Betyg, vitsord, bedömning – alla tre är en oskiljbar del av skolan. Bedömningen baserar sig på otaliga bedömningskriterier. Nu uppdateras kriterierna för att bedömningen ska bli tydligare och rättvisare.
Kapitlet om bedömning skrevs om och ändrades senast för den nuvarande läroplanen som trädde i kraft år 2016. Nu, endast några år senare, uppdateras bedömningskriterierna igen. Kriterierna upplevs inte ha varit tillräckligt tydliga och bedömningen ska bli mer likvärdig.
Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk ser många utmaningar med det nuvarande systemet. Bland annat är kriterierna så många att det blir näst intill omöjligt för lärare att beakta dem alla.
– Tanken är god men man har gjort det lite för komplicerat. Å ena sidan finns det mål och kriterier som man ska uppnå, å andra sidan ska eleven ställa upp egna mål. Det är inte alls ovanligt att det finns en konflikt mellan dessa mål. När eleven sedan bedöms så bedöms hen inte utgående från de mål eleven själv har ställt upp, utan utgående från de mål som finns för respektive läroämne.
Romantschuk menar att just detta är bedömningsdiskursens paradox.
– Man vill fokusera mindre på vitsordet och mer på att uppmuntra, berömma och bedöma arbetssättet. Man pratar om individuell bedömning och att lära för livet, vilket i sig är bra. Ändå måste bedömningen, för att vara rättvis, utgå från de mål som man har ställt upp för respektive ämne. Här finns en paradox måste synliggöras, konstaterar Romantschuk.
Den nu aktuella förnyelsen ska göra bedömningen mer likvärdig och tydligare kriterier ska underlätta lärarnas arbete. Micaela Romantschuk anser att man måste vara pragmatisk, en likvärdig bedömning är enligt henne en utopi.
– Man måste våga inse att bedömningen aldrig blir helt likvärdig. Givetvis är det bra att sträva efter rättvisa, men likvärdig bedömning är inte möjlig utan nationella nivåprov. Det är en realitet som vi helt enkelt är tvungna att leva med.
Eleverna har aktiv roll
Tidigare använde sig lärarna mer av så kallad relativ bedömning. Det innebär att eleverna jämförs med de andra eleverna i klassen. Ju bättre kunnande i klassen, desto svårare är det att få vitsordet 10. Nu ska varje ämne i den grundläggande utbildningen ha separata bedömningskriterier. Fokus ska ligga på det goda och positiva och bedömningen ska vara mångsidig.
– Nuförtiden har eleverna en aktiv roll i både lärandet och bedömningen. Lärandet är målstyrt och eleverna ska själva vara med och ställa upp och formulera sina mål. Eleverna ska få feedback också under inlärningsprocessen och de ska lära sig att bedöma sig själva, beskriver Romantschuk.
Elevens delaktighet i lärandet ser hon som en bra sak, men det får inte bli för betungande.
Risken finns att systemet gynnar de starka eleverna. För läraren gäller det att klara av att balansera upp det hela, att inte lägga för mycket ansvar på eleverna i ett alltför tidigt skede.
Kommunikation med föräldrarna
Romantschuk påminner om att mycket i bedömningen har förändrats sedan elevernas föräldrar gick i skola för tiotals år sedan. Därför är det viktigt att också föräldrarna känner till kriterierna och hur bedömningen görs idag.
– Jag önskar att alla skolor skulle bjuda in också föräldrarna till delaktighet i barnets lärande. Det skulle samtidigt underlätta lärarnas arbete. Föräldrar bör känna till innehållet i läroplanen för olika ämnen. Men minst lika viktigt är det att känna till barnets mål, så att man kan stödja barnet i lärandet.
I läroplanen betonas också vikten av att vårdnadshavarna får tillräckligt med information om hur elevens studier framskrider. Hem och Skolas föräldrabarometer från 2018 visar att över 60 procent av föräldrarna har märkt att bedömningen blivit mångsidigare sedan 2016.
– Det här är absolut en bra utveckling. Men barometern visade också att skolorna har blivit bättre på att presentera läroplanen för föräldrarna men inte på att informera om bedömningen. Skolorna måste komma ihåg att kommunicera med föräldrarna också om bedömningen, det är extremt viktigt.
Hur kan då skolorna göra föräldrar mer delaktiga?
– Mitt råd till lärarna är att kommunicera öppet och ta upp de här frågorna med föräldrar. Berätta om kriterierna och hur bedömningen görs i just er skola. Och så måste lärarna självklart få utbildning i bedömning. Det är en förutsättning för att det ska fungera bra, summerar Romantschuk.
Jenni von Frenckell, text • Pamela Friström, foto
Tidningen Hem och Skola 4/2019
