61042.jpg

Etwinning vidgar barnens vyer/Dagisspecial 2017

Genom en digital plattform kan skolor och daghem hitta
samarbetspartner i andra europeiska länder, eller i det egna
hemlandet, och jobba tillsammans kring olika projekt. Speciellt väl
fungerar plattformen för språkbad, säger Christel Manninen.

Enligt Riikka Aminoff, producent på Utbildningsstyrelsen, är Christel Manninen på daghemmet Roihuvuori-Strömsinlahtis språkbadsavdelning i Helsingfors en av dem som har mest erfarenhet av etwinning inom dagvården i Finland. Det var Manninens tidigare chef som 2011 föreslog att hon skulle prova på etwinning. Nu, sex projekt senare, har Manninen haft en liten paus från etwinningen, men ska snart starta ett nytt projekt.

– Jag gick en kurs i etwinning och då sökte man partner från andra länder för att starta ett gemensamt projekt och jobba över nätet. Jag hittade en pedagog på ett daghem i Lidköping i Sverige, och vi har jobbat tillsammans i flera olika projekt så som Jag och min hembygd, Jag och min närmiljö och Sång och musik.

Etwinning är en digital plattform som pedagoger i skolor och på daghem kan använda sig av för att tillsammans med pedagoger i andra länder utforska varandras länder, språk, syn på barn, pedagogik, intresseområden, förskolemiljöer, digitala verktyg, arbetsförhållanden och liknande. Det gör man genom att starta ett projekt och bestämma vad man vill göra.

– Det handlar om att dela med sig av det man gör i vardagen via text, video och foton. Vi kom till exempel överens om att vi bandar in julsånger. När vi hade Halloween i ett projekt gjorde vi en Halloween-video som vi spelade in här på daghemmet, sedan delade vi den via plattformen till daghemmet i Sverige så att de fick se den, säger Christel Manninen.

Språket viktigt

För språkbadets del är språket ett viktigt element i etwinningen.

– Vi hade som mål att få in mer språk i språkbadet. Barnen i Sverige fick i sin tur se hur finska ser ut. Vi skrev till exempel att höst är detsamma som syksy, löv är detsamma som lehti och liknande. Barnen i språkbad börjar använda svenskan genom projekten. De förstår att om vi ska skriva ett brev till Sverige förstår barnen i Sverige inte vad vi skriver om vi skriver på finska.

Barnens roll är att de är med och gör helt vardagliga saker som sedan dokumenteras och delas med den andra parten i projektet. Eftersom alla barn i förskoleåldern ännu inte kan skriva har det i Manninens förskolegrupper mest handlat om att barnen får säga vad de vuxna ska skriva och berätta för barnen i Sverige.

– De kan beskriva något de har gjort: i dag har vi varit i salen och haft gymnastik. Barnen kanske ser foton på barnen i Sverige som gungar ute på gården, och då tänker de kanske ”aah, de har också gungor på gården i Sverige” eller ”de har sängar där också”. De andras vardag öppnar sig för barnen på ett helt annat sätt.

Igelkottarna reser

Att hålla kontakt med ett annat daghem eller skola kan väcka reslusten. Så har det gått också för barnen som deltagit i Christel Manninens projekt.

– De ville flytta till Sverige eller ta båten och åka på utfärd med mig. Då fick jag förklara att jag tyvärr inte kan ta dem med till Sverige, men istället skickade vi några mjukisdjur, några igelkottar. Många av barnen åkte också med sina föräldrar till Sverige på fritiden.

Igelkottarna har funnits med i varje projekt.

– De reser i en låda och har med sig någonting. Vi kan se i realtid att de har kommit fram, att nu gungar igelkotten på gården i Sverige. Barnen ser att igelkotten inte är i något skåp, utan att den är på resa och får vara med i verksamheten, sådant märker barnen.

Intresse för mediefostran

För Christel Manninen var nätet och plattformen, det tekniska, den största tröskeln att komma över då hon började med etwinning.

– Om du bara hör om det kanske du tycker att det är jättesvårt, men det värsta som kan hända är att du trycker på fel knapp med påföljden att ditt foto kanske inte laddas upp, men nästa gång hittar du rätt. Jag har lärt mig massor om mediefostran och har blivit intresserad av att lära mig mer.

