60115.jpg

Barns ensamhet ska tas på allvar /Nr 3 2017

”Ingen ser mig.” ”Jag har ingen att prata med.” Det här är kommentarer forskaren Niina Junttila oroväckande ofta hör.  Hon menar att barns ensamhet är allvarligare än många förstår.

– Ibland säger människor att det bara är bra att vara ensam då och då. Men då handlar det om att få vara för sig själv, och det kan man vara utan att känna sig ensam. Verklig ensamhet är att man saknar riktiga vänner, och att man mår dåligt av det, säger Niina Junttila.

Junttila, som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo universitet, har forskat i barns och ungas ensamhet i 18 år. Hon talar om två former av ensamhet, social och emotionell ensamhet. Social ensamhet är att man inte har någon att umgås med, medan emotionell ensamhet är känslan att det inte finns någon som förstår en, lyssnar på en, någon man kan lita på.

– Jag har intervjuat tusentals barn, och många av dem vittnar om att ”ingen ser mig” och ”ingen bryr sig om mig”. Det är det som är emotionell ensamhet och det är också den värsta formen av ensamhet, säger Junttila.

Hennes forskning visar till exempel att pojkar ofta är emotionellt mer ensamma än flickor.

– Vi tänker kanske stereotypt att pojkar inte behöver någon bästis, att de är nöjda med sitt fotbollslag. Men när pojkar anonymt får berätta hur de känner vittnar de om att de saknar nära vänner. Flickor är mer benägna att klaga över sin ensamhet, och då kan man också göra någonting åt det, säger Junttila.

Vart femte barn

Omkring 20 procent av de finländska barnen upplever emotionell ensamhet någon gång under sin skoltid, och 10 procent längre än ett år.

Enligt Niina Junttila har antalet ensamma barn inte ökat nämnvärt de senaste åren, men det verkar som om problemet har blivit allvarligare till sin natur.

Hon nämner den senaste nationella ungdomsbarometern där 9 procent av ungdomarna svarade att de inte känner samhörighet med sin familj, 14 procent svarade att de inte känner samhörighet med vänkretsen och 44 procent svarade att de inte känner någon samhörighet med det finländska samhället.

– Det är någonting som händer i samhället när så här många ungdomar känner att de inte har en plats i vår gemenskap. Det är oroväckande, säger Junttila.

Små saker kan göra skillnad

Junttila framhåller att det går att få hjälp, men det behövs vuxna som frågar, som lyssnar, som tar de här barnen och ungdomarna på allvar. Det kan vara en förälder, en lärare, en kurator, en psykolog eller någon annan vuxen man litar på, säger Junttila.

– Barn som varit ensamma länge behöver stöd. De kan behöva uppmuntran och handledning i sociala sammanhang, och de kan behöva prata med någon som hjälper dem att se förbi sina negativa tankemönster.

Det finns också många rent konkreta saker man i skolan kan göra för att förebygga ensamhet, och det behöver varken vara dyrt eller komplicerat.

Junttila nämner en lyckad satsning på en fiskeklubb i en skola i Nådendal.

– Där är det ingen som säger åt eleverna att de ska umgås och prata med varand-ra, utan man bjuder dem helt enkelt till fiskeklubben. När de sedan sitter där i tre timmar med metspö i hand kommer pratet och gemenskapen så småningom, säger Junttila.

Ett annat lyckat exempel kommer från en skola i Österbotten som startade en kompiskiosk där äldre elever erbjuder yngre ele-ver sällskap på rasten. Vill någon ha en kompis att hoppa rep eller sparka boll med, går man till kiosken och beställer en. De äldre eleverna känner sig stolta över det viktiga arbete de gör, och alla som vill får sällskap, berättar Junttila.

– Det här är något föräldraföreningar kunde fundera på, vad man kunde göra för att alla ska känna sig välkomna i gemenskapen. Små saker kan göra en enorm skillnad, säger Junttila.

Text och foto: Pamela Friström

63766_t.jpg

Forskare ser mer positivt än negativt med Wilma/Nr 2 2018

Majoriteten av de finländska grundskolorna använder Wilma som digitalt kommunikationsverktyg mellan hemmet och skolan. Forskarna Anne-Mari Kuusimäki och Sanna Oinas anser att medierna ger en för negativ bild av den digitala kommunikationen. Läs mera »
63765_t.jpg

”Inga meddelanden under veckosluten”/Nr 2 2018

Det mesta med Wilma verkar fungera bra för eleverna i Kungsvägens skola i Sibbo, speciellt efter den senaste uppdateringen som gjorde allting mer överskådligt på mobila apparater. Men att få Wilma-meddelanden under lediga dagar uppskattas inte av alla elever. Läs mera »
63764_t.jpg

Kommunikationen digitaliseras/Nr 2 2018

I flera kommuner har man börjat använda digitala kommunikationskanaler också inom småbarnspedagogiken, bland annat i Åbo och i Vasa används Wilma. I Helsingfors avvaktar man i väntan på en lagändring.Läs mera »
63763_t.jpg

”Skärmtid är ett svårt begrepp”/Nr 2 2018

Sociala medier och skärmtid är något som engagerar föräldrar, det vet Hem och Skolas nya föreläsare Maria Rönn-Liljenfeldt. Hon har också talat med barn och unga om ämnet, och vet att sociala medier är en naturlig del av barns vardag.Läs mera »
63762_t.jpg

”Skolan utgår för mycket från kärnfamiljen”/Nr 2 2018

Bilden av familjen är i förändring och familje­konstellationerna skiftar. Trots att barnet kan ha fler föräldrar än två utgår till exempel skolan ofta från den biologiska föräldern medan ”bonusföräldern” förskjuts ut i marginalen. – Skolan måste komma emot, säger Johan Lindberg, pappa och bonuspappa.Läs mera »
63761_t.jpg

Ny föreläsare talar om stresshantering/Nr 2 2018

Hem och Skolas nya föreläsare Annika Ahrner-Nyberg talar om den glada familjen och om stresshantering. Med enkla knep kan hela familjens stressnivå sänkas. Läs mera »
63760_t.jpg

Bibliotekarien tipsar/Nr 2 2018

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör. Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.Läs mera »
63759_t.jpg

Kolumn: Himmel och helvete med specialbarnet/Nr 2 2018

Jag satt och läste en artikel om hjärnforskning på min ipad. Artikeln var illustrerad med en bild av en hjärna. Min son Victor tittade över min axel på vad jag läste, var tyst en stund och sade sedan lite sorgset: ”Pappa, jag har en dålig hjärna.Läs mera »
63758_t.jpg

Fråga juristen: Utlandsresa och rätt till stödundervisning/Nr 2 2018

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.