60120.jpg

Hon föreläser om livet i gränslandet/Nr 3 2017

Folk måste fatta att mobbningen inte tar slut när skolan är slut, säger Celinda Byskata, som har gjort det till sin mission i livet att slå hål på myter om psykisk ohälsa med sin egen story som redskap.

Celinda Byskata var fjorton år då de mörka tankarna började komma och hon undrade om det vore bättre om hon var död. Då hade hon redan gått igenom flera år av mobbning, mobbning som till slut blev så illa att hon tvingades byta skola. Sedan dess har hon fått sex olika psykiska diagnoser, inklusive svår depression och borderline. 

– När jag har föreläst om det här har många varit förvånade: ”Jaså, du har liksom mått dåligt tjugo år efteråt?” Jag lever ju med de där ärren resten av livet! Jag går i graven med mobbningen! 

Förutom att hon föreläser skriver hon också om allt detta på sin välbesökta blogg Borderland. Bland annat om de fördomar som hon ofta stöter på – som att man inte borde få skratta om man inte mår bra psykiskt.

– Folk förstår inte att man ibland, det är inte ofta när man är sjuk, men ibland orkar man ta sig ut bland folk och kanske träffa någon vän på kaffe. Och så kan man också skratta.

Skämdes i början

Byskata, som poserar vant och bekvämt när jag tar fram kameran, säger att det är samma sak med smink och kläder. Man borde tydligen inte se bra ut om man är sjuk. 

– Det har stått i alla mina epikriser också, säger hon torrt. ”Propert klädd”.

Att blogga, föreläsa och tala öppet om sin psykiska ohälsa är någonting som numera faller sig naturligt för Celinda Byskata, men så har det inte alltid varit.

– I början skämdes jag fruktansvärt för att vara sjuk. När jag träffade bekanta i matbutiken måste jag ljuga och till sist trasslade jag in mig i de där lögnerna. Min man sade ”inte behöver du skämmas, säg som det är bara”. Och när jag märkte hur jag blev bemött fick jag känslan av att jag måste gå ut med det här. 

Vilken roll har familjen spelat i den här resan ut ur mörkret? 

– Den har betytt massor! Min man har haft en sådan förståelse och orkat med mig, det har varit helt fantastiskt. Utan honom vet jag inte var jag skulle vara i dag. Och den där klichén, att det är barnen som har gjort att jag har orkat, den stämmer också, de har nog gett mig orsaker att fortsätta kämpa och orka.

Tack till subjektiv dagvård

Celinda Byskata vill rikta ett speciellt tack till samhället för den subjektiva dagvården som hjälpte henne att orka som förälder trots sjukdomen.

– Trots att jag har varit sjukledig har barnen fått vara på dagis. Då har jag orkat vara en bra människa och en bra mamma de där timmarna då de är hemma.

Hur har hon förklarat det för barnen att hon är sjuk?

– Senast i dag frågade min nioåring vad mina mediciner är för någonting och jag förklarade att kroppen är en invecklad mekanism och att också i hjärnan finns det ämnen som kan bli i obalans och då kan man bli sjuk. 

– Inte har jag dramatiserat min sjukdom för de kan ju bli rädda om de inte riktigt kan greppa det. Men man märker på barnen att de förstår på ett helt annat sätt om man kan ta det på deras nivå. 

Oroar hon då sig för att det hon har är genetiskt, att barnen kanske insjuknar någon gång i framtiden? 

– Med tanke på hur vanligt psykisk ohälsa är nuförtiden så skulle jag vara orolig också om det inte skulle vara genetiskt. Men jag tror att mina barn, om de råkar ut för någonting liknande, har en helt annan förståelse och kunskap, och förstår att söka hjälp i tid. 

Tala öppet i skolan

Byskata önskar att man talade mer öppet om psykiska sjukdomar i skolan, för att minska på stigmat som förknippas med dem.

– När jag har ställt den frågan, att varför talas det inte om det här, har jag fått till svar att ”om man börjar berätta om de här sakerna, så har sedan alla plötsligt en diagnos.” Lite som att säga att vi inte får tala om homosexualitet, för då är alla mitt i allt homosexuella!

Vilken är då de vanligaste fördomarna som folk har beträffande psykisk ohälsa?

– Råden som jag fick var i stil med att ”alla har vi det svårt ibland” och ”det är nu så här när man är småbarnsförälder, det hör till, jag var också trött när mina barn var små. Och att ”du kan ju inte ändra på det som har varit, så du ska sluta älta. Tänk framåt. Tänk positivt.” Många har också jämfört mig och min man som lider av en somatisk sjukdom, att ”vad gnäller du för, han är ju sjuk på riktigt!” 

Ljusare framtid

Efter ett par år på rehabiliteringsstöd ska Byskata nu börja studera på heltid, på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Ett deltidsjobb på en mediebyrå ingår också i planerna. 

Framtiden ser alltså ljus ut, men det där gränslandet mellan ljus och mörker, det som namnet på hennes blogg syftar på, det kommer alltid att finnas inom synhåll, tror Byskata.

– Om man tänker sig att jag har flutit i något slags flod där mitt emellan, och inte nått vare sig den ena eller den andra sidan, så tror jag inte att jag någonsin kommer att vara så pass mycket på den ljusa sidan att jag inte ser den där gränsfloden. Jag kommer alltid att vara så nära att jag ser det där vattnet, men jag tror att jag har sådana redskap redan att jag inte behöver trilla ned i det mera.

Text och foto: Marcus Rosenlund

63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »
63759_t.jpg

Kolumn: Himmel och helvete med specialbarnet/Nr 2 2018

Jag satt och läste en artikel om hjärnforskning på min ipad. Artikeln var illustrerad med en bild av en hjärna. Min son Victor tittade över min axel på vad jag läste, var tyst en stund och sade sedan lite sorgset: ”Pappa, jag har en dålig hjärna.Läs mera »
63758_t.jpg

Fråga juristen: Utlandsresa och rätt till stödundervisning/Nr 2 2018

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.