65527.jpg

”Tala med barnen om hudfärg”/Nr 3 2018

Säg ifrån varje gång någon säger någonting rasistiskt, fast det blir dålig stämning. Skoja inte om n-ordet när det bjuds chokladbollar eller chokladkyssar. År 2018 måste man veta bättre, säger Ninette och Niklas Bahne.

‒ Trots att finlandssvenskarna i teorin tillhör en minoritet har de flesta finlandssvenskar ingen aning om hur det är att vara annorlunda. Jag har själv mött fördomar för att jag har pratat svenska, men det är inget jag behöver vara rädd för i vardagen. Men för våra mörkhyade barn är det vardag, säger Ninette Bahne.

Niklas och Ninette Bahne bor mitt i den finlandssvenska idyllen i Pargas tillsammans med sina tre barn ‒ ett biologiskt och två adopterade från Sydafrika. 

Vi ska tala om rasism.

‒ Det har ju hänt att folk har kört förbi och ropat n-ordet till barnen där de cyklat hem från mommo och moffa, säger Niklas. Barnen blir ju väldigt fundersamma och det känns jätteotryggt.

Erkänn strukturerna

Fruktansvärt som det är med skinheads och svastikor, är det ändå rasism som är enkel att identifiera och fördöma, framhåller Ninette. Det är sådant som vem som helst tycker är rasistiskt. Svårare är det med den stora massan välmenande människor som blundar för den strukturella rasismen.

‒ Det är barnens klasskompisars föräldrar, det är släktingar, och vilt främmande männi-skor vi träffar på gatan som hävdar att ”de aldrig gör skillnad på folk” och att ”de inte ser färg”. De är jättesvåra att ha att göra med, säger Ninette.

Vill man göra någonting åt rasismen är det viktigt att förstå att vi alla ingår i ett samhälle med diskriminerande strukturer, förklarar Ninette. Det har forskning också visat, gång på gång. Det är inte vårt fel att det är så här, men om vi vill ändra på strukturerna är första steget att erkänna att det är så här.

‒ Att insistera på att man inte gör skillnad på folk är att blunda för problemen. Det hjälper inte någon, säger Niklas.

Läs på – lyssna

Ninette berättar om när familjens adopterade barn var små, och hon fick frågan om de var tvillingar, trots att det ena barnet bara var en några månader gammal baby och det andra en livlig ettåring. 

‒ Samma fråga kom hundratals gånger, trots att babyn låg i vagnen och ettåringen gick bredvid. Man märkte att folk bara såg två svarta barn, och drog förenklade slutsater.

‒ ”Oj, så gulliga de är, sådana där”, har vi ju fått höra ibland, säger Niklas. Och att folk ofta är väldigt måna om att förklara hur jättesöt vår dotter är. Efter tillräckligt många gånger börjar man ju tänka att det outtalade är ”trots att hon är svart”.

‒ En gång gav en bekant pengar åt våra mörkhyade barn, men däremot inte till deras ljushyade storebror. För att inte tala om alla miljoner människor som vill känna på deras hår. Det är det vi menar med de så kallade välmenande rasisterna, säger Ninette.

‒ De vill visa att de är fördomsfria, fast det egentligen handlar om den historia de vill berätta åt sig själva, som skvallrar om det rakt motsatta, säger Niklas.

På samma sätt som metoo-rörelsen var en ögonöppnare för många, på samma sätt är det med rasism, säger Ninette. Genom att läsa på, och framför allt lyssna på våra mörkhyade vänners erfarenheter, kan vi som hör till majoriteten få större kunskap och förståelse för deras perspektiv.

Ge barnen termer

Tala med barnen om olikheter, om hudfärg, uppmanar Niklas och Ninette. Ge barnen termer.

‒ Börja med att själv läsa på om strukturell rasism, om rasistiska stereotyper eller så kallad white fragility, och fundera på hur du själv tänker. Prata sedan med barnen. Om barnet pekar och frågar behöver man inte hyssja ner dem, utan säg helt enkelt att ”jo, den där personen har en sådan hudfärg”. Förklara att det här kan vara en familj fast barnen har en annan hudfärg än föräldrarna. Det behöver inte bli pinsamt, säger Ninette.

Säg ifrån varje gång någon säger någonting rasistiskt, framhåller Niklas. Fast det blir dålig stämning. Skoja inte om n-ordet när det bjuds chokladbollar eller chokladkyssar. Att ”man inte menar illa” är ingen ursäkt.

‒ Det här är 2018, vi lär oss nya ord hela tiden. Twitter. Snapchat. Vem som helst klarar av att lära sig att tala respektfullt, säger han.

‒ Sist och slutligen hänger allt ihop med tolerans, säger Ninette. Låt dina barn förstå att det är okej att vara annorlunda. Det är många vuxna som säger det, men i praktiken inte gör det, som är okej med CP- eller bögvitsar eller sådant. Om vi uppfostrar toleranta barn avhjälper vi också problemet med rasism tänker jag.

Text och foto: Pamela Friström

65533_t.jpg

Ledare: Den som får påverka bär ansvar/Nr 3 2018

När jag var i mina sena tonår åkte mina föräldrar iväg på en resa för några dagar. Av någon anledning beslöt min flickvän och jag oss för att vi under tiden kunde passa på att piffa upp husets nedre toalett. Läs mera »
65532_t.jpg

Kolumn: Vad är ditt barns roll?/Nr 3 2018

Från årets skörd av sommarprat var det särskilt ett som fastnade hos mig. Rafael Donner tog upp maskulinitetsnormer och hur pojkar fostras in en roll som enligt Donners beskrivning är ganska obehaglig. Läs mera »
65531_t.jpg

Hur man gör fjortonåringar till samhällsförbättrare/Nr 3 2018

När Gutsy Go kommer till en skola engageras en hel årskurs för att skapa projekt som förbättrar samhället. Det är inte frågan om en brainstorming-session, idéerna ska genomföras så fort som möjligt. Läs mera »
65530_t.jpg

Kolumn: Våga be om stöd/Nr 3 2018

Ensam är stark, bra karl reder sig själv, själv är bäste dräng. När jag tänker efter finns det många ordspråk som låter påskina att målet är att man skall klara sig själv för att duga. Läs mera »
65529_t.jpg

Kungligt kul när skolan sätter sprutt på eleverna/Nr 3 2018

En kulen dag i april besökte Sveriges prins Daniel Finland för att ta en närmare titt på Skolan i rörelse, ett projekt som slår tre flugor i en smäll: får barnen att röra på sig, bättrar på inlärningen och ökar jämlikheten i samhället.Läs mera »
65528_t.jpg

Föräldrarna är nöjda över mer rörelse i skolan/Nr 3 2018

Nina Myhrberg och Rufus Wahén har båda barn i klass 5 i Drumsö lågstadieskola där Skolan i rörelse är en del av vardagen. De är mer än nöjda.Läs mera »
65526_t.jpg

Nytt material om sexuella trakasserier/Nr 3 2018

Förbundet Hem och Skola ger ut ett nytt material som ska hjälpa föräldrar att tala med sina barn om sexuella trakasserier. Läs mera »
65525_t.jpg

Föräldrar behövs – men hur får man alla med?/Nr 3 2018

Hem och Skolas nya projekt ska utveckla metoder för att hitta föräldrar som inte syns och ge dem stöd.Läs mera »
65524_t.jpg

Barnens skärmtid oroar föräldrar/Nr 3 2018

Föräldrar oroar sig över att barnen tillbringar för mycket tid vid sina skärmar. Det här kommer fram i en gemensam undersökning som Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto har låtit göra.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.