60121.jpg

”Unga har svårt att använda telefonen till att ringa”/Nr 3 2017

I samband med skolstarten brukar många barn få sina första telefoner, men hur många föräldrar sätter sig då ner och berättar hur man genomför ett telefonsamtal? I Korsholms högstadium har studiehandledaren Camilla Lillås redan i många år övat telefonanvändning med sina elever.

När man tänker på barn, tonåringar och telefoner tänker man vanligtvis på att begränsa skärmtiden. Vuxna våndas över nätmobbningen som enkelt sker via telefonerna och uppmanar barnen att vara försiktiga med vad de fotograferar och lägger upp via sina kanaler.  Telefonens grundläggande funktion, att ringa med, har kommit i skymundan. 

Marica Lassus, kommunikationschef vid Wärtsilä, har reagerat på att sättet att se på ett telefonsamtal har ändrat hos den yngre generationen. 

– Många yngre personer drar sig för att ringa okända personer. Trots att jag ber unga anställda att specifikt ringa upp någon för att säkerställa detaljer visar det sig ofta att de istället skickat e-post. Resultatet blir ofta att svaret dröjer.  Många av oss får i dag så mycket e-post att frågan lätt drunk-nar i inkomna meddelanden. E-posten ger många gånger även ett ofullständigt svar eller leder till missförstånd. Ett telefonsamtal, där följdfrågor kan ställas på ett enkelt sätt, skulle i de flesta fall vara så mycket bättre, påpekar Lassus.  

Sluta curla

Camilla Lillås, studiehandledare vid Korsholms högstadium, har även märkt av en ovilja att använda telefonen till att ringa bland de unga. Inför åttornas praoperiod fick hon av en förälder frågan om skolan kunde gå igenom hur eleverna ringer ett telefonsamtal. Föräldern hade nämligen märkt att det för tonåringen inte var självklart att man började med att presentera sig. Tonåringen trodde att mottagaren automatiskt såg vem som ringde och att denna procedur därför var överflödig. Att ringa ett telefonsamtal är något som Camilla i många års tid har övat med sina elever. För många är det väldigt ovant och nervöst. 

– Jag märker en klar skillnad på de elever som av sina föräldrar ”tvingats” sköta egna ärenden via telefon. Vi gör verkligen våra barn en tjänst genom att ibland sluta curla och be dem ringa själva, vare sig det är till tandläkaren eller till moppekursen.  

Ringer kompisar

En snabbkoll med Michelle Norrman, Johannes Örn och Lucas Hjorth i årskurs 7 vid Korsholms högstadium visar att de visserligen ringer många telefonsamtal per dag, men bara till sina kompisar. Trots att de tänker efter kommer de inte på en enda gång de har använt telefonen till att ringa någon de inte känner.  

För många unga är det en naturlig sak att ”hänga med” genom att vara på telefonen, men när ”hängandet” möter en annan generation på arbetsplatsen blir det ibland fel. Camilla Lillås påpekar att tonåringarna ofta inte förstår vilken bild de ger av sig själva när de under arbetstid använder sina telefoner. 

– En prao-elev som erhåller arbetsutlåtandet ”verkar inte vara intresserad av branschen”, trots att det är hens drömjobb blir förstås både ledsen och förvånad. 

Text och foto: Maria Österåker

63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »
63759_t.jpg

Kolumn: Himmel och helvete med specialbarnet/Nr 2 2018

Jag satt och läste en artikel om hjärnforskning på min ipad. Artikeln var illustrerad med en bild av en hjärna. Min son Victor tittade över min axel på vad jag läste, var tyst en stund och sade sedan lite sorgset: ”Pappa, jag har en dålig hjärna.Läs mera »
63758_t.jpg

Fråga juristen: Utlandsresa och rätt till stödundervisning/Nr 2 2018

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.