60117.jpg

Här råder disciplin, hänsyn och respekt/Nr 3 2017

Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. 

Jag får besöka olika klasser mellan ettan och sexan i en privat skola i Kyoto, lågstadieskolan Ritsumeikan, som funnits i 12 år. 

En vanlig skoldag i Japan börjar klockan 8 med en morgonsamling där barnen hälsar på sin lärare. Efter det går barnen igenom hemläxorna från dagen innan för att strax därefter börja den första av de sex eller sju lektioner de har under dagen. 

– Jag gillar matematik mest, men också japanskatimmen, säger en glad sexårig flicka som precis börjat i ettan. 

Den glada flickan berättar att hon stiger upp klockan sex varje morgon, äter morgonmål och går till tåget för att hinna till skolan till klockan åtta. Skoldagen slutar klockan tre på eftermiddagen, efter det tar hon tåget tillbaka hem tillsammans med några kompisar. 

Programmering av robotar

Barnen i Japan börjar i ettan det år då de fyller sex år före utgången av april. 

Det är ett långt skolår med sex skoldagar i veckan om de går i en privatskola så som Ritsumeikan, och fem dagar i veckan om barnen går i en kommunal skola. I de flesta kommunala skolor är barnen i skolan sex timmar per dag medan skoldagen kan vara åtta timmar lång i privata skolor.

Sommarlovet är cirka sex veckor långt och barnen har också en vecka ledigt under vintern och en till under våren. Oftast får barnen läxor också över loven. 

Alla årskurser har eget klassrum där man håller all undervisning förutom specialundervisningen, så som bland annat laboratorieexperiment eller programmering av robotar. Det sistnämnda finns med som nytt ämne i läroplanen sedan ett par år tillbaka. 

I de flesta fall finns det en lärare som undervisar i alla ämnen och klasserna har cirka 40 elever eller fler per klass.

– Det är många föräldrar som föredrar privata skolor för sina barn, då får barnen så många fler möjligheter, säger Karin Shuehiro, lärare i Ritsumeikan.

Serverar och städar

Utöver den vanliga undervisningen skall barnen ta del i en rad praktiska sysslor under skoldagen: förbereda och hjälpa till med att servera mat och att städa klassrummet och korridorerna. I privata skolor som Ritsumeikan får barnen mat i skolan, i de flesta kommunala skolor tar barnen med mat hemifrån. 

Barnen serverar sina klasskompisar mat och äter vid pulpeterna medan de diskuterar och umgås.   

Efter maten, som en ritual som ser ut att vara lika självklar som rolig, tar barnen fram moppar och trasor och börjar städa borden, golvet och alla ytor. Barnen städer golvet för brinnkära livet, de varvar moppandet med skratt. 

I Japan vill man lära barnen att ta ansvar för sin skolmiljö. 

Den japanska undervisningen strävar efter att ge barnen en gemensam värdegrund och gemensamma etiska normer. Kulturen är hövlig och både vuxna och barn är påfallande artiga. 

Under matematiktimmen löser barnen problem på tavlan och förklarar sitt resonemang. Läraren berättar att man bättre kommer ihåg det man lär sig om man förklarar saken för andra. 

Rasterna i Ritsumeikan är tio minuter långa och barnen kan då springa omkring i skolan eller ute på den enorma idrottsplanen med gräsmatta och lekplats. 

Barnen skrattar och leker högljutt, det ser så vilt och roligt ut att man får lust att rusa fram och leka tillsammans med dem. 

När det ringer in blir det tyst igen. Det är svårt att förstå hur en sådan harmoni och koncentration är möjlig med tanke på att det inte finns sidoväggar i korridoren. Klassrummen skiljs endast åt av en vägg där svarta tavlan hänger. 

När skoldagen är slut åker barnen hem, men hemma får de fortsätta studierna. De har nämligen med sig hemläxor för minst en halv timme per dag. 

Jag väntar på tåget som för mig tillbaka till centrum av Kyoto, där jag igen möter dessa glada barn i olika uniformer. 

Text och foto: Paola Dadda

60122_t.jpg

Ha positiva förväntningar när barnet börjar skolan/Nr 3 2017

Att bli förälder till ett skolbarn innebär stora förändringar. Som nybliven skolförälder är det viktigaste att ha positiva förväntningar på skolan och att visa förtroende för den.Läs mera »
60121_t.jpg

”Unga har svårt att använda telefonen till att ringa”/Nr 3 2017

I samband med skolstarten brukar många barn få sina första telefoner, men hur många föräldrar sätter sig då ner och berättar hur man genomför ett telefonsamtal? I Korsholms högstadium har studiehandledaren Camilla Lillås redan i många år övat telefonanvändning med sina elever.Läs mera »
60120_t.jpg

Hon föreläser om livet i gränslandet/Nr 3 2017

Folk måste fatta att mobbningen inte tar slut när skolan är slut, säger Celinda Byskata, som har gjort det till sin mission i livet att slå hål på myter om psykisk ohälsa med sin egen story som redskap.Läs mera »
60119_t.jpg

Fråga juristen: Är det möjligt att välja en annan skola?/Nr 3 2017

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »
60118_t.jpg

Recept: Mellanmålskex med tranbär/Nr 3 2017

De här hälsosamma och goda kexen är perfekta att ha med sig till skolan som mellanmål.Läs mera »
60116_t.jpg

Kolumn: Föräldrar – sluta upp med kalasmobbningen/Nr 3 2017

En statusuppdatering på Facebook i början av sommaren. En vän undrar hur hon ska förklara för sitt barn att han inte kan gå på klasskompisens kalas, eftersom han inte är bjuden. Vad finns det för svar på frågan ”Mamma, varför är inte jag bjuden”? Läs mera »
60115_t.jpg

Barns ensamhet ska tas på allvar /Nr 3 2017

”Ingen ser mig.” ”Jag har ingen att prata med.” Det här är kommentarer forskaren Niina Junttila oroväckande ofta hör.  Hon menar att barns ensamhet är allvarligare än många förstår.Läs mera »
60114_t.jpg

Lästips/Nr 3/2017

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas nya läsinspiratör. Hon är förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.Läs mera »
60113_t.jpg

Klassföräldrar behövs också då barnen blir äldre/Nr 3 2017

Intresset för att engagera sig som klassförälder är större i de lägre klasserna, det vittnar både föräldrar och lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt om. Men klassföräldrar behövs också i de högre klasserna. I Winellska skolan ordnade man en pizzakväll i slutet av förra läsåret.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.