Manninen tror att tröskeln att börja e-twinna i dag är lägre än det var då hon började.

– Många är med i Facebook och Linked-in och liknande. Den nya läroplanen säger också att man ska använda världen som sitt klassrum, och det här är ju just det, att använda lite större forum.

Teknisk hjälp finns

I varje deltagarland finns en stödtjänst som svarar på frågor om etwinning. I Finland finns två personer som hjälper med det tekniska och koordinerar programmet. En av dem är Riikka Aminoff på Utbildnings-styrelsen.

– De som registrerar sig har möjlighet att inne i plattformen skicka frågor och så kan man förstås ringa oss. Vi och våra tio ambassadörer, som är lärare och som själva har gjort projekt, går ut och berättar om verksamheten och drar workshoppar och seminarier. 

På svenskt håll är etwinning populärt inom skolor, men inom dagvården finns det ännu inte så många aktiva. 

– Vi hoppas att daghemmen också blir intresserade eftersom etwinning ger fina ramar för att jobba med mångsidig kompetens. Man väljer själv vem man samarbetar med och kring vad. I daghemmen skapas projekten ofta kring vardagen. Exempel på projektteman är Vad vi ser ut genom fönstret, Återvinning och pyssel, Julhälsningar eller Vad vi ser under våra fötter. Det lönar sig att registrera sig på etwinning.net, titta runt och hitta en partner. Man kan börja i liten skala, till exempel  med att skicka foton på julkort till varandra via plattformen. Det finns många som väntar på att få samarbeta med finländska småbarnspedagoger och deras barngrupper.

Ny inspiration

Christel Manninen kommer att inleda ett nytt projekt under våren. I november ska hon åka på ett seminarium till Levi för att få inspiration.

– Dit kommer andra etwinninglärare från olika länder. Då söker vi nya partner som vi kan starta projekt med. Det är bra att få upp gnistan igen och märka vad det ger en som lärare, och att få träffa andra entusiastiska lärare.

Det bästa med etwinning är att det vidgar barnens vyer, säger Christel Manninen.

– Barn som inte har möjlighet att resa kan ändå få en bild av världen via det här, och de förstår varför de ska lära sig språk, att det finns andra som man kan kommunicera med.

Text och foto: Malin Wikström

61050_t.jpg

”Ny plan ser barnen som individer”/Dagisspecial 2017

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.Läs mera »
61049_t.jpg

Ledare: Föräldrar – satsa på samarbete/Dagisspecial 2017

Min daghemsbana började 1975, då jag var fem år gammal. Jorvas barnträdgård öppnade sina dörrar för mig och grannflickan Johanna.Läs mera »
61048_t.jpg

Kolumn: Dagistanter med dålig lön//Dagisspecial 2017

Det här numret av tidningen Hem och Skola riktar sig till er som har barn i svenskspråkig dagvård. Läs mera »
61047_t.jpg

Mobbning berör alla i dagisgruppen/Dagisspecial 2017

För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.Läs mera »
61046_t.jpg

”När Mio föddes hade vi sörjt färdigt”/Dagisspecial 2017

Få är förberedda på chocken det innebär att barnet man väntar har Downs syndrom. ”Vi visste ingenting om vad som väntade oss” säger Maija Niemi. Men familjens utmaningar tog inte slut där.Läs mera »
61045_t.jpg

Nyckeln till en stressfri vardag – stanna upp/Dagisspecial 2017

Vardagen i en småbarnsfamilj kan kännas krävande. Föräldrarna kämpar mot tidsbrist och livet är en balansgång mellan familjens behov och arbetslivets krav. För en mer harmonisk vardag kan föräldrarna medvetet öva sig i att stanna upp.Läs mera »
61044_t.jpg

Här är pekplattor en del av vardagen/Dagisspecial 2017

Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.Läs mera »
61043_t.jpg

Enkät: Hur tänker föräldrar kring skärmtid?/Dagisspecial 2017

Skärmarna tar över allt mer, både på fritiden och i undervisningen. Hur resonerar föräldrar kring det här fenomenet? Så här svarade några föräldrar till förskolebarn i Smedsby i Korsholm.Läs mera »
61041_t.jpg

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar/Dagisspecial 2017

Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.