Sannäs skola i Borgå har kallats Finlands lyckligaste skola med motiveringen att det är en skola där både lärare och elever mår bra. Bakom det här finns ett gediget utvecklingsarbete som berört alla från elever till lärare och föräldrar.
Det är en gråmulen oktoberdag då vi besöker Sannäs skola. Trots det är det full aktivitet på skolgården. De äldre eleverna leker rastlekar med de yngre, och stämningen är god.
Lekarna kom till på elevernas eget initiativ. Så många av deras aktiviteter hade blivit inställda på grund av coronapandemin och de saknade gemenskapen över årskursgränserna.
– Eleverna frågade om vi kunde hitta på något roligt på rasterna, alla tillsammans, berättar Jessica Gillberg, rektor för Sannäs skola i Borgå.
När en ny läroplan introducerades år 2014 innebar den stora förändringar för både lärare och elever i Sannäs skola.
– Läroplanens tankar om det livslånga lärandet, eleven som en aktiv aktör, och de mångsidiga arbetsmetoderna gjorde att vi ville tänka om och hitta ny glädje och motivation i skolvardagen, säger Gillberg.
Med den här målsättningen började personalen tillsammans fundera över hurdan skola de egentligen ville ha.
– Vi förde diskussioner utgående från läroplanen, gick igenom den bit för bit och diskuterade alla aspekter, säger Jessica Gillberg.
Både elevsyn, pedagogik och gemensamma verksamhetsformer byggdes upp under denna process.
Elever och föräldrar involveras
I ett senare skede var det dags att introducera eleverna i diskussionerna. Tillsammans med dem tog man fram de ledord för skolarbetet som än i dag styr verksamheten. Ledorden är arbetsglädje, respekt, förtroende och trygghet.
– Vi diskuterade tillsammans med eleverna vad de förväntar sig av skolan och varandra samt vad de själva kan påverka. En målsättning var att skapa en plats där eleverna skulle känna sig trygga och få känna att de lyckas. Genom mångsidiga arbetsmetoder och positiva erfarenheter skapar vi glädje i lärandet. Alla lär sig på olika sätt och vi hjälps åt med att hitta styrkor hos både oss själva och varandra.
Det tredje skedet var att involvera föräldrarna och ta reda på vad de läser in i ledorden. Svaret på den frågan går än i dag att se på skolans väggar i form av tavlor med tankar som tangerar ledorden.
– Som förälder har jag kunnat se arbetet i praktiken. Mina två äldre döttrar gick i skolan då de nya metoderna togs i bruk. Vi märkte hur deras motivation för skolarbete ökade alldeles enormt, berättar Marianne Falck-Hvilstafeldt, ordförande för Hem och Skola i Sannäs.
Familjens yngsta dotter går i dag på fjärde klass i Sannäs skola.
Falck-Hvilstafeldt har tillsammans med övriga föräldrar kunnat konstatera att dialogen med skolan avsevärt har förbättrats. Det är också något man aktivt satsat på i skolan.
Vi har funderat väldigt mycket över ledordet respekt och att det är föräldrarna som bäst känner sina barn. Tröskeln för kontakt mellan föräldrar och skola ska vara väldigt låg. Samarbetet ska löpa smidigt och i konstruktiv anda mellan skolan och hemmet, säger Jessica Gillberg.
Förändring som kräver samarbete
Den pedagogiska förändringen kräver samarbete. I Sannäs skola har samarbetet med föräldraföreningen intensifierats och man arbetar på många sätt för samhörigheten i skolan. Föreningen ordnar regelbundet olika jippon för att förstärka gemenskapen och administrerar bland annat eftisverksamheten med två anställda.
Föräldrarna har en viktig roll även i utvecklandet av verksamheten i skolan.
– Vi Sannäsbor känner en stolthet för vår skola som till och med titulerats Finlands lyckligaste skola, säger Falck-Hvilstafeldt.
Skolan kallades så i en artikel som publicerades i den finska lokaltidningen Uusimaa då en forskargrupp från Jyväskylä universitet besökte skolan.
– Vi behöver ingalunda vara lyckligast men vi behöver veta att vi har gjort allt och ännu lite till för att ge eleverna bästa möjliga skolvardag, säger Gillberg.
Elever och lärare trivs och mår bra
Glädjen i arbetet och skolgången märktes ganska snabbt efter man implementerat förändringarna.
– Allt utgår ifrån en stark värdegrund och en gemensam verksamhetskultur. Det här gäller även val av pedagogik. Vårt arbete utgår från ett livslångt lärande där eleven är en aktiv aktör som inte bara kan lära sig av sina lärare utan även av varandra, säger Gillberg. Kunskap och färdigheter går hand i hand.
För lärarna i skolan har den ämnesövergripande undervisningen blivit en självklarhet och få är beredda att gå tillbaka till tiden innan. Gillberg konstaterar ändå att förändringarna inte har kommit av sig själva. Bakom det här ligger ett gediget utvecklingsarbete som hela tiden lever och utvecklas.
Text och foto: Marit Björkbacka
Tidningen Hem och Skola 4/2020
