61050.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.

– Om jag tänker tillbaka på hur det var när jag började som barnträdgårdslärare för 36 år sedan har förändringen varit enorm, både på gott och ont, säger Stina Saari som är enhetsansvarig på Folkhälsans daghem Gunghästen i Åbo.

Det goda med den nya planen, menar Saari, är att man ser barnen som individer och att de får växa i sin egen takt.

– Just det här att barnen har individuella planer med personliga mål, det tycker jag är väldigt bra, säger Saari.

Det negativa i utvecklingen är pappersarbetet.

– Det har blivit alldeles otroligt mycket mera pappersarbete under åren, och den nya planen för med sig ytterligare papper, blanketter och bilagor som ska fyllas i. Min åsikt är att det är tid som är bort från barnen.

Stina Saari framhåller att problemet ändå inte är planen i sig, utan resurserna.

– Barnträdgårdslärarna har planeringstid inprickad i arbetsschemat, men den tiden är till för att planera verksamheten, och det här är planering utöver det. Det är tyvärr ett evigt pusslande med arbetstiden, säger hon.

Barnets egen plan

Den nya planen för småbarnspedagogik trädde i kraft den första augusti. För förs-ta gången är planen en nationell norm, vilket innebär att den är bindande för alla som arbetar inom småbarnspedagogiken, både inom den privata och den offentliga sektorn. Tidigare planer var enbart rekommendationer.

– Det här är en jätteviktigt förändring. Det handlar om att alla barn erbjuds samma möjligheter till pedagogisk verksamhet, säger Stina Saari.

I och med den nya planen ska varje barn också ha en egen plan för småbarnspedagogik, med personliga mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande.

– Alla behöver inte vara på samma sätt eller göra samma sak. I stället sätter vi oss ner och funderar på varje barn: vilka styrkor har barnet och var behövs det stöd? Och här är vi måna om att också höra föräldrarna, säger Saari.

Hon förklarar att föräldrarnas önskemål tidigare tagits i beaktande i olika former av responsförfrågningar och utvecklingssamtal, men nu ska föräldrarna få delta mera konkret.

Den nya planen betonar uttryckligen både barns och föräldrars rätt att bli hörda och vara delaktiga i verksamheten. All kunskap finns inte längre inom fyra väggar. 

– Jag tror att det är av väldigt stor betydelse för barnens trygghetskänsla att de känner att de blir hörda och sedda. Det är också något som vi har funderat mycket på hos oss, hur vi rent praktiskt ska ta delaktigheten i beaktande på vårt daghem, säger Saari.

Hon framhåller att det sist och slutligen ofta handlar om ganska små saker – att ha en öppen inställning, att vara flexibel och att lyssna på vad barnen önskar och tänker. 

– Om barnen är ivriga på att göra något annat än det som är planerat kan vi tillsammans fundera på hur det går att förverkliga. Planerade dagsprogram är inget självändamål, säger Saari. 

Barnet en likvärdig part

Enligt Marina Lundkvist, som är forskare och universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, har fokus på delaktigheten väckt en del frågor ute på fältet. En del frågar sig om det är barnen som nu ska styra och ställa?

– Jag pratade nyligen med mina barnträdgårdslärarstudenter om precis det här, att de som blivande småbarnspedagoger fortfarande har ansvaret, men att barn har rätt att bli sedda och hörda.

Enligt Lundkvist visar forskning att barns vardag ofta är full av saker som de måste göra, och att vuxna ibland glömmer att ta barnens egna initiativ, tankar och funderingar i beaktande. Det ska inte vara så att barnen får göra som de vill, men de ska räknas som en likvärdig part som har rätt att delta i beslut i vilka de har förmåga att vara med och bestämma, och påverka utformningen av sin daghemsvardag.

– Det handlar om att synliggöra barnet, och det är ett framsteg som jag är otroligt glad för.

Lundkvist säger att den nya planen inte har lett till några större förändringar i utbildningsprogrammet för barnträdgårdslärare. Hon ser läroplanen snarare som ett ställningstagande för pedagogiken, vilket ju redan är ett tyngdpunktsområde inom barnträdgårdslärarutbildningen.

Text och foto: Pamela Friström.

 

Fakta

Den nya planen för småbarnspedagogiken trädde i kraft den 1 augusti i år.

Planen är för första gången ett bindande dokument som styr verksamheten i daghem, inom familjedagvården och övrig småbarnspedagogik. Politiker, tjänstemän och personer som arbetar med barn, såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, är alla skyldiga att följa planen. 

Planen omfattar tre nivåer: nationella grunder som slagits fast av 

Utbildningsstyrelsen, lokala planer som utformas av kommunen eller serviceproducenten och en personlig plan för varje barn.

All verksamhet ska vara pedagogiskt motiverad, så att barnets bästa och behov är i fokus.

Delaktighet betonas mer än förr. Barnets önskemål och åsikter ska klarläggas tillsammans med vårdnadshavarna.

Läs mer på oph.fi/utbildning_och_examina/smabarnspedagogik

Källa: Utbildningsstyrelsen.

61049_t.jpg

Ledare: Föräldrar – satsa på samarbete/Dagisspecial 2017

Min daghemsbana började 1975, då jag var fem år gammal. Jorvas barnträdgård öppnade sina dörrar för mig och grannflickan Johanna.Läs mera »
61048_t.jpg

Kolumn: Dagistanter med dålig lön//Dagisspecial 2017

Det här numret av tidningen Hem och Skola riktar sig till er som har barn i svenskspråkig dagvård. Läs mera »
61047_t.jpg

Mobbning berör alla i dagisgruppen/Dagisspecial 2017

För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.Läs mera »
61046_t.jpg

”När Mio föddes hade vi sörjt färdigt”/Dagisspecial 2017

Få är förberedda på chocken det innebär att barnet man väntar har Downs syndrom. ”Vi visste ingenting om vad som väntade oss” säger Maija Niemi. Men familjens utmaningar tog inte slut där.Läs mera »
61045_t.jpg

Nyckeln till en stressfri vardag – stanna upp/Dagisspecial 2017

Vardagen i en småbarnsfamilj kan kännas krävande. Föräldrarna kämpar mot tidsbrist och livet är en balansgång mellan familjens behov och arbetslivets krav. För en mer harmonisk vardag kan föräldrarna medvetet öva sig i att stanna upp.Läs mera »
61044_t.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.Läs mera »
61043_t.jpg

Enkät: Hur tänker föräldrar kring skärmtid?/Dagisspecial 2017

Skärmarna tar över allt mer, både på fritiden och i undervisningen. Hur resonerar föräldrar kring det här fenomenet? Så här svarade några föräldrar till förskolebarn i Smedsby i Korsholm.Läs mera »
61042_t.jpg

Etwinning vidgar barnens vyer/Dagisspecial 2017

Genom en digital plattform kan skolor och daghem hitta samarbetspartner i andra europeiska länder, eller i det egna hemlandet, och jobba tillsammans kring olika projekt. Speciellt väl fungerar plattformen för språkbad, säger Christel Manninen.Läs mera »
61041_t.jpg

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar/Dagisspecial 2017

Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.