Tillbaka

Föräldrar – hjälp barnen med självreglering

Förbundet Hem och Skolas nya rådgivare, Katarina Perander-Norrgård, är också forskare i pedagogik. Ett av hennes forskningsområden är självreglering, något som kan minska stress.

Katarina Perander-Norrgård

Sedan augusti i år jobbar Katarina Perander-Norrgård på Hem och Skolas kansli i Helsingfors. Hon har studerat socialpsykologi och tidigare jobbat vid Helsingfors universitet, senast inom projektet Studera Smart. Vid sidan av jobbet forskar hon, och räknar med att få sin doktorsavhandling klar nästa år. Intresset för skolvärlden och Hem och Skolas verksamhet har funnits länge.
– Jag har tidigare varit med i styrelsen i föreningen i mina barns skola, nu är jag med i skolans direktion. Jag har alltid trivts i skolor och skolmiljö, och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor.


Tillämpar forskningsresultat
Jobbet på förbundet stödjer hennes forskning.
– Jag forskar i hur man kan stödja övergången till högre utbildning och tyckte att det här jobbet ger ett bra tillfälle att tillämpa forskningsresultat. Här kan jag föra ut dem, här når jag dem som det berör, alltså barnen och föräldrarna.
Orsaken till att hon engagerade sig i Hem och Skola i sina barns skola är upplevelser från den egna skoltiden.
– Mina föräldrar var inte engagerade i skolans verksamhet och de ville inte vara med i någonting. Det skulle ha betytt jättemycket för mig att de skulle ha varit med och varit aktiva, därför bestämde jag mig för att inte göra detsamma. Det är också viktigt för mina barn att jag visar intresse för deras skola, de är där en stor del av sin dag.


Alla vinner på samarbete
I sitt nya jobb håller Katarina Perander-Norrgård utbildningar för blivande lärare, lärare och småbarnspedagoger, samt för föräldrar. Hon producerar och bearbetar också material som förbundet ger ut.
Under utbildningarna är det samarbetet mellan hemmet och skolan som står i fokus.
– Det handlar om betydelsen av samarbete och hur man kan se det som en styrka, inte som en börda. Att man kan se hur alla vinner på det, i första hand barnen.


Träna självreglering
En del av Katarina Perander-Norrgårds forskning handlar om självregleringsfärdigheter. Det innebär till exempel förmågan att kunna reglera skärmtid.
– Ju bättre självregleringsfärdigheter du har, desto mindre stress har du eftersom du klarar av att planera din tid och göra de uppgifter du ska, utan att allt bara samlas på hög. Det är något som vi alla måste jobba med hela tiden.
Man tränar upp de här färdigheterna genom att börja planera sin tid och hålla sig till sina planer.
– Det finns olika metoder, till exempel Pomodoro, tomatklockan, och olika hjälpmedel. Här tänker jag att föräldrarna har en viktig roll. Det att du har en inrutad vardag med mycket hobbyer kanske inte tjänar självregleringsfärdigheterna, du har så strikta rutiner att du aldrig hinner fundera på vad du ska göra sen. Ibland är det bra att ha tom tid, och det är den tid som inte är planerad som kräver en ansträngning för att du ska kunna göra något vettigt, så som läxorna direkt efter skolan och inte efter fotbollsträningarna klockan halv nio på kvällen.


Stäng av telefonen
En stor utmaning för många är att komma i gång, och här har Perander-Norrgård några konkreta tips.
– Jag brukar sätta en äggklocka på tio minuter när jag själv till exempel ska städa köket eller göra något annat mindre lockande. När jag väl har kommit igång är det lättare att göra det färdigt. När man har kommit över den höga tröskeln flyter det ofta på en längre tid. Jag gör också listor, och de fungerar bra med mina egna barn. Det är mycket effektivare än att jag står och tjatar.
Det handlar om ganska små saker:
– En viktig sak är att säga åt barnen att stänga av telefonen när de jobbar. Telefonen stör koncentrationen om klasskompisarna inte sitter och jobbar med sina uppgifter samtidigt. Ett tips till föräldrar är att våga sätta gränser och själva föregå med gott exempel.
En del av Perander-Norrgårds forskning handlar om självreglering, en del om de akademiska emotionerna, och en del om att tro på sin egen förmåga.
– De hänger alla ihop. Du kan stärka din tro på din egen förmåga att klara av saker genom att kunna göra dem i tid och få dem gjorda. Det är en viktig del, det gör att du nästa gång tänker ”ja, men jag får det här gjort”.

Malin Wikström, text • Karin Lindroos, foto
Tidningen Hem och Skola 4/2019