Tar mobbningen aldrig slut?

2.2 2022 Nyligen var jag studiogäst i TV-nytt. Min uppgift var att kommentera det som kommit fram i Yles tv-program Spotlight, som granskat hur vanligt mobbning är i våra svenska skolor i Finland. Programmet tog avstamp i två fall, två flickor som i två olika skolor blivit utsatta för mobbning och upplevt att de inte hade fått den hjälp och det stöd som de hade behövt och önskat. Varje mobbningsfall är ett för mycket och för den som utsätts för mobbning är det en mager tröst att mobbningen under de två senaste decennierna minskat en hel del. Variationerna mellan skolor är ändå rätt stora och frågan är vad de skolor gör där mobbning inte förekommer i någon större utsträckning. Svar på den frågan kan man egentligen få bara genom att besöka de här skolorna och fråga, men det finns idag en hel del forskning om vilka element som ska ingå för att arbetet mot mobbning ska vara effektivt. Här kommer några punkter som gör att arbetet bär frukt:

• Skolan har ett program eller en metod som man implementerar i skolan.
• Programmet genomsyrar verksamheten och följs enligt den plan som man har gjort upp.
• Man arbetar systematiskt både med att förebygga och ingripa. Att ingripa betyder till exempel att de vuxna i skolan diskuterar ärendet med de elever som är inblandade så att de genast förstår allvaret i situationen.
• Man förankrar antimobbningsarbetet hos föräldrarna och gör dem delaktiga så att också de tar ett ansvar för att motverka mobbning.
• Eleverna görs delaktiga så att de känner att var och en bär ansvar för att alla i gruppen skall må bra.

Det finns en hel del program som används i våra skolor idag. Ett problem är att alla program inte baserar sig på forskning vilket gör att man inte med säkerhet vet om de ger önskat resultat. Därför har Nationella centret för utbildningsutvärdering nu fått i uppdrag att göra en kartläggning över hur bra olika metoder fungerar. Den här utvärderingen har som mål att ta fram metoder som med säkerhet ger effekt. Det man ändå ska minnas är att en metod ensam, aldrig kommer att vara en lösning. Det handlar till syvende och sist om hur vi människor, var och en av oss, i varje möte, väljer att bemöta varandra och om att våga ingripa då vi ser att någon blir illa behandlad.  När det gäller oss föräldrar ska vi alltid ta avstånd från mobbning och uppmana våra barn att faktiskt blanda sig i då de ser att någon blir utsatt. Själv har jag alltid sagt åt mina nu redan vuxna barn, att det finns olika sätt att ingripa: Du kan gå fram och säga till den eller de som mobbar att de ska lägga av med det, du kan gå fram till den som blir utsatt och visa ditt stöd och du kan gå och berätta om mobbningen för en vuxen. Och vågar man inget av det gör man redan mycket om man inte går med i mobbningen, för ensam är inte ens mobbaren stark.

Att du tar upp det här med ditt barn är inte en garanti för att ditt barn alltid kommer att följa dina råd, det är inte heller en garanti för att ditt barn aldrig kommer att vara med om att mobba. Men det är en viktig signal om att du som förälder inte godkänner mobbning. Och det vet man att har oerhört stor effekt. Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Tillsammans kan vi göra oerhört mycket för att minska mobbningen.

Micaela Romantschuk
Hem och Skolas verksamhetsledare

PS Har du redan lyssnat till Hem och Skolas podd Vårdnadshavarens förklaring? I ett avsnitt söker vi svaret på frågan “Tar mobbningen aldrig slut?”