61044.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.

– Den här gruppen ska läsa in läsläxan på Seesaw och den andra löser uppgifterna i matematik. Ni ska också rita och förklara hur ni har räknat additionsuppgifterna, säger Fred Holmsten åt eleverna i klass 2 A i Vasa övningsskola.  

Det är måndag morgon och undervisningen är i full gång. Eleverna sätter sig snällt vid pulpeterna men tar inte fram papper, häften eller pennor – utan pekplattor. Sedan några år tillbaka får alla nya elever i Vasa övningsskola egna pekplattor och tekniken används mycket flitigt.

– Sedan 2016 följer vi en digital lärstig som grundar sig på att vi ser informationsteknik som en naturlig del av undervisning, studier och lärande. Det går inte längre att förbise att teknik används i allt yngre åldrar och det innebär att vi måste hänga med i utvecklingen och utrusta dem rätt, förklarar Holmsten.  

Kortare steg

Den digitala lärstigen vid Vasa övningsskola börjar i förskolan där barnen har en uppsättning med pekplattor. Redan då får barnen lära sig att använda tekniken. 

– Då blir steget från förskolan till ettan kortare. Vi har olika definierade färdighetsnivåer för varje årskurs. 

Enligt Holmsten rimmar också satsningen på informationsteknik väl med den nya läroplanen som betonar ett flertal kompetenser, som till exempel vardagskompetens, digital och kulturell kompetens. 

– Informationsteknik har knytpunkter med flera av kompetenserna. Vi använder tekniken som ett verktyg som höjer nivån på undervisningen. Dessutom har vi märkt att användningen av pekplattor motiverar. 

Många fördelar

Fred Holmsten ger ett exempel. I stället för att ha utvärdering i religion med papper och penna används ett program som heter Kahoot. 

– Eleverna kopplar upp sig med sina pekplattor till Kahoot och det programmet gör utvärderingen till något som påminner om frågesport på webben. Eleverna tycker det roligt och de lär sig på ett annat sätt, säger han. 

Flera andra fördelar med informationsteknik blir tydliga under den pågående lektionen. När eleverna läser in läsläxan på pekplattan sparas filen i en mapp. På kvällen när läxorna görs kan de öppna mappen tillsammans med föräldrarna. 

– De sparar alla sina arbeten till mappen som delas med föräldrarna och mig. Till den mappen kan vi också uppdatera bilder och videor. Föräldrarna får därmed god insyn i vad eleverna gör i skolan – ibland till och med i realtid, säger Holmsten. 

Tekniken har också förändrat hans roll som lärare. 

– Jag behöver inte gå omkring och lyssna hur de läser under lektionen utan det kan jag göra senare. Det ger mig mer tid att se individen och jag är mera närvarande som handledare, konstaterar han. 

Inte alltid motiverat

Holmsten kan tillämpa tekniken som pekplattorna erbjuder i stort sett i alla ämnen. Men trots det används pekplattor endast när det verkligen är motiverat. 

– Vi använder pekplattor dagligen men det är absolut inte alltid motiverat att använda teknik. Endast när det ger ett mervärde, det vill säga höjer nivån på undervisningen, gör vi det. Tidigare när vi började använda ny teknik använde vi många olika applikationer när det kanske inte var motiverat. Vi lärare får också stöd av en IT-ansvarig gällande den digitala undervisningen, säger han.

Eleverna Elijah Stenback och Anna Koski tycker om att använda pekplattorna. Den här lektionen läser de in läsläxan och gör matematikuppgifterna. 

– Allt är roligare med pekplattor. Det finns många program som är spel, vilket gör att vi lär oss bättre. Det är också lätt att använda pekplattorna. Vi använder hellre dem än papper och penna, säger de. 

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

 

Fakta

Vasa övningsskola har tagit i bruk en digital lärstig som pågår mellan 2016 och 2018 och som betonar att informationsteknologi är en naturlig del av vardagen. Alla nya elever får en egen pekplatta som bekostas av skolan.

I förskolan får barnen bekanta sig med digitala verktyg och när de inleder skolgången finns olika basfärdigheter som förväntas läras ut utgående från årskurs.

Skolan eftersträvar att basera IT-­pedagogiken i första hand på forskning eller beprövad erfarenhet.

66375_t.jpg

Ledaren: Nu kläcker vi framtidens idéer/Nr 4 2018

Finland är föreningarnas förlovade land och Svenskfinland, ja, vi har sannerligen mer än vår beskärda del av föreningar. Läs mera »
66374_t.jpg

Kolumn: Ta kontroll över tiden/Nr 4 2018

Det här numret av tidningen handlar till stor del om skärmar och skärmtid. Orsaken är att det i undersökningen Föräldrabarometern visade sig att många föräldrar är oroliga över barnens och de ungas skärmanvändning. Läs mera »
66373_t.jpg

Hem- och Skolaförening tveksam till mobilfritt i skolan/Nr 4 2018

Skolvardagen efter årets höstlov började med en stor förändring i grundskolorna i Mariehamn – inga mobiltelefoner tillåts under skoldagen. Åsikterna om beslutet är delade.Läs mera »
66371_t.jpg

Varierande praxis för mobilanvändning i skolan/Nr 4 2018

En del skolor har nolltolerans för mobilanvändning på rasterna, medan andra skolor tillåter viss skärmtid. Frågar man föräldrarna är många för ett totalförbud, men telefonerna är inte bara av ondo, säger rektorer.Läs mera »
66370_t.jpg

”Använd telefonen till mer än spel”/Nr 4 2018

Frilansjournalisten och apptestaren Jenni Utriainen har ett klart svar på frågan om hur man får ut det mesta av smarttelefoner och digitala pekplattor när det gäller barn.Läs mera »
66369_t.jpg

”Hellre dialog än förbud”/Nr 4 2018

För datapedagogen Johan Palmén gäller det att tänka igenom grunderna om man vill använda de digitala skärmarna på bästa sätt. Läs mera »
66368_t.jpg

En vuxen människas skärmdagbok: ”Där rök 44 timmar av mitt liv”/Nr 4 2018

Marcus Rosenlund förde dagbok över sin skärmtid under en veckas tid i oktober. Resultatet fick honom att må illa.Läs mera »
66367_t.jpg

”Viktigt tänka på barnens integritet”/Nr 4 2018

Radioprofilerna Eva Frantz och Hannah Norrena är vana vid att vara väldigt öppna med sina liv i offentligheten, och i höst har de startat en relationspodd. Men hur resonerar de som föräldrar kring öppenhet, skärmtid och sociala medier?Läs mera »
66366_t.jpg

Kolumn: Föräldramöten och möten med föräldrar/Nr 4 2018

Jag minns stunden ännu som igår. Teckningarna på väggen, diagrammet över tappade tänder, de små stolarna, ljuset som kom in genom fönstret. Läs mera »
66365_t.jpg

Recept: Len rödbetssoppa/Nr 4 2018

Rödbetssoppan kan man servera till exempel med en klick smetana eller grynost.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.