säger Outi Vilkuna.
– I tidig ålder är ett barns sinne också mycket mer flexibelt. Vi pratar om plasticitet. Barn har sällan hämningar eller förutfattade meningar om att de inte kan ljuda precis rätt eller vet exakt rätt svar. De tycker att det är kul om det lyckas lite ditåt och vågar hänge sig åt språket på ett helt annat sätt.
– Sedan kan jag inte låta bli att påminna om att språkundervisningen ju faktiskt är helt gratis i den grundläggande utbildningen i Finland, och att det lönar sig att ta var på den möjligheten från början!
Erica Höglund, åk 9, S:t Olofsskolan, Åbo:
– Egentligen ville jag läsa franska som tillval i lågstadiet men det var så få som valde franska att det inte blev någon grupp, då valde jag spanska i stället. I gymnasiet tänker jag välja franska.
– Jag tycker det är viktigt att lära sig språk, jag har märkt när vi har rest i Spanien att det har varit användbart att kunna spanska.
Alvar Svartsjö, åk 9, S:t Olofsskolan, Åbo:
– Jag valde spanska i sexan, och har läst det sedan dess. Det är ett världsspråk, och man kan ha nytta av det. Jag har lärt mig spanska så pass bra redan att jag kan ha en konversation på spanska. Jag tycker inte att det är särskilt svårt att lära sig nya språk, men det kräver förstås att man lär sig regler och övar.
Eva Björkfelt, lärare i spanska, S:t Olofsskolan, Åbo:
– Hos oss i S:t Olofsskolan är det glädjande nog massor med elever som läser språk, och det är många som har valt franska, tyska eller spanska som tillval redan i sexan.
– Nackdelen med det här är att det ibland är svårt att få ihop tillräckligt stora grupper för elever som vill välja ett främmande språk som tillval i åttan. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med elever som inte redan läser något språk.
– Jag tycker att man inte behöver tänka att man behöver behärska ett språk fullständigt – kan man grunderna kommer man redan ganska långt. Och ju fler språk man kan, desto lättare blir det oftast att lära sig fler.
Text och foto: Pamela Friström
