62592.jpg

Börja prata om sexuella trakasserier tidigare Nr 1/2018

Det är bra att #metoo skapat uppmärksamhet kring viktiga frågor, säger studerande och lärare vid Ålands lyceum. Där har man i år lyft upp sexuella kränkningar mer än vanligt inom ramen för kursen i hälsokunskap. 

Linda-Marie Söderström, 18 år, Sigrid Pettersson, 16, Fredrik Ulvestaf, 18, och David Shafranov, 18, studerar vid Ålands lyceum i Mariehamn med sikte på studentexamen.

Brigitta Lundberg, Kenneth Smulter och Ann-Elin Hobberstad är lärare i idrott och hälsokunskap vid samma skola.

– #metoo har fått stor uppmärksamhet. Det är jättebra och det är också bra att vi tar upp det på lektionerna och pratar om det bland kompisarna. Men diskussioner om kränkningar och trakasserier och vars och ens rätt att vara som man är borde börja tidigt, redan i förskolan, säger Linda-Marie Söderström.

– Jag håller med och det är inte alls för tidigt. Man kan ge tydliga riktlinjer om vad som är okej och inte okej på en åldersanpassad nivå, säger Sigrid Pettersson.

I lyceet går det hyfsat till enligt de studerande. Inte många glåpord, inget tafsande i korridorerna. Det var värre i högstadiet.

– Det är svårt att komma ihåg, men det användes nog en hel del kränkande ord som hora, fitta och bög. Inte alltid så att de skreks ut till andra utan mer i snacket mellan kompisar. Men man tänkte inte på vad orden egentligen betydde, det vara bara något som man sa för att de äldre gjorde det, säger Fredrik Ulvestaf.

– Om man blir arg kanske man häver ur sig nedvärderande ord utan att mena något allvarligt med det. Men förstås, det är ändå inte okej, säger David Shafranov.

– Jag har aldrig varit utsatt och inte heller märkt av kränkningar mot andra under min skoltid. Men jag tror att jag skulle säga ifrån om jag blev vittne till något, säger Sigrid Pettersson.

Fredrik Ulvestaf och Linda-Marie Söderström har båda spelat fotboll och de har båda goda erfarenheter från den miljön.

– Kanske man fick en kom-igen-nu-dask i rumpan men det var inget konstigt med det, säger Fredrik.

Alla fyra tycker att de haft bra #metoo-diskussioner på lektionstid. Dessutom uppskattar de skolans jämställdhetsgrupp som bland annat gör enkäter om läget bland eleverna.

Mer fokus

Ett avsnitt om sexuell hälsa har länge funnits med i den obligatoriska kursen i hälsokunskap på årskurs 1, så i sig är det inget nytt, men i år blev det mer fokus på rättigheter och kränkningar än tidigare tack vare #metoo.

De studerande har enligt lärarna deltagit i #metoo-diskussionerna på samma individuella sätt som de gör i alla andra diskussioner – en del är superengagerade, andra verkar inte bry sig nämnvärt. Något extra brett engagemang har inte märkts.

– Vårt problem är tiden. Det är mycket vi ska hinna igenom under hälsokunskapskursen på fem veckor och även om #metoo är aktuellt och viktigt har vi inte hunnit fördjupa oss i det som vi kanske skulle ha velat, säger Birgitta Lundberg.

Ann-Elin Hobberstad, som arbetat många år på högstadiet, säger som de studerande – att det är än mer angeläget att ta upp frågorna på lägre stadier.

– Där har man också andra möjligheter att jobba mer med ämnet och att till exempel ägna sig åt värderingsövningar.

Nolltolerans råder

Hobberstad betonar att #metoo-frågorna inte är nya i skolvärlden.

– Det står i vår läroplan att vi har nolltolerans mot alla typer av kränkningar och alla lärare har ett ansvar att upplysa, reagera och säga ifrån.

– #metoo-frågor hör inte enbart hemma i hälsokunskapen utan kan även diskuteras i andra ämnen som psykologi, svenska, historia och biologi, säger Birgitta Lundberg.

Lärarna lyfter också upp skolans jämställdhetsgrupp som ser till att frågor om likabehandling och tolerans aldrig glöms bort. De nämner också projektet Fair Sex, som drevs av Ålands fredsinstitut för några år sedan och som riktade sig till högstadier och skolor på andra stadiet. 

Det var en bra väckarklocka.

Men, betonar lärarna, det är inte enbart skolans sak att uppmärksamma och arbeta med de här frågorna.

– Det viktiga nu är att komma vidare. Vad kan vi göra för att förändra läget? Då måste frågorna diskuteras i hela samhället, till exempel på arbetsplatserna. Det är bland annat angeläget att diskutera mansrollen. Många killar känner sig inte bekväma i det traditionella mansideal som målas upp, säger Ann-Elin Hobberstad.

Text och foto: Helena Forsgård

66375_t.jpg

Ledaren: Nu kläcker vi framtidens idéer/Nr 4 2018

Finland är föreningarnas förlovade land och Svenskfinland, ja, vi har sannerligen mer än vår beskärda del av föreningar. Läs mera »
66374_t.jpg

Kolumn: Ta kontroll över tiden/Nr 4 2018

Det här numret av tidningen handlar till stor del om skärmar och skärmtid. Orsaken är att det i undersökningen Föräldrabarometern visade sig att många föräldrar är oroliga över barnens och de ungas skärmanvändning. Läs mera »
66373_t.jpg

Hem- och Skolaförening tveksam till mobilfritt i skolan/Nr 4 2018

Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade.Läs mera »
66371_t.jpg

Varierande praxis för mobilanvändning i skolan/Nr 4 2018

En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer.Läs mera »
66370_t.jpg

”Använd telefonen till mer än spel”/Nr 4 2018

Frilansjournalisten och apptestaren Jenni Utriainen har ett klart svar på frågan om hur man får ut det mesta av smarttelefoner och digitala pekplattor när det gäller barn.Läs mera »
66369_t.jpg

”Hellre dialog än förbud”/Nr 4 2018

För datapedagogen Johan Palmén gäller det att tänka igenom grunderna om man vill använda de digitala skärmarna på bästa sätt. Läs mera »
66368_t.jpg

En vuxen människas skärmdagbok: ”Där rök 44 timmar av mitt liv”/Nr 4 2018

Marcus Rosenlund förde dagbok över sin skärmtid under en veckas tid i oktober. Resultatet fick honom att må illa.Läs mera »
66367_t.jpg

”Viktigt tänka på barnens integritet”/Nr 4 2018

Radioprofilerna Eva Frantz och Hannah Norrena är vana vid att vara väldigt öppna med sina liv i offentligheten, och i höst har de startat en relationspodd. Men hur resonerar de som föräldrar kring öppenhet, skärmtid och sociala medier?Läs mera »
66366_t.jpg

Kolumn: Föräldramöten och möten med föräldrar/Nr 4 2018

Jag minns stunden ännu som igår. Teckningarna på väggen, diagrammet över tappade tänder, de små stolarna, ljuset som kom in genom fönstret. Läs mera »
66365_t.jpg

Recept: Len rödbetssoppa/Nr 4 2018

Rödbetssoppan kan man servera till exempel med en klick smetana eller grynost.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.