60117.jpg

Här råder disciplin, hänsyn och respekt/Nr 3 2017

Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. 

Jag får besöka olika klasser mellan ettan och sexan i en privat skola i Kyoto, lågstadieskolan Ritsumeikan, som funnits i 12 år. 

En vanlig skoldag i Japan börjar klockan 8 med en morgonsamling där barnen hälsar på sin lärare. Efter det går barnen igenom hemläxorna från dagen innan för att strax därefter börja den första av de sex eller sju lektioner de har under dagen. 

– Jag gillar matematik mest, men också japanskatimmen, säger en glad sexårig flicka som precis börjat i ettan. 

Den glada flickan berättar att hon stiger upp klockan sex varje morgon, äter morgonmål och går till tåget för att hinna till skolan till klockan åtta. Skoldagen slutar klockan tre på eftermiddagen, efter det tar hon tåget tillbaka hem tillsammans med några kompisar. 

Programmering av robotar

Barnen i Japan börjar i ettan det år då de fyller sex år före utgången av april. 

Det är ett långt skolår med sex skoldagar i veckan om de går i en privatskola så som Ritsumeikan, och fem dagar i veckan om barnen går i en kommunal skola. I de flesta kommunala skolor är barnen i skolan sex timmar per dag medan skoldagen kan vara åtta timmar lång i privata skolor.

Sommarlovet är cirka sex veckor långt och barnen har också en vecka ledigt under vintern och en till under våren. Oftast får barnen läxor också över loven. 

Alla årskurser har eget klassrum där man håller all undervisning förutom specialundervisningen, så som bland annat laboratorieexperiment eller programmering av robotar. Det sistnämnda finns med som nytt ämne i läroplanen sedan ett par år tillbaka. 

I de flesta fall finns det en lärare som undervisar i alla ämnen och klasserna har cirka 40 elever eller fler per klass.

– Det är många föräldrar som föredrar privata skolor för sina barn, då får barnen så många fler möjligheter, säger Karin Shuehiro, lärare i Ritsumeikan.

Serverar och städar

Utöver den vanliga undervisningen skall barnen ta del i en rad praktiska sysslor under skoldagen: förbereda och hjälpa till med att servera mat och att städa klassrummet och korridorerna. I privata skolor som Ritsumeikan får barnen mat i skolan, i de flesta kommunala skolor tar barnen med mat hemifrån. 

Barnen serverar sina klasskompisar mat och äter vid pulpeterna medan de diskuterar och umgås.   

Efter maten, som en ritual som ser ut att vara lika självklar som rolig, tar barnen fram moppar och trasor och börjar städa borden, golvet och alla ytor. Barnen städer golvet för brinnkära livet, de varvar moppandet med skratt. 

I Japan vill man lära barnen att ta ansvar för sin skolmiljö. 

Den japanska undervisningen strävar efter att ge barnen en gemensam värdegrund och gemensamma etiska normer. Kulturen är hövlig och både vuxna och barn är påfallande artiga. 

Under matematiktimmen löser barnen problem på tavlan och förklarar sitt resonemang. Läraren berättar att man bättre kommer ihåg det man lär sig om man förklarar saken för andra. 

Rasterna i Ritsumeikan är tio minuter långa och barnen kan då springa omkring i skolan eller ute på den enorma idrottsplanen med gräsmatta och lekplats. 

Barnen skrattar och leker högljutt, det ser så vilt och roligt ut att man får lust att rusa fram och leka tillsammans med dem. 

När det ringer in blir det tyst igen. Det är svårt att förstå hur en sådan harmoni och koncentration är möjlig med tanke på att det inte finns sidoväggar i korridoren. Klassrummen skiljs endast åt av en vägg där svarta tavlan hänger. 

När skoldagen är slut åker barnen hem, men hemma får de fortsätta studierna. De har nämligen med sig hemläxor för minst en halv timme per dag. 

Jag väntar på tåget som för mig tillbaka till centrum av Kyoto, där jag igen möter dessa glada barn i olika uniformer. 

Text och foto: Paola Dadda

63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »
63759_t.jpg

Kolumn: Himmel och helvete med specialbarnet/Nr 2 2018

Jag satt och läste en artikel om hjärnforskning på min ipad. Artikeln var illustrerad med en bild av en hjärna. Min son Victor tittade över min axel på vad jag läste, var tyst en stund och sade sedan lite sorgset: ”Pappa, jag har en dålig hjärna.Läs mera »
63758_t.jpg

Fråga juristen: Utlandsresa och rätt till stödundervisning/Nr 2 2018

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.