60117.jpg

Här råder disciplin, hänsyn och respekt/Nr 3 2017

Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. 

Jag får besöka olika klasser mellan ettan och sexan i en privat skola i Kyoto, lågstadieskolan Ritsumeikan, som funnits i 12 år. 

En vanlig skoldag i Japan börjar klockan 8 med en morgonsamling där barnen hälsar på sin lärare. Efter det går barnen igenom hemläxorna från dagen innan för att strax därefter börja den första av de sex eller sju lektioner de har under dagen. 

– Jag gillar matematik mest, men också japanskatimmen, säger en glad sexårig flicka som precis börjat i ettan. 

Den glada flickan berättar att hon stiger upp klockan sex varje morgon, äter morgonmål och går till tåget för att hinna till skolan till klockan åtta. Skoldagen slutar klockan tre på eftermiddagen, efter det tar hon tåget tillbaka hem tillsammans med några kompisar. 

Programmering av robotar

Barnen i Japan börjar i ettan det år då de fyller sex år före utgången av april. 

Det är ett långt skolår med sex skoldagar i veckan om de går i en privatskola så som Ritsumeikan, och fem dagar i veckan om barnen går i en kommunal skola. I de flesta kommunala skolor är barnen i skolan sex timmar per dag medan skoldagen kan vara åtta timmar lång i privata skolor.

Sommarlovet är cirka sex veckor långt och barnen har också en vecka ledigt under vintern och en till under våren. Oftast får barnen läxor också över loven. 

Alla årskurser har eget klassrum där man håller all undervisning förutom specialundervisningen, så som bland annat laboratorieexperiment eller programmering av robotar. Det sistnämnda finns med som nytt ämne i läroplanen sedan ett par år tillbaka. 

I de flesta fall finns det en lärare som undervisar i alla ämnen och klasserna har cirka 40 elever eller fler per klass.

– Det är många föräldrar som föredrar privata skolor för sina barn, då får barnen så många fler möjligheter, säger Karin Shuehiro, lärare i Ritsumeikan.

Serverar och städar

Utöver den vanliga undervisningen skall barnen ta del i en rad praktiska sysslor under skoldagen: förbereda och hjälpa till med att servera mat och att städa klassrummet och korridorerna. I privata skolor som Ritsumeikan får barnen mat i skolan, i de flesta kommunala skolor tar barnen med mat hemifrån. 

Barnen serverar sina klasskompisar mat och äter vid pulpeterna medan de diskuterar och umgås.   

Efter maten, som en ritual som ser ut att vara lika självklar som rolig, tar barnen fram moppar och trasor och börjar städa borden, golvet och alla ytor. Barnen städer golvet för brinnkära livet, de varvar moppandet med skratt. 

I Japan vill man lära barnen att ta ansvar för sin skolmiljö. 

Den japanska undervisningen strävar efter att ge barnen en gemensam värdegrund och gemensamma etiska normer. Kulturen är hövlig och både vuxna och barn är påfallande artiga. 

Under matematiktimmen löser barnen problem på tavlan och förklarar sitt resonemang. Läraren berättar att man bättre kommer ihåg det man lär sig om man förklarar saken för andra. 

Rasterna i Ritsumeikan är tio minuter långa och barnen kan då springa omkring i skolan eller ute på den enorma idrottsplanen med gräsmatta och lekplats. 

Barnen skrattar och leker högljutt, det ser så vilt och roligt ut att man får lust att rusa fram och leka tillsammans med dem. 

När det ringer in blir det tyst igen. Det är svårt att förstå hur en sådan harmoni och koncentration är möjlig med tanke på att det inte finns sidoväggar i korridoren. Klassrummen skiljs endast åt av en vägg där svarta tavlan hänger. 

När skoldagen är slut åker barnen hem, men hemma får de fortsätta studierna. De har nämligen med sig hemläxor för minst en halv timme per dag. 

Jag väntar på tåget som för mig tillbaka till centrum av Kyoto, där jag igen möter dessa glada barn i olika uniformer. 

Text och foto: Paola Dadda

62593_t.jpg

Kunskap kan skydda mot övergrepp Nr 1/2018

Efter #dammenbrister och #metoo-kampanjerna var det många skolor som hörde av sig till experterna Malin Gustavsson och Suss Åhman. Barn och unga behöver få kunskap om sexuella trakasserier, och om vad som är rätt och fel, också riktigt små barn.Läs mera »
62592_t.jpg

Börja prata om sexuella trakasserier tidigare Nr 1/2018

Det är bra att #metoo skapat uppmärksamhet kring viktiga frågor, säger studerande och lärare vid Ålands lyceum. Där har man i år lyft upp sexuella kränkningar mer än vanligt inom ramen för kursen i hälsokunskap. Läs mera »
62591_t.jpg

Teaterpedagoger inspirerades av #metoo Nr 1/2018

Efter #metoo-kampanjen bestämde sig teaterpedagogerna på Wasa Teater för att göra något konkret för att uppnå förändring. Resultatet blev ett studiematerial för för barn och unga.Läs mera »
62590_t.jpg

Elever lär sig rädda liv Nr 1/2018

Tryckförband, stabilt sidoläge, medvetslöshet och krampanfall, det hinner hända mycket under en lektion i första hjälpen. Rätt attityd och grundläggande kunskaper kan rädda liv. Läs mera »
62589_t.jpg

Ett skrivande utan gränser – och utan pengar Nr 1/2018

Att vara kritikerrosad och prisbelönt författare är ingen garanti för ett flott leverne. Utan sociala skyddsnät och med månadsinkomster som ofta är lägre än ett kassabiträdes, är det en utmaning att försörja två barn. Men Johanna Holmström har prioriterat någonting långt viktigare: tid.Läs mera »
62588_t.jpg

Föräldrar efterlyser kamratstöd Nr 1/2018

Var femte Kimitoungdom dricker sig full minst en gång per månad, visar en hälsoenkät. Nu söker föräldrarna stöd av varandra för att få bukt med alkoholkonsumtionen bland ungdomarna.Läs mera »
62587_t.jpg

”Våga vara tydlig gällande alkohol” Nr 1/2018

En av Hem och Skolas nya föreläsare, Anne Ahlefelt, föreläser om rusmedel. Hon har lång erfarenhet av att prata med föräldrar, elever och lärare om ämnet, och hon uppmanar föräldrar att vara tydliga och sätta gränser i frågan.Läs mera »
62586_t.jpg

Kolumn: Talkoandan är död – länge leve talkot! Nr 1/2018

Ett av de vackraste orden jag vet på finska är talkoot. Talkoot definieras i ordboken som ”kyläkunnan, naapureiden, työtovereiden tms. vapaaehtoinen palkaton työntekotilaisuus, johon tavallisesti liittyy autettavan tarjoama kestitys”. Alltså ett oavlönat tillfälle där en grupp människor arbetar mot ett gemensamt mål. Läs mera »
62585_t.jpg

Mer än ord behövs som stöd Nr 1/2018

Projektet Mer än ord har klarlagt hur, var och när föräldrar vill att det första beskedet om barnets funktionsnedsättning ges. På en ny webbplats samlas mångsidig information för bland annat anhöriga.Läs mera »
62584_t.jpg

Tidsresan ger insikt i konflikter Nr 1/2018

Året är 1917, det är oroliga tider. I Helsingfors ordnas våldsamma demonstrationer, arbetarrörelsen har utlyst storstrejk och det autonoma Finlands framtid är osäker. En grupp ungdomar har begett sig till Hertonäs gård för att söka mat, skydd och husrum.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.