61047.jpg

Mobbning berör alla i dagisgruppen/Dagisspecial 2017

För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.

Maria Stoor-Grenner och kollegerna Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser och Annika Heikkilä vid Folkhälsan är Förbundet Hem och Skolas föreläsare kring temat Trygga relationer på dagis.

Folkhälsan har under många år jobbat med att förebygga mobbning på daghem. Startskottet var en omfattande kartläggning bland daghemsbarn, föräldrar och pedagoger som Folkhälsan gjorde 2009 tillsammans med Mannerheims barnskyddsförbund. Det visade sig att mobbning är ganska vanligt förekommande bland småbarn. Barnen hade redan vid 3 års ålder en god uppfattning om gruppens sociala relationer och kunde beskriva mobbningssitua-tioner. 

– Vi märkte att det fanns ett stort behov av mobbningsförebyggande arbete på daghem, säger Maria Stoor-Grenner som genomförde undersökningen tillsammans med Laura Repo, som senare disputerade till pedagogie doktor i ämnet och i dag utbildar småbarnspedagoger.

Träning i kompiskunskaper

Barn i dagisåldern övar sig ännu på att skapa och upprätthålla kompisrelationer och behöver vuxnas hjälp särskilt när det uppstår problem i samspelet. Både Maria Stor-Grenner och Laura Repo är väldigt tydliga med att vuxna inte ska vänta med att ingripa tills det blir mobbning då en konflikt mellan barn börjar.

Alla barnen har en roll i en mobbnings-situation på dagis, inte enbart den som mobbar och den som mobbas. Mobbningen berör därför hela gruppen.

– Den kanske mest alarmerande rollen är mobbar-offerrollen, alltså att samma barn både mobbar och blir mobbat, säger Maria Stoor-Grenner.

Laura Repo tycker att de vuxnas attityd kunde bli bättre.

– Vi har en uteslutande kultur, som både är självisk och på sikt leder till ensamhet och depressioner. Om någon betett sig dumt, är det inte ovanligt att säga åt barnet att ”du behöver inte vara med den personen”, vilket är helt fel.

Mobbning härstammar ofta från en känsla av utanförskap.

– Är man osäker på sin plats i gruppen stärker man sin ställning genom att mobba eller bete sig störande i brist på andra, bättre sätt. Situationen förbättras inte av att den som bråkar utesluts. Barn kan lära sig att umgås med andra utan att såra enbart genom att få träna på det, säger Laura Repo och tillägger:

– Ingen får lämnas utanför, men om ditt barn är rädd för ett annat barn måste man tillsammans hitta ett sätt att umgås så att alla mår bra och känner sig trygga.

Forskningen är oense om när empatiutvecklingen sker, men även för riktigt små barn är det viktigt att medvetandegöra att handlingar kan skada och såra.

– Stämpla inte barnet till exempel genom att kalla det mobbare. Prata i stället om den konkreta handlingen. Om barnet till exempel kallat ett annat barn vid ett öknamn kan man säga: ”Jag tycker inte om att du kallade Pelle xx, han blev ledsen”, säger Maria Stoor-Grenner.

Vad är mobbning?

Mobbning har många former – verbala, psykiska eller fysiska. Karaktäristiskt för mobbning är en obalans i maktförhållanden, att det negativa beteendet upprepas och att den negativa handlingen är medveten, säger Maria Stoor-Grenner.

– Den subjektiva upplevelsen är alltid viktig, eftersom vi reagerar och upplever saker olika. En del barn skakar lätt av sig en negativ upplevelse, andra upplever situationen djupare.

Den vanligaste mobbningsformen på dagis är uteslutning, att inte få vara med i leken.

– Mobbning kan också vara att lekens regler manipuleras så att det drabbar den mobbade eller att det alltid är samma utdelade roller i leken så att någon inte är på samma nivå som de andra.

Maria ger rådet att öva på samspelsfärdigheterna och på att sätta gränser, men att också att ge plats för andra.

– Man kan förklara för barnet att hen inte måste vara familjens hund i leken varje gång.

Impulskontroll och empati är också två viktiga färdigheter att träna på.

Att ingripa som förälder

Mobbning handlar om mönster.

– Det är viktigt att bryta mönstret, att skapa ett sådant klimat i barngruppen att alla vet vad de ska göra om någon mobbas. Att det inte är okej att gå med i mobbningen, att man ska berätta om mobbningen för en vuxen, säger Maria Stoor-Grenner.

Om ditt barn berättar om mobbning, låt barnet berätta utan att döma eller avbryta och ta det som sägs på allvar. Även om man blir upprörd ska man undvika att gå i gång framför barnet. Säg att det var fint och modigt att hen berättade om mobbningen.

– Gå inte bakom ryggen på barnet och utred inte heller mobbningen offentligt. Berätta för barnet vad du tänker göra, till exempel att du ska prata om det här med dagispedagogen eller med ett inblandat barns förälder. Kom också ihåg att följa upp hur det går.

Om det är ditt barn som blir mobbat, signalera tydligt att det inte är barnets fel och att du kommer att hjälpa barnet så mobbningen upphör. Om det är ditt barn som mobbar, bli inte arg och skäll ut barnet utan skilj på barnet och handlingen.

– Syftet är ju att återknyta relationen mellan barnen, inte att straffa. Hårda bestraffningsmetoder leder ingen vart. Ofta förstår småbarn inte att deras handlingar sårat djupt. Prata tillsammans igenom situationen och fundera på hur barnet ska gottgöra sina handlingar, erbjud dig att hjälpa barnet, säger Maria Stoor-Grenner.

Mobbning är ett känsligt ämne. De flesta har varit med om att någon mobbas och det kan vara svårt att prata om mobbningssituationer på dagis med de andra barnens föräldrar. 

– Man ska föra mobbning på tal sensitivt, inte i anklagande ton. Situationer kan tolkas olika, det är svårt att nå en objektiv sanning och det är därför ofta bättre att tala om den konkreta handlingen, säger Laura Repo.

Text och foto: Anna Kujala

 

Tips

Så här kan föräldrar förebygga mobbning på dagis:

Signalera att alla barn i gruppen är viktiga, lär dig barnens namn.

Lär känna de andra föräldrarna.

Delta i samarbetet med daghemmet, till exempel föräldramöten.

Följ med och stöd ditt barns lekar på fritiden.

Bjud hem olika barn i gruppen.

Tänk på hur du själv pratar om andra människor i barnets närvaro, du är den viktigaste rollmodellen.

Prata med ditt barn om kamratrelationer, vad som har hänt på dagiset under dagen och vem barnet lekt /inte lekt med.

Hjälp barnet att lösa konflikter innan det blir mobbning.

Läs böcker och se på filmer som handlar om vänskap och utanförskap.

Tipsen baserar sig på Folkhälsans föreläsningsmaterial.

63769_t.jpg

Ledare: Hobbykortet gav lättare vardagspussel/Nr 2 2018

Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det. Läs mera »
63768_t.jpg

Kolumn: Wilma för vuxna/Nr 2 2018

En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut…?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare. Läs mera »
63767_t.jpg

”Att prata om pengar är en del av uppfostran”/Nr 2 2018

Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt. Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.  Läs mera »
63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.