61050.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.

– Om jag tänker tillbaka på hur det var när jag började som barnträdgårdslärare för 36 år sedan har förändringen varit enorm, både på gott och ont, säger Stina Saari som är enhetsansvarig på Folkhälsans daghem Gunghästen i Åbo.

Det goda med den nya planen, menar Saari, är att man ser barnen som individer och att de får växa i sin egen takt.

– Just det här att barnen har individuella planer med personliga mål, det tycker jag är väldigt bra, säger Saari.

Det negativa i utvecklingen är pappersarbetet.

– Det har blivit alldeles otroligt mycket mera pappersarbete under åren, och den nya planen för med sig ytterligare papper, blanketter och bilagor som ska fyllas i. Min åsikt är att det är tid som är bort från barnen.

Stina Saari framhåller att problemet ändå inte är planen i sig, utan resurserna.

– Barnträdgårdslärarna har planeringstid inprickad i arbetsschemat, men den tiden är till för att planera verksamheten, och det här är planering utöver det. Det är tyvärr ett evigt pusslande med arbetstiden, säger hon.

Barnets egen plan

Den nya planen för småbarnspedagogik trädde i kraft den första augusti. För förs-ta gången är planen en nationell norm, vilket innebär att den är bindande för alla som arbetar inom småbarnspedagogiken, både inom den privata och den offentliga sektorn. Tidigare planer var enbart rekommendationer.

– Det här är en jätteviktigt förändring. Det handlar om att alla barn erbjuds samma möjligheter till pedagogisk verksamhet, säger Stina Saari.

I och med den nya planen ska varje barn också ha en egen plan för småbarnspedagogik, med personliga mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande.

– Alla behöver inte vara på samma sätt eller göra samma sak. I stället sätter vi oss ner och funderar på varje barn: vilka styrkor har barnet och var behövs det stöd? Och här är vi måna om att också höra föräldrarna, säger Saari.

Hon förklarar att föräldrarnas önskemål tidigare tagits i beaktande i olika former av responsförfrågningar och utvecklingssamtal, men nu ska föräldrarna få delta mera konkret.

Den nya planen betonar uttryckligen både barns och föräldrars rätt att bli hörda och vara delaktiga i verksamheten. All kunskap finns inte längre inom fyra väggar. 

– Jag tror att det är av väldigt stor betydelse för barnens trygghetskänsla att de känner att de blir hörda och sedda. Det är också något som vi har funderat mycket på hos oss, hur vi rent praktiskt ska ta delaktigheten i beaktande på vårt daghem, säger Saari.

Hon framhåller att det sist och slutligen ofta handlar om ganska små saker – att ha en öppen inställning, att vara flexibel och att lyssna på vad barnen önskar och tänker. 

– Om barnen är ivriga på att göra något annat än det som är planerat kan vi tillsammans fundera på hur det går att förverkliga. Planerade dagsprogram är inget självändamål, säger Saari. 

Barnet en likvärdig part

Enligt Marina Lundkvist, som är forskare och universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, har fokus på delaktigheten väckt en del frågor ute på fältet. En del frågar sig om det är barnen som nu ska styra och ställa?

– Jag pratade nyligen med mina barnträdgårdslärarstudenter om precis det här, att de som blivande småbarnspedagoger fortfarande har ansvaret, men att barn har rätt att bli sedda och hörda.

Enligt Lundkvist visar forskning att barns vardag ofta är full av saker som de måste göra, och att vuxna ibland glömmer att ta barnens egna initiativ, tankar och funderingar i beaktande. Det ska inte vara så att barnen får göra som de vill, men de ska räknas som en likvärdig part som har rätt att delta i beslut i vilka de har förmåga att vara med och bestämma, och påverka utformningen av sin daghemsvardag.

– Det handlar om att synliggöra barnet, och det är ett framsteg som jag är otroligt glad för.

Lundkvist säger att den nya planen inte har lett till några större förändringar i utbildningsprogrammet för barnträdgårdslärare. Hon ser läroplanen snarare som ett ställningstagande för pedagogiken, vilket ju redan är ett tyngdpunktsområde inom barnträdgårdslärarutbildningen.

Text och foto: Pamela Friström.

 

Fakta

Den nya planen för småbarnspedagogiken trädde i kraft den 1 augusti i år.

Planen är för första gången ett bindande dokument som styr verksamheten i daghem, inom familjedagvården och övrig småbarnspedagogik. Politiker, tjänstemän och personer som arbetar med barn, såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, är alla skyldiga att följa planen. 

Planen omfattar tre nivåer: nationella grunder som slagits fast av 

Utbildningsstyrelsen, lokala planer som utformas av kommunen eller serviceproducenten och en personlig plan för varje barn.

All verksamhet ska vara pedagogiskt motiverad, så att barnets bästa och behov är i fokus.

Delaktighet betonas mer än förr. Barnets önskemål och åsikter ska klarläggas tillsammans med vårdnadshavarna.

Läs mer på oph.fi/utbildning_och_examina/smabarnspedagogik

Källa: Utbildningsstyrelsen.

63769_t.jpg

Ledare: Hobbykortet gav lättare vardagspussel/Nr 2 2018

Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det. Läs mera »
63768_t.jpg

Kolumn: Wilma för vuxna/Nr 2 2018

En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut…?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare. Läs mera »
63767_t.jpg

”Att prata om pengar är en del av uppfostran”/Nr 2 2018

Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt. Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.  Läs mera »
63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.