60115.jpg

Barns ensamhet ska tas på allvar /Nr 3 2017

”Ingen ser mig.” ”Jag har ingen att prata med.” Det här är kommentarer forskaren Niina Junttila oroväckande ofta hör.  Hon menar att barns ensamhet är allvarligare än många förstår.

– Ibland säger människor att det bara är bra att vara ensam då och då. Men då handlar det om att få vara för sig själv, och det kan man vara utan att känna sig ensam. Verklig ensamhet är att man saknar riktiga vänner, och att man mår dåligt av det, säger Niina Junttila.

Junttila, som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo universitet, har forskat i barns och ungas ensamhet i 18 år. Hon talar om två former av ensamhet, social och emotionell ensamhet. Social ensamhet är att man inte har någon att umgås med, medan emotionell ensamhet är känslan att det inte finns någon som förstår en, lyssnar på en, någon man kan lita på.

– Jag har intervjuat tusentals barn, och många av dem vittnar om att ”ingen ser mig” och ”ingen bryr sig om mig”. Det är det som är emotionell ensamhet och det är också den värsta formen av ensamhet, säger Junttila.

Hennes forskning visar till exempel att pojkar ofta är emotionellt mer ensamma än flickor.

– Vi tänker kanske stereotypt att pojkar inte behöver någon bästis, att de är nöjda med sitt fotbollslag. Men när pojkar anonymt får berätta hur de känner vittnar de om att de saknar nära vänner. Flickor är mer benägna att klaga över sin ensamhet, och då kan man också göra någonting åt det, säger Junttila.

Vart femte barn

Omkring 20 procent av de finländska barnen upplever emotionell ensamhet någon gång under sin skoltid, och 10 procent längre än ett år.

Enligt Niina Junttila har antalet ensamma barn inte ökat nämnvärt de senaste åren, men det verkar som om problemet har blivit allvarligare till sin natur.

Hon nämner den senaste nationella ungdomsbarometern där 9 procent av ungdomarna svarade att de inte känner samhörighet med sin familj, 14 procent svarade att de inte känner samhörighet med vänkretsen och 44 procent svarade att de inte känner någon samhörighet med det finländska samhället.

– Det är någonting som händer i samhället när så här många ungdomar känner att de inte har en plats i vår gemenskap. Det är oroväckande, säger Junttila.

Små saker kan göra skillnad

Junttila framhåller att det går att få hjälp, men det behövs vuxna som frågar, som lyssnar, som tar de här barnen och ungdomarna på allvar. Det kan vara en förälder, en lärare, en kurator, en psykolog eller någon annan vuxen man litar på, säger Junttila.

– Barn som varit ensamma länge behöver stöd. De kan behöva uppmuntran och handledning i sociala sammanhang, och de kan behöva prata med någon som hjälper dem att se förbi sina negativa tankemönster.

Det finns också många rent konkreta saker man i skolan kan göra för att förebygga ensamhet, och det behöver varken vara dyrt eller komplicerat.

Junttila nämner en lyckad satsning på en fiskeklubb i en skola i Nådendal.

– Där är det ingen som säger åt eleverna att de ska umgås och prata med varand-ra, utan man bjuder dem helt enkelt till fiskeklubben. När de sedan sitter där i tre timmar med metspö i hand kommer pratet och gemenskapen så småningom, säger Junttila.

Ett annat lyckat exempel kommer från en skola i Österbotten som startade en kompiskiosk där äldre elever erbjuder yngre ele-ver sällskap på rasten. Vill någon ha en kompis att hoppa rep eller sparka boll med, går man till kiosken och beställer en. De äldre eleverna känner sig stolta över det viktiga arbete de gör, och alla som vill får sällskap, berättar Junttila.

– Det här är något föräldraföreningar kunde fundera på, vad man kunde göra för att alla ska känna sig välkomna i gemenskapen. Små saker kan göra en enorm skillnad, säger Junttila.

Text och foto: Pamela Friström

60122_t.jpg

Ha positiva förväntningar när barnet börjar skolan/Nr 3 2017

Att bli förälder till ett skolbarn innebär stora förändringar. Som nybliven skolförälder är det viktigaste att ha positiva förväntningar på skolan och att visa förtroende för den.Läs mera »
60121_t.jpg

”Unga har svårt att använda telefonen till att ringa”/Nr 3 2017

I samband med skolstarten brukar många barn få sina första telefoner, men hur många föräldrar sätter sig då ner och berättar hur man genomför ett telefonsamtal? I Korsholms högstadium har studiehandledaren Camilla Lillås redan i många år övat telefonanvändning med sina elever.Läs mera »
60120_t.jpg

Hon föreläser om livet i gränslandet/Nr 3 2017

Folk måste fatta att mobbningen inte tar slut när skolan är slut, säger Celinda Byskata, som har gjort det till sin mission i livet att slå hål på myter om psykisk ohälsa med sin egen story som redskap.Läs mera »
60119_t.jpg

Fråga juristen: Är det möjligt att välja en annan skola?/Nr 3 2017

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fiLäs mera »
60118_t.jpg

Recept: Mellanmålskex med tranbär/Nr 3 2017

De här hälsosamma och goda kexen är perfekta att ha med sig till skolan som mellanmål.Läs mera »
60117_t.jpg

Här råder disciplin, hänsyn och respekt/Nr 3 2017

Gatorna i Kyoto är fulla av människor, många av dem är skolbarn i uniform i olika färger. I Japan är skoluniformen en viktig del av identiteten, den signalerar tillhörighet och gemenskap. Läs mera »
60116_t.jpg

Kolumn: Föräldrar – sluta upp med kalasmobbningen/Nr 3 2017

En statusuppdatering på Facebook i början av sommaren. En vän undrar hur hon ska förklara för sitt barn att han inte kan gå på klasskompisens kalas, eftersom han inte är bjuden. Vad finns det för svar på frågan ”Mamma, varför är inte jag bjuden”? Läs mera »
60114_t.jpg

Lästips/Nr 3/2017

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas nya läsinspiratör. Hon är förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.Läs mera »
60113_t.jpg

Klassföräldrar behövs också då barnen blir äldre/Nr 3 2017

Intresset för att engagera sig som klassförälder är större i de lägre klasserna, det vittnar både föräldrar och lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt om. Men klassföräldrar behövs också i de högre klasserna. I Winellska skolan ordnade man en pizzakväll i slutet av förra läsåret.Läs mera »

Hem & skola är förbundets tidning. Den delas ut i skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet.

Tidningens målgrupp är föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Upplagan är 37.000 ex och genom att annonsera i tidningen nås läsare i hela Svenskfinland.

I artikelarkivet hittas alla artiklar som ingår i Hem & skola från 2011 och framåt. Artiklarna finns där som en löpande text.