61044.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.

– Den här gruppen ska läsa in läsläxan på Seesaw och den andra löser uppgifterna i matematik. Ni ska också rita och förklara hur ni har räknat additionsuppgifterna, säger Fred Holmsten åt eleverna i klass 2 A i Vasa övningsskola.  

Det är måndag morgon och undervisningen är i full gång. Eleverna sätter sig snällt vid pulpeterna men tar inte fram papper, häften eller pennor – utan pekplattor. Sedan några år tillbaka får alla nya elever i Vasa övningsskola egna pekplattor och tekniken används mycket flitigt.

– Sedan 2016 följer vi en digital lärstig som grundar sig på att vi ser informationsteknik som en naturlig del av undervisning, studier och lärande. Det går inte längre att förbise att teknik används i allt yngre åldrar och det innebär att vi måste hänga med i utvecklingen och utrusta dem rätt, förklarar Holmsten.  

Kortare steg

Den digitala lärstigen vid Vasa övningsskola börjar i förskolan där barnen har en uppsättning med pekplattor. Redan då får barnen lära sig att använda tekniken. 

– Då blir steget från förskolan till ettan kortare. Vi har olika definierade färdighetsnivåer för varje årskurs. 

Enligt Holmsten rimmar också satsningen på informationsteknik väl med den nya läroplanen som betonar ett flertal kompetenser, som till exempel vardagskompetens, digital och kulturell kompetens. 

– Informationsteknik har knytpunkter med flera av kompetenserna. Vi använder tekniken som ett verktyg som höjer nivån på undervisningen. Dessutom har vi märkt att användningen av pekplattor motiverar. 

Många fördelar

Fred Holmsten ger ett exempel. I stället för att ha utvärdering i religion med papper och penna används ett program som heter Kahoot. 

– Eleverna kopplar upp sig med sina pekplattor till Kahoot och det programmet gör utvärderingen till något som påminner om frågesport på webben. Eleverna tycker det roligt och de lär sig på ett annat sätt, säger han. 

Flera andra fördelar med informationsteknik blir tydliga under den pågående lektionen. När eleverna läser in läsläxan på pekplattan sparas filen i en mapp. På kvällen när läxorna görs kan de öppna mappen tillsammans med föräldrarna. 

– De sparar alla sina arbeten till mappen som delas med föräldrarna och mig. Till den mappen kan vi också uppdatera bilder och videor. Föräldrarna får därmed god insyn i vad eleverna gör i skolan – ibland till och med i realtid, säger Holmsten. 

Tekniken har också förändrat hans roll som lärare. 

– Jag behöver inte gå omkring och lyssna hur de läser under lektionen utan det kan jag göra senare. Det ger mig mer tid att se individen och jag är mera närvarande som handledare, konstaterar han. 

Inte alltid motiverat

Holmsten kan tillämpa tekniken som pekplattorna erbjuder i stort sett i alla ämnen. Men trots det används pekplattor endast när det verkligen är motiverat. 

– Vi använder pekplattor dagligen men det är absolut inte alltid motiverat att använda teknik. Endast när det ger ett mervärde, det vill säga höjer nivån på undervisningen, gör vi det. Tidigare när vi började använda ny teknik använde vi många olika applikationer när det kanske inte var motiverat. Vi lärare får också stöd av en IT-ansvarig gällande den digitala undervisningen, säger han.

Eleverna Elijah Stenback och Anna Koski tycker om att använda pekplattorna. Den här lektionen läser de in läsläxan och gör matematikuppgifterna. 

– Allt är roligare med pekplattor. Det finns många program som är spel, vilket gör att vi lär oss bättre. Det är också lätt att använda pekplattorna. Vi använder hellre dem än papper och penna, säger de. 

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

 

Fakta

Vasa övningsskola har tagit i bruk en digital lärstig som pågår mellan 2016 och 2018 och som betonar att informationsteknologi är en naturlig del av vardagen. Alla nya elever får en egen pekplatta som bekostas av skolan.

I förskolan får barnen bekanta sig med digitala verktyg och när de inleder skolgången finns olika basfärdigheter som förväntas läras ut utgående från årskurs.

Skolan eftersträvar att basera IT-­pedagogiken i första hand på forskning eller beprövad erfarenhet.

63769_t.jpg

Ledare: Hobbykortet gav lättare vardagspussel/Nr 2 2018

Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det. Läs mera »
63768_t.jpg

Kolumn: Wilma för vuxna/Nr 2 2018

En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut…?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare. Läs mera »
63767_t.jpg

”Att prata om pengar är en del av uppfostran”/Nr 2 2018

Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt. Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.  Läs mera »
63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.