60115.jpg

Barns ensamhet ska tas på allvar /Nr 3 2017

”Ingen ser mig.” ”Jag har ingen att prata med.” Det här är kommentarer forskaren Niina Junttila oroväckande ofta hör.  Hon menar att barns ensamhet är allvarligare än många förstår.

– Ibland säger människor att det bara är bra att vara ensam då och då. Men då handlar det om att få vara för sig själv, och det kan man vara utan att känna sig ensam. Verklig ensamhet är att man saknar riktiga vänner, och att man mår dåligt av det, säger Niina Junttila.

Junttila, som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo universitet, har forskat i barns och ungas ensamhet i 18 år. Hon talar om två former av ensamhet, social och emotionell ensamhet. Social ensamhet är att man inte har någon att umgås med, medan emotionell ensamhet är känslan att det inte finns någon som förstår en, lyssnar på en, någon man kan lita på.

– Jag har intervjuat tusentals barn, och många av dem vittnar om att ”ingen ser mig” och ”ingen bryr sig om mig”. Det är det som är emotionell ensamhet och det är också den värsta formen av ensamhet, säger Junttila.

Hennes forskning visar till exempel att pojkar ofta är emotionellt mer ensamma än flickor.

– Vi tänker kanske stereotypt att pojkar inte behöver någon bästis, att de är nöjda med sitt fotbollslag. Men när pojkar anonymt får berätta hur de känner vittnar de om att de saknar nära vänner. Flickor är mer benägna att klaga över sin ensamhet, och då kan man också göra någonting åt det, säger Junttila.

Vart femte barn

Omkring 20 procent av de finländska barnen upplever emotionell ensamhet någon gång under sin skoltid, och 10 procent längre än ett år.

Enligt Niina Junttila har antalet ensamma barn inte ökat nämnvärt de senaste åren, men det verkar som om problemet har blivit allvarligare till sin natur.

Hon nämner den senaste nationella ungdomsbarometern där 9 procent av ungdomarna svarade att de inte känner samhörighet med sin familj, 14 procent svarade att de inte känner samhörighet med vänkretsen och 44 procent svarade att de inte känner någon samhörighet med det finländska samhället.

– Det är någonting som händer i samhället när så här många ungdomar känner att de inte har en plats i vår gemenskap. Det är oroväckande, säger Junttila.

Små saker kan göra skillnad

Junttila framhåller att det går att få hjälp, men det behövs vuxna som frågar, som lyssnar, som tar de här barnen och ungdomarna på allvar. Det kan vara en förälder, en lärare, en kurator, en psykolog eller någon annan vuxen man litar på, säger Junttila.

– Barn som varit ensamma länge behöver stöd. De kan behöva uppmuntran och handledning i sociala sammanhang, och de kan behöva prata med någon som hjälper dem att se förbi sina negativa tankemönster.

Det finns också många rent konkreta saker man i skolan kan göra för att förebygga ensamhet, och det behöver varken vara dyrt eller komplicerat.

Junttila nämner en lyckad satsning på en fiskeklubb i en skola i Nådendal.

– Där är det ingen som säger åt eleverna att de ska umgås och prata med varand-ra, utan man bjuder dem helt enkelt till fiskeklubben. När de sedan sitter där i tre timmar med metspö i hand kommer pratet och gemenskapen så småningom, säger Junttila.

Ett annat lyckat exempel kommer från en skola i Österbotten som startade en kompiskiosk där äldre elever erbjuder yngre ele-ver sällskap på rasten. Vill någon ha en kompis att hoppa rep eller sparka boll med, går man till kiosken och beställer en. De äldre eleverna känner sig stolta över det viktiga arbete de gör, och alla som vill får sällskap, berättar Junttila.

– Det här är något föräldraföreningar kunde fundera på, vad man kunde göra för att alla ska känna sig välkomna i gemenskapen. Små saker kan göra en enorm skillnad, säger Junttila.

Text och foto: Pamela Friström

62593_t.jpg

Kunskap kan skydda mot övergrepp Nr 1/2018

Efter #dammenbrister och #metoo-kampanjerna var det många skolor som hörde av sig till experterna Malin Gustavsson och Suss Åhman. Barn och unga behöver få kunskap om sexuella trakasserier, och om vad som är rätt och fel, också riktigt små barn.Läs mera »
62592_t.jpg

Börja prata om sexuella trakasserier tidigare Nr 1/2018

Det är bra att #metoo skapat uppmärksamhet kring viktiga frågor, säger studerande och lärare vid Ålands lyceum. Där har man i år lyft upp sexuella kränkningar mer än vanligt inom ramen för kursen i hälsokunskap. Läs mera »
62591_t.jpg

Teaterpedagoger inspirerades av #metoo Nr 1/2018

Efter #metoo-kampanjen bestämde sig teaterpedagogerna på Wasa Teater för att göra något konkret för att uppnå förändring. Resultatet blev ett studiematerial för för barn och unga.Läs mera »
62590_t.jpg

Elever lär sig rädda liv Nr 1/2018

Tryckförband, stabilt sidoläge, medvetslöshet och krampanfall, det hinner hända mycket under en lektion i första hjälpen. Rätt attityd och grundläggande kunskaper kan rädda liv. Läs mera »
62589_t.jpg

Ett skrivande utan gränser – och utan pengar Nr 1/2018

Att vara kritikerrosad och prisbelönt författare är ingen garanti för ett flott leverne. Utan sociala skyddsnät och med månadsinkomster som ofta är lägre än ett kassabiträdes, är det en utmaning att försörja två barn. Men Johanna Holmström har prioriterat någonting långt viktigare: tid.Läs mera »
62588_t.jpg

Föräldrar efterlyser kamratstöd Nr 1/2018

Var femte Kimitoungdom dricker sig full minst en gång per månad, visar en hälsoenkät. Nu söker föräldrarna stöd av varandra för att få bukt med alkoholkonsumtionen bland ungdomarna.Läs mera »
62587_t.jpg

”Våga vara tydlig gällande alkohol” Nr 1/2018

En av Hem och Skolas nya föreläsare, Anne Ahlefelt, föreläser om rusmedel. Hon har lång erfarenhet av att prata med föräldrar, elever och lärare om ämnet, och hon uppmanar föräldrar att vara tydliga och sätta gränser i frågan.Läs mera »
62586_t.jpg

Kolumn: Talkoandan är död – länge leve talkot! Nr 1/2018

Ett av de vackraste orden jag vet på finska är talkoot. Talkoot definieras i ordboken som ”kyläkunnan, naapureiden, työtovereiden tms. vapaaehtoinen palkaton työntekotilaisuus, johon tavallisesti liittyy autettavan tarjoama kestitys”. Alltså ett oavlönat tillfälle där en grupp människor arbetar mot ett gemensamt mål. Läs mera »
62585_t.jpg

Mer än ord behövs som stöd Nr 1/2018

Projektet Mer än ord har klarlagt hur, var och när föräldrar vill att det första beskedet om barnets funktionsnedsättning ges. På en ny webbplats samlas mångsidig information för bland annat anhöriga.Läs mera »
62584_t.jpg

Tidsresan ger insikt i konflikter Nr 1/2018

Året är 1917, det är oroliga tider. I Helsingfors ordnas våldsamma demonstrationer, arbetarrörelsen har utlyst storstrejk och det autonoma Finlands framtid är osäker. En grupp ungdomar har begett sig till Hertonäs gård för att söka mat, skydd och husrum.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.