62592.jpg

Börja prata om sexuella trakasserier tidigare Nr 1/2018

Det är bra att #metoo skapat uppmärksamhet kring viktiga frågor, säger studerande och lärare vid Ålands lyceum. Där har man i år lyft upp sexuella kränkningar mer än vanligt inom ramen för kursen i hälsokunskap. 

Linda-Marie Söderström, 18 år, Sigrid Pettersson, 16, Fredrik Ulvestaf, 18, och David Shafranov, 18, studerar vid Ålands lyceum i Mariehamn med sikte på studentexamen.

Brigitta Lundberg, Kenneth Smulter och Ann-Elin Hobberstad är lärare i idrott och hälsokunskap vid samma skola.

– #metoo har fått stor uppmärksamhet. Det är jättebra och det är också bra att vi tar upp det på lektionerna och pratar om det bland kompisarna. Men diskussioner om kränkningar och trakasserier och vars och ens rätt att vara som man är borde börja tidigt, redan i förskolan, säger Linda-Marie Söderström.

– Jag håller med och det är inte alls för tidigt. Man kan ge tydliga riktlinjer om vad som är okej och inte okej på en åldersanpassad nivå, säger Sigrid Pettersson.

I lyceet går det hyfsat till enligt de studerande. Inte många glåpord, inget tafsande i korridorerna. Det var värre i högstadiet.

– Det är svårt att komma ihåg, men det användes nog en hel del kränkande ord som hora, fitta och bög. Inte alltid så att de skreks ut till andra utan mer i snacket mellan kompisar. Men man tänkte inte på vad orden egentligen betydde, det vara bara något som man sa för att de äldre gjorde det, säger Fredrik Ulvestaf.

– Om man blir arg kanske man häver ur sig nedvärderande ord utan att mena något allvarligt med det. Men förstås, det är ändå inte okej, säger David Shafranov.

– Jag har aldrig varit utsatt och inte heller märkt av kränkningar mot andra under min skoltid. Men jag tror att jag skulle säga ifrån om jag blev vittne till något, säger Sigrid Pettersson.

Fredrik Ulvestaf och Linda-Marie Söderström har båda spelat fotboll och de har båda goda erfarenheter från den miljön.

– Kanske man fick en kom-igen-nu-dask i rumpan men det var inget konstigt med det, säger Fredrik.

Alla fyra tycker att de haft bra #metoo-diskussioner på lektionstid. Dessutom uppskattar de skolans jämställdhetsgrupp som bland annat gör enkäter om läget bland eleverna.

Mer fokus

Ett avsnitt om sexuell hälsa har länge funnits med i den obligatoriska kursen i hälsokunskap på årskurs 1, så i sig är det inget nytt, men i år blev det mer fokus på rättigheter och kränkningar än tidigare tack vare #metoo.

De studerande har enligt lärarna deltagit i #metoo-diskussionerna på samma individuella sätt som de gör i alla andra diskussioner – en del är superengagerade, andra verkar inte bry sig nämnvärt. Något extra brett engagemang har inte märkts.

– Vårt problem är tiden. Det är mycket vi ska hinna igenom under hälsokunskapskursen på fem veckor och även om #metoo är aktuellt och viktigt har vi inte hunnit fördjupa oss i det som vi kanske skulle ha velat, säger Birgitta Lundberg.

Ann-Elin Hobberstad, som arbetat många år på högstadiet, säger som de studerande – att det är än mer angeläget att ta upp frågorna på lägre stadier.

– Där har man också andra möjligheter att jobba mer med ämnet och att till exempel ägna sig åt värderingsövningar.

Nolltolerans råder

Hobberstad betonar att #metoo-frågorna inte är nya i skolvärlden.

– Det står i vår läroplan att vi har nolltolerans mot alla typer av kränkningar och alla lärare har ett ansvar att upplysa, reagera och säga ifrån.

– #metoo-frågor hör inte enbart hemma i hälsokunskapen utan kan även diskuteras i andra ämnen som psykologi, svenska, historia och biologi, säger Birgitta Lundberg.

Lärarna lyfter också upp skolans jämställdhetsgrupp som ser till att frågor om likabehandling och tolerans aldrig glöms bort. De nämner också projektet Fair Sex, som drevs av Ålands fredsinstitut för några år sedan och som riktade sig till högstadier och skolor på andra stadiet. 

Det var en bra väckarklocka.

Men, betonar lärarna, det är inte enbart skolans sak att uppmärksamma och arbeta med de här frågorna.

– Det viktiga nu är att komma vidare. Vad kan vi göra för att förändra läget? Då måste frågorna diskuteras i hela samhället, till exempel på arbetsplatserna. Det är bland annat angeläget att diskutera mansrollen. Många killar känner sig inte bekväma i det traditionella mansideal som målas upp, säger Ann-Elin Hobberstad.

Text och foto: Helena Forsgård

65529_t.jpg

Kungligt kul när skolan sätter sprutt på eleverna/Nr 3 2018

En kulen dag i april besökte Sveriges prins Daniel Finland för att ta en närmare titt på Skolan i rörelse, ett projekt som slår tre flugor i en smäll: får barnen att röra på sig, bättrar på inlärningen och ökar jämlikheten i samhället.Läs mera »
65528_t.jpg

Föräldrarna är nöjda över mer rörelse i skolan/Nr 3 2018

Nina Myhrberg och Rufus Wahén har båda barn i klass 5 i Drumsö lågstadieskola där Skolan i rörelse är en del av vardagen. De är mer än nöjda.Läs mera »
65527_t.jpg

”Tala med barnen om hudfärg”/Nr 3 2018

Säg ifrån varje gång någon säger någonting rasistiskt, fast det blir dålig stämning. Skoja inte om n-ordet när det bjuds chokladbollar eller chokladkyssar. År 2018 måste man veta bättre, säger Ninette och Niklas Bahne.Läs mera »
65526_t.jpg

Nytt material om sexuella trakasserier/Nr 3 2018

Förbundet Hem och Skola ger ut ett nytt material som ska hjälpa föräldrar att tala med sina barn om sexuella trakasserier. Läs mera »
65525_t.jpg

Föräldrar behövs – men hur får man alla med?/Nr 3 2018

Hem och Skolas nya projekt ska utveckla metoder för att hitta föräldrar som inte syns och ge dem stöd.Läs mera »
65524_t.jpg

Barnens skärmtid oroar föräldrar/Nr 3 2018

Föräldrar oroar sig över att barnen tillbringar för mycket tid vid sina skärmar. Det här kommer fram i en gemensam undersökning som Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto har låtit göra.Läs mera »
65523_t.jpg

Recept: Spenatvåfflor/Nr 3 2018

Våfflor kan man servera med nästan vilken fyllning som helst. Rör ihop din egen favorit!Läs mera »
65522_t.jpg

Varför är man klassförälder?/Nr 3 2018

Förbundet Hem och Skola efterlyste erfarenheter av klassföräldraskap genom att samla in klassföräldrars erfarenheter under våren.Läs mera »
65521_t.jpg

Fråga juristen: åldersgräns – definitiv eller riktgivande?/Nr 3 2018

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »
65520_t.jpg

”Dagvård och pedagogik ska stödja varandra”/Nr 3 2018

Helsingfors universitet har sedan början av augusti en ny professor i småbarnspedagogik, Mirjam Kalland. Visionen är en studielinje på magisternivå för småbarnspedagoger vid Helsingfors universitet.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.