Tar mobbningen aldrig slut? är rubriken för det nyaste avsnittet av Hem och Skolas podcast Vårdnadshavarens förklaring. Vi ställde fem frågor om mobbning till projektchef Heikki Turkka vid organisationen Stationens barn. Turkka leder projektet K-0 där målet är att lösa svåra fall av mobbning och trakasserier.
Kommer mobbningen att ta slut?
– Nej. Barn och unga kommer alltid att umgås sinsemellan, i sina egna kompiskretsar, där de övar på att hitta sin egen plats. Barn och unga har ändå inte de verktyg eller färdigheter som behövs för att skapa trygga gemenskaper, utan de utgår från de modeller de lärt sig hemifrån. För att skapa trygga gemenskaper i småbarnspedagogiken och i skolorna skulle vi behöva enorma satsningar. När det uppstår en konflikt borde vuxna genast finnas till hands för att hjälpa barnen att lösa konflikten sinsemellan, på jämlika grunder.
Varför har vi inte trygga gemenskaper?
– Dels har mobbning inte tagits på ett tillräckligt stort allvar, dels har man inte lagt tillräckligt med resurser på att motverka den. Ett stort problem i dag är att ”småsaker” får passera obemärkt i skolorna, vilket lätt leder till att små problem blir stora problem. När konflikten slutligen utreds tittar man vanligen bara på det som hänt senast, men när man utreder mobbningsfall borde man alltid göra det från grunden. Vad har hänt? Vem påverkas och hur? När allt detta är klart kan man börja komma överens om lösningar. Om man enbart utreder toppen av isberget, vilket är vanligt i Kiva skola-metoden, så känner sig många barn och unga orättvist behandlade.
Den som mobbar kanske har mobbats tidigare. Känslan av orättvisa är svår att hantera.
Kiva skola är ett populärt åtgärdsprogram mot mobbning, vilket utvecklats vid Åbo universitet. Är programmet misslyckat?
– Nej, men det används ofta vid fel tidpunkt. Om man följde Kiva skolas åtgärder och reagerade redan vid små händelser så skulle programmet vara bra och tillräckligt. Problemet är att modellen inte fungerar då mobbningsfall pågått länge och blivit komplexa. Man kan till exempel inte ordna ett Kiva-samtal där fyra mobbare och en mobbad sitter i samma rum för en diskussion. Tror du att den mobbade vågar säga någonting alls? Maktförhållandena är i obalans. Det här är ingen kärnfysik, men de vuxna bör känna till ungdomens utvecklingsfaser och ha koll på hur emotionella färdigheter utvecklas. De som jobbar med unga borde också gå en kurs i kamratmedling.
Undervisnings- och kulturministeriet lanserade i januari ett omfattande åtgärdsprogram för att förebygga mobbning. Vilken effekt tror du att det har?
– De flesta program låter bra i festtal men syns inte i vardagen. Tänk på att lärarna har fulla kalendrar och mycket jobb. Anvisningar och program bör få rätt resurser, lärare ska utbildas och hela skolan ska engageras i arbetet.
Vilken är föräldrarnas roll i arbetet mot mobbning?
– Föräldrarnas roll är att stödja barnet. I dag är samarbetet mellan skolan och föräldrarna tyvärr under all kritik på många håll. Ofta engageras föräldrar först då mobbningen är allvarlig och det är på tok för sent. Skolorna borde kontakta föräldrarna tidigt och de borde få mer information om hur konflikter i skolan löses. Skolan borde se föräldrarna som medfostrare. Skolans ledning har en avgörande roll. Vi har många skolor där man lyckats och gjort ett bra jobb.
Text: Lina Laurent, foto: Tommy Pohjola
Tidningen Hem och Skola 2/2021