61050.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.

– Om jag tänker tillbaka på hur det var när jag började som barnträdgårdslärare för 36 år sedan har förändringen varit enorm, både på gott och ont, säger Stina Saari som är enhetsansvarig på Folkhälsans daghem Gunghästen i Åbo.

Det goda med den nya planen, menar Saari, är att man ser barnen som individer och att de får växa i sin egen takt.

– Just det här att barnen har individuella planer med personliga mål, det tycker jag är väldigt bra, säger Saari.

Det negativa i utvecklingen är pappersarbetet.

– Det har blivit alldeles otroligt mycket mera pappersarbete under åren, och den nya planen för med sig ytterligare papper, blanketter och bilagor som ska fyllas i. Min åsikt är att det är tid som är bort från barnen.

Stina Saari framhåller att problemet ändå inte är planen i sig, utan resurserna.

– Barnträdgårdslärarna har planeringstid inprickad i arbetsschemat, men den tiden är till för att planera verksamheten, och det här är planering utöver det. Det är tyvärr ett evigt pusslande med arbetstiden, säger hon.

Barnets egen plan

Den nya planen för småbarnspedagogik trädde i kraft den första augusti. För förs-ta gången är planen en nationell norm, vilket innebär att den är bindande för alla som arbetar inom småbarnspedagogiken, både inom den privata och den offentliga sektorn. Tidigare planer var enbart rekommendationer.

– Det här är en jätteviktigt förändring. Det handlar om att alla barn erbjuds samma möjligheter till pedagogisk verksamhet, säger Stina Saari.

I och med den nya planen ska varje barn också ha en egen plan för småbarnspedagogik, med personliga mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande.

– Alla behöver inte vara på samma sätt eller göra samma sak. I stället sätter vi oss ner och funderar på varje barn: vilka styrkor har barnet och var behövs det stöd? Och här är vi måna om att också höra föräldrarna, säger Saari.

Hon förklarar att föräldrarnas önskemål tidigare tagits i beaktande i olika former av responsförfrågningar och utvecklingssamtal, men nu ska föräldrarna få delta mera konkret.

Den nya planen betonar uttryckligen både barns och föräldrars rätt att bli hörda och vara delaktiga i verksamheten. All kunskap finns inte längre inom fyra väggar. 

– Jag tror att det är av väldigt stor betydelse för barnens trygghetskänsla att de känner att de blir hörda och sedda. Det är också något som vi har funderat mycket på hos oss, hur vi rent praktiskt ska ta delaktigheten i beaktande på vårt daghem, säger Saari.

Hon framhåller att det sist och slutligen ofta handlar om ganska små saker – att ha en öppen inställning, att vara flexibel och att lyssna på vad barnen önskar och tänker. 

– Om barnen är ivriga på att göra något annat än det som är planerat kan vi tillsammans fundera på hur det går att förverkliga. Planerade dagsprogram är inget självändamål, säger Saari. 

Barnet en likvärdig part

Enligt Marina Lundkvist, som är forskare och universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, har fokus på delaktigheten väckt en del frågor ute på fältet. En del frågar sig om det är barnen som nu ska styra och ställa?

– Jag pratade nyligen med mina barnträdgårdslärarstudenter om precis det här, att de som blivande småbarnspedagoger fortfarande har ansvaret, men att barn har rätt att bli sedda och hörda.

Enligt Lundkvist visar forskning att barns vardag ofta är full av saker som de måste göra, och att vuxna ibland glömmer att ta barnens egna initiativ, tankar och funderingar i beaktande. Det ska inte vara så att barnen får göra som de vill, men de ska räknas som en likvärdig part som har rätt att delta i beslut i vilka de har förmåga att vara med och bestämma, och påverka utformningen av sin daghemsvardag.

– Det handlar om att synliggöra barnet, och det är ett framsteg som jag är otroligt glad för.

Lundkvist säger att den nya planen inte har lett till några större förändringar i utbildningsprogrammet för barnträdgårdslärare. Hon ser läroplanen snarare som ett ställningstagande för pedagogiken, vilket ju redan är ett tyngdpunktsområde inom barnträdgårdslärarutbildningen.

Text och foto: Pamela Friström.

 

Fakta

Den nya planen för småbarnspedagogiken trädde i kraft den 1 augusti i år.

Planen är för första gången ett bindande dokument som styr verksamheten i daghem, inom familjedagvården och övrig småbarnspedagogik. Politiker, tjänstemän och personer som arbetar med barn, såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, är alla skyldiga att följa planen. 

Planen omfattar tre nivåer: nationella grunder som slagits fast av 

Utbildningsstyrelsen, lokala planer som utformas av kommunen eller serviceproducenten och en personlig plan för varje barn.

All verksamhet ska vara pedagogiskt motiverad, så att barnets bästa och behov är i fokus.

Delaktighet betonas mer än förr. Barnets önskemål och åsikter ska klarläggas tillsammans med vårdnadshavarna.

Läs mer på oph.fi/utbildning_och_examina/smabarnspedagogik

Källa: Utbildningsstyrelsen.

66375_t.jpg

Ledaren: Nu kläcker vi framtidens idéer/Nr 4 2018

Finland är föreningarnas förlovade land och Svenskfinland, ja, vi har sannerligen mer än vår beskärda del av föreningar. Läs mera »
66374_t.jpg

Kolumn: Ta kontroll över tiden/Nr 4 2018

Det här numret av tidningen handlar till stor del om skärmar och skärmtid. Orsaken är att det i undersökningen Föräldrabarometern visade sig att många föräldrar är oroliga över barnens och de ungas skärmanvändning. Läs mera »
66373_t.jpg

Hem- och Skolaförening tveksam till mobilfritt i skolan/Nr 4 2018

Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade.Läs mera »
66371_t.jpg

Varierande praxis för mobilanvändning i skolan/Nr 4 2018

En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer.Läs mera »
66370_t.jpg

”Använd telefonen till mer än spel”/Nr 4 2018

Frilansjournalisten och apptestaren Jenni Utriainen har ett klart svar på frågan om hur man får ut det mesta av smarttelefoner och digitala pekplattor när det gäller barn.Läs mera »
66369_t.jpg

”Hellre dialog än förbud”/Nr 4 2018

För datapedagogen Johan Palmén gäller det att tänka igenom grunderna om man vill använda de digitala skärmarna på bästa sätt. Läs mera »
66368_t.jpg

En vuxen människas skärmdagbok: ”Där rök 44 timmar av mitt liv”/Nr 4 2018

Marcus Rosenlund förde dagbok över sin skärmtid under en veckas tid i oktober. Resultatet fick honom att må illa.Läs mera »
66367_t.jpg

”Viktigt tänka på barnens integritet”/Nr 4 2018

Radioprofilerna Eva Frantz och Hannah Norrena är vana vid att vara väldigt öppna med sina liv i offentligheten, och i höst har de startat en relationspodd. Men hur resonerar de som föräldrar kring öppenhet, skärmtid och sociala medier?Läs mera »
66366_t.jpg

Kolumn: Föräldramöten och möten med föräldrar/Nr 4 2018

Jag minns stunden ännu som igår. Teckningarna på väggen, diagrammet över tappade tänder, de små stolarna, ljuset som kom in genom fönstret. Läs mera »
66365_t.jpg

Recept: Len rödbetssoppa/Nr 4 2018

Rödbetssoppan kan man servera till exempel med en klick smetana eller grynost.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.