61041.jpg

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar/Dagisspecial 2017

Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.

Tidigare i år publicerade Undervisnings- och kulturministeriet en utredning om de privata tjänsterna inom dagvården, Privata tjänster inom småbarnspedagogik – riksomfattande utredning 2015. Där konstaterar man att de privata tjänsterna kommer att öka i framtiden och att kommunerna tycker att de är ett kostnadseffektivt sätt att producera tjänster på, som dessutom ökar familjernas valfrihet. 

I kommunerna upplevs det ändå svårt att övervaka de privata tjänsterna, och kommunerna önskar tydligare lagstiftning och enhetligare praxis för att förbättra styrningen och övervakningen. I utredningen sägs bland annat att man framför allt bör fästa uppmärksamhet vid att personalen är behörig och att man kan garantera ändamålsenligt stöd för barnen.

Kritiserar vinsttänk

I ett anförande under de nationella Barnträdgårdslärardagarna som hölls i Uleåborg i september varnar barnombudsmannen Tuomas Kurttila för den marknad som håller på att växa fram inom småbarnspedagogiken. Delar av talet finns också publicerat som ett blogginlägg med rubriken Business pois päiväkodeista. Kurttila konstaterar att det inte går att göra vinst på skolorna i Finland, men att det är möjligt att göra det inom småbarnspedagogiken. Han kritiserar möjligheten för företag att göra miljonvinster inom småbarnspedagogiken och säger att företag som vill göra maximal vinst minimerar kostnaderna, något som leder till att kunderna segmenteras. Kurttila tar som exempel ett vårdavtal från ett privat daghem där det framgår att daghemmet har rätt att avsluta vårdavtalet omedelbart om familjen bryter mot det, om barnet behöver specialvård eller om barnet har mat-allergier som kräver speciella åtgärder.

På Regionförvaltningsverket är det överinspektör Malin Eriksson som har hand om frågor som berör svenskspråkig småbarnspedagogik. Hon uppmanar föräldrar att vara uppmärksamma då de skriver på avtal med privata vårdproducenter.

– Som förälder ska du vara observant på vad du köper om du gör ett avtal med ett privat daghem, om du inte är jättebra på att läsa det finstilta kan det komma överraskningar. Föräldrarna har kanske en uppfattning om att de skyldigheter som är inskrivna i lagen om småbarnspedagogik gäller all daghemsverksamhet, men de gäller ju kommunerna. De privata aktörerna har inte samma skyldigheter. Det är klart att verksamheten ska vara lagenlig och så vidare, men det står ingenting om skyldigheter om specialpedagogik, rätt att behålla platsen om barnet är frånvarande och så vidare.

Det finns olika exempel på saker som det gäller att vara uppmärksam på i avtalet.

– De privata daghemmen kan till exempel ha ettåriga avtal, det betyder att du betalar dagvårdsavgiften i ett år, också om du flyttar. Om barnet plötsligt blir glutenintolerant kanske det inte står i avtalet att barnet ska få specialdiet, eller om föräldern är försenad då barnet ska avhämtas kanske hen får betala extra per påbörjad timme för att personalen blir på övertid.

Hittills har det här inte varit ett stort problem i Svenskfinland, eftersom de privata daghemmen är ganska få.

– Det är ju skillnad på om det är ett vinstbringande företag eller en ideell förening som driver daghemmet. Men överlag tycker jag att vi har en så bra kommunal småbarnspedagogik i det här landet att man inte kan köpa mer för pengarna.

Text: Malin Wikström 
Foto: AnnArt

63769_t.jpg

Ledare: Hobbykortet gav lättare vardagspussel/Nr 2 2018

Nimenhuuto, Jalkkis, Wilma och Helmi. Whatsappgrupper och Facebookväggar. Det finns en uppsjö av appar och nätsidor som försöker hålla reda på vardagen, hemmet och skolan – för oss föräldrar. Och vi behöver all hjälp vi kan få, åtminstone behöver jag det. Läs mera »
63768_t.jpg

Kolumn: Wilma för vuxna/Nr 2 2018

En kort statusuppdatering av en bekant fick mig att stanna upp. ”Någon annan som funderat på hur Wilma-uppdateringarna för en själv skulle ha sett ut…?” skrev hon. Jag kommenterade med att ställa en fråga om hur Wilma-uppdateringarna för oss vuxna skulle se ut: ”Blev inte klar med rapporten i tid”, ”Kom för sent till jobbet”, ”Kollade Facebook under mötet”, ”Gick inte ut på kaffepausen” och så vidare och så vidare. Läs mera »
63767_t.jpg

”Att prata om pengar är en del av uppfostran”/Nr 2 2018

Att prata om pengar med barn kan vara en utmaning, men det är varken fult eller svårt. Det säger Maria Österåker som gärna pratar om pengar och ekonomi hemma.  Läs mera »
63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.