61049.jpg

Ledare: Föräldrar – satsa på samarbete/Dagisspecial 2017

Min daghemsbana började 1975, då jag var fem år gammal. Jorvas barnträdgård öppnade sina dörrar för mig och grannflickan Johanna.

Från klockan 9 till 13 togs vi om hand av tant Ingeborg, som var föreståndare, och av Ragnhild som skötte om maten – och mig. Av någon anledning trivdes jag nämligen ofta bäst i köket. Jag har också en vag minnesbild av att det inte alltid var ett helt frivilligt val – om man inte betedde sig önskvärt kunde det hända att man fick sitta för sig själv i köket hos Ragnhild en stund. Ett straff som inte kändes så farligt, trots allt. 

Det var min första upplevelse av ett barnkollektiv. Daghem fanns det inte många av och de tidiga åren av min barndom hade jag tillbringat hemma med min syster och en barnflicka: Raija, Anneli eller Lisbet som i olika skeden bodde hos oss, tog hand om oss och samtidigt lärde oss finska.

 

Mina egna barns verklighet har varit annorlunda. Vi fick våra två första barn medan vi studerade, och då kändes dagis som ett avlägset alternativ. Vi ville å ena sidan fortsätta arbeta och studera, men å andra sidan kunna vara nära barnen i deras vardag. Tillsammans med några andra föräldrar grundade vi ett dagis som förenade föräldrarnas arbetsrum med dagisverksamheten. Vi föräldrar turades om att ta hand om barnen och kunde på det sättet förena närvaro med arbete och studier. Efter några år ändrades vår livssituation och boningsort och barnen flyttade över till ett vanligt dagis. 

Efter det har vi varit tacksamma kunder hos den kommunala dagvården. Vi har fått bekanta oss med fantastisk dagvårdspersonal – Anne, Berit, Gitty, Nelly, Tesu, Sessan och många andra, människor vars insats vi är otroligt tacksamma för. Människor som har ansvar för många, men som ändå alltid har tid att se det unika i varje barn. Och i varje familj. Det unika i vår familj verkade vara att barnen inte alltid kom perfekt påklädda till dagis – det fanns utrymme för förbättringar. 

Men det handlar ju inte bara om att hjälpa föräldrarna i deras vardag. I den nya läroplanen har dagis – eller småbarnspedagogik som det egentligen heter – en betydande roll. Det handlar om att främja barnens helhetsmässiga uppväxt, utveckling och lärande, men också om att förebygga marginalisering och främja ett aktivt deltagande i samhället. 

 

Skillnaden mellan skola och dagis är inte stor. Barnen är äldre, men övergången från dagis via förskola till skolan är inte det gigantiska hopp det var när jag lämnade Jorvas Barnträdgård för fyrtio år sedan. Både i skola och på dagis handlar det om målmedveten, målinriktad undervisning enligt en ambitiös plan. I båda har samspelet mellan föräldrar och personalen en viktig roll, och i båda har Hem och Skola en viktigt uppgift.

Det är också det jag vill att så många dagisföräldrar som möjligt skulle fundera på – vikten av att stärka samarbetet mellan hem och dagis. Vi på Hem och Skola hjälper gärna till och hoppas att så många som möjligt skulle grunda en egen Hem och Skola-förening.

Jorvas barnträdgård hade inte en Hem och Skola-förening för fyrtio år sedan – men nog en aktiv föräldraförening, som då och då ordnade olika evenemang. Ett minne jag bär med mig av dessa är mitt livs första lotterivinst – en liten blå fågel i glas. Det är med denna fågel i minnet jag än i dag köper en lott i hopp om att jag kanske en gång skulle vinna igen. Kanske på ert dagis Hem och Skola-fest?

Anders Adlercreutz

ordförande för Hem och Skola

61050_t.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.Läs mera »
61048_t.jpg

Kolumn: Dagistanter med dålig lön//Dagisspecial 2017

Det här numret av tidningen Hem och Skola riktar sig till er som har barn i svenskspråkig dagvård. Läs mera »
61047_t.jpg

Mobbning berör alla i dagisgruppen/Dagisspecial 2017

För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.Läs mera »
61046_t.jpg

”När Mio föddes hade vi sörjt färdigt”/Dagisspecial 2017

Få är förberedda på chocken det innebär att barnet man väntar har Downs syndrom. ”Vi visste ingenting om vad som väntade oss” säger Maija Niemi. Men familjens utmaningar tog inte slut där.Läs mera »
61045_t.jpg

Nyckeln till en stressfri vardag – stanna upp/Dagisspecial 2017

Vardagen i en småbarnsfamilj kan kännas krävande. Föräldrarna kämpar mot tidsbrist och livet är en balansgång mellan familjens behov och arbetslivets krav. För en mer harmonisk vardag kan föräldrarna medvetet öva sig i att stanna upp.Läs mera »
61044_t.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.Läs mera »
61043_t.jpg

Enkät: Hur tänker föräldrar kring skärmtid?/Dagisspecial 2017

Skärmarna tar över allt mer, både på fritiden och i undervisningen. Hur resonerar föräldrar kring det här fenomenet? Så här svarade några föräldrar till förskolebarn i Smedsby i Korsholm.Läs mera »
61042_t.jpg

Etwinning vidgar barnens vyer/Dagisspecial 2017

Genom en digital plattform kan skolor och daghem hitta samarbetspartner i andra europeiska länder, eller i det egna hemlandet, och jobba tillsammans kring olika projekt. Speciellt väl fungerar plattformen för språkbad, säger Christel Manninen.Läs mera »
61041_t.jpg

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar/Dagisspecial 2017

Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